Framtaggslysräka (Thysanoessa raschii) är ett kräftdjur som beskrevs 1863 av den norska zoologen Michael Sars.SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: framtaggslysräka (Thysanoessa raschii), läst 2025-11-22Catalogue of life (2025) Thysanoessa raschii (M. Sars, 1863), läst 2025-11-22 Arten ingår i släktet Thysanoessa och familjen lysräkor. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Utseende Framtaggslysräka blir upp till 2,5 cm lång. den har en tydlig panntagg som hos hanen är trubbig och utskjutande, medan honans vanligtvis är smal och vass, men ibland också trubbig. Ögonen är nästan runda. På första antennens skaft sticker det första segmentet ut något över basen på det andra, och även det andra segmentet skjuter ut något över det tredje. Båda dessa segment är släta utan utskott. Längs ryggsköldens nedre kant finns på varje sida en sidotagg placerad framför sköldens mitt.
De sex främre paren av mellankroppsben är likartade hos båda könen. Honans sjunde benpar är kort och består av två segment, medan hanen helt saknar ett sjunde benpar. Det sjätte bakkroppssegmentets ovansida är slät och saknar tagg i bakkanten, och segmentet är kortare än det fjärde och femte segmentet tillsammans.
Framtaggslysräkan liknar slät lysräka som också har nästan runda ögon och ungefär lika långa främre mellankroppsben. Den senare saknar dock sidotagg på ryggskölden.
Utbredning Framtaggslysräka förekommer utmed kusten, ovanför kontinentalsockeln i norra Atlanten, så långt söderut som norra Brittiska öarna i öster och till Mainebukten väster. Den förekommer även i Stilla havet så långt söderut som till 40° N, och den påträffas även i arktiska vatten.
Förekomst i Sverige Arten förekommer förekommer i Skagerrak och söderut till mellersta Kattegatt.
Ekologi Framtaggslysräka genomför vertikalmigreringar och förekommer ofta nära kusten. Dagtid befinner den sig nära bottnen på ungefär 200–300 meters djup, ibland ända ner mot 500 meter, där den livnära sig på detritus – alltså delvis nedbrutet organiskt material. Nattetid vandrar den upp mot ytan till ungefär 50 meters djup och ibland även grundare. Där lever den främst av växtplankton men ibland även mindre djurplankton. I arktiska områden födosöker den även efter alger som växer på undersidan av isen.
Namn Det vetenskapliga artepitetet raschii hedrar Halvor Heyerdahl Rasch (1805–1883), norsk konservator och professor i zoologi vid Zoologiskt Museum i dåvarande Kristiania, nuvarande Oslo.
Källor
Kategori:Lysräkor raschii