Skräppost är oönskad e-post i form av reklamutskick, nätfiske och andra bedrägeriförsök, utskick av datorvirus och oönskade massutskick i allmänhet. Den relaterade termen spam brukar även användas för att beskriva inlägg och meddelanden via sms, på internetforum eller chattar, upprepas i massantal (exempelvis kommentarspam). Spam innehåller oftast någon form av reklam.
Ordet spam är belagt i svenska språket sedan 1997 och är ursprungligen ett engelskt ord för konserverad skinka. Svenska datatermgruppen rekommenderar skräppost, men accepterar även spam som lånord. Andra namn är "UCE - Unsolicited Commercial Email", "UBE - Unsolicited Bulk Email" och "junk mail".
Historia Problemet med skräppost uppmärksammades redan 1975 i RFC 706 ("On the junk mail problem"). Som en lösning föreslogs det att man skulle vägra ta emot e-post från datorer som skickar mer än ett visst antal skräppostmeddelanden per tidsenhet. Då var felkonfigurerade datorprogram den viktigaste källan till skräppost. Den 3 maj 1978 skickades kanske det första elektroniska skräppost-meddelandet i modern mening eller UBE ("Unsolicited Bulk Email"), riktat till en mycket stor mängd mottagare, av Gary Thuerk på Digital Equipment Corporation. Meddelandet skickades via ARPANET i ett försök att nå samtliga 600 uppkopplade på den amerikanska västkusten för att bjuda in dem till en presentation kring arbetsgivarens nya dator-modeller.http://www.latimes.com/technology/la-fi-spam11may11001420,1,2568452.story?coll=la-mininav-technology Opening Pandoras In-Box - Los Angeles Times Meddelandet gjorde reklam för en teknisk produktpresentation men fick många negativa reaktioner på grund av att det nådde många ointresserade, och att det i några fall orsakade störningar på grund av överbelastning i mottagande datorsystem med begränsad kapacitet.
Ordet "spam" Termen spam anses härstamma från Monty Pythons sketch Spam.http://www.templetons.com/brad/spamterm.html Origin of the term "spam" to mean net abuse I sketchen försöker två kunder på en restaurang beställa frukost utan spam (pressat konserverat kött), vilket är svårt då detta är huvudingrediensen i nästan allt på menyn. En grupp vikingar intill brister därefter ut i sång: "SPAM, SPAM, SPAM, lovely SPAM! Wonderful SPAM!"
I Internets tidiga historia fyllde illvilliga användare chattsessioner och liknande med upprepande meningslös text, och texten till vikingarnas spam-sång var ett populärt val.Mental floss: The Origin of SPAM (The Food) & Spam (The Email)
Ordet har gett upphov till ett antal härledda konstruktioner på engelska, såsom "ham" ("skinka") som benämning på värdepost och portmanteaun "spim" (av "spam" och "Instant messaging") som benämning på oönskade massutskick av direktmeddelanden.
På svenska rimmar "spam" med "lamm" och kan användas som såväl räknebart och icke räknebart ord (jämför "post" och "brev"). Att "skicka skräppost" kan också kallas att "spamma" och "skräppostare" kallas ofta för "spammare".
Motmedel
Det finns många olika sätt att slippa läsa oönskade meddelanden eller att behöva sortera bort dem manuellt. Det finns ingen metod som ensam fungerar perfekt, utan det krävs att man använder några olika metoder för att kunna nå goda resultat. Skräppostarna uppdaterar samtidigt sina metoder, vilket försvårar motmedel. Historiskt har metoder som falska avsändaradresser, kontinuerlig byte av falsk avsändaradress, medvetna felstavningar i meddelanden och annat använts.
Sedan en tid tillbaka kan man i Sverige anmäla skräppost till Konsumentverket.anmäla skräppost till Konsumentverket. Sedan länge finns internationellt olika sätt att anmäla skräppost till dem som ansvarar för en server, internetförbindelse eller annan relaterad infrastruktur, så att de kan vidta åtgärder mot användarkontot, datorn eller kunden. Man kan också anmäla skräppost till tredje parter som upprätthåller spärrlistor, vilka utnyttjas av e-postservrar och skräppostfilter. Sådana anmälningar kräver viss expertis, då åtminstone en del av avsändaruppgifterna i allmänhet är förfalskade. Polisiära åtgärder är oftast inte effektiva, då de kräver samarbete mellan myndigheter i flera länder.
Innehållsanalys miniatyr|540px|En skräppostmapp i e-postprogrammet KMail, dit inkommande skräppost förpassats av skräppostfilter. Genom att analysera innehållet av ett e-brev går det att med relativt god säkerhet avgöra om det rör sig om skräppost eller ett legitimt meddelande. Analysen kan dels gå efter ett antal fördefinierade regler; till exempel är meddelanden som innehåller oproportionerligt många utropstecken, versaler, skrikiga färgkombinationer eller dylikt oftast skräppost, men innehållet kan också analyseras statistiskt.
Skräppostarna försöker gå runt enkla filter genom medvetna felstavningar som V1agra eller Viágraâ. Då krävs mer avancerade algoritmer som exempelvis betraktar alla åäáàâãāăąǎǻά som a, 1 och 0 som i och o och så vidare – eller som utnyttjar andra egenskaper hos meddelandet. Det är inte ovanligt att texten i skräppost egentligen utgörs av en bild för att på så vis helt förhindra innehållsanalys, men detta är å andra sidan ovanligt i legitim e-post.
Statistisk, eller bayesisk, analys använder kunskap om vilka ord eller kombinationer av ord som förekommer i legitima e-brev respektive skräppost. För de flesta svenskar förekommer fraser som "penis enlargement" och "get your viagra now" väsentligt oftare i skräppost än i legitima e-brev, och det är därför hög sannolikhet att ett meddelande som innehåller någon av dessa fraser är oönskat. Det omvända gäller för fraser som "budgetunderskott" och "barnvagnsunderrede". Allteftersom fler meddelanden tas emot och klassificeras (manuellt eller automatiskt) lär sig programmet mer och mer. Eftersom analysen anpassar sig efter de meddelanden som passerar genom programmet så kan mycket goda resultat erhållas efter en tids träning. Träningen kan anpassas till den e-post en viss person eller institution faktiskt får.
E-postfilter kan installeras på e-postservern eller den egna datorn och antingen som självständiga program eller som moduler anpassade till det enskilda e-postprogrammet.
DNS-baserade spärrlistor DNS kan användas på många sätt för att blockera skräppost. Denna teknik benämns oftast DNSBL (DNS blacklist, "DNS-svartlista") eller RBL (real-time blacklist, "realtidssvartlista") och utnyttjar det faktum att DNS är en distribuerad databas som kan uppdateras i realtid.
När en klient ansluter till en SMTP-server för att skicka ett e-brev kan servern slå upp klientens IP-adress hos en server som tillhandahåller en DNS-baserad lista över adresser som skickat ut skräppost. Om adressen finns i registret kan meddelandet avvisas omedelbart, alternativt vara en del i en mer sammansatt bedömning av huruvida ett meddelande är skräppost.
Olika spärrlistor har olika regler för vilka IP-adresser som ska finnas med. Vissa spärrlistor omfattar hela länders adressrymder, medan andra är betydligt mer selektiva och enbart har med verifierade skräppostkällor. Vissa spärrlistor är mer effektiva än andra, men det är förstås så att om man väljer en mer strikt spärrlista som stänger ute fler klienter så ökar också risken för att oskyldiga drabbas.
Skräppostarna försöker gå runt detta genom att till exempel ta över privatpersoners datorer, och skicka från dem, och från en ny när den första blivit svartlistad.
SPF För att identifiera problem som går ut på att spammare skickar e-post i falskt namn men med ett existerande domännamn används metoden Sender Policy Framework (även kallat SPF). Detta är ett allt vanligare hjälpmedel som används av diverse e-postleverantörer. Användandet av SPF kan dock skapa problem för relevant e-post där vidarebefordran, mail-forwarding, används. Problem kan också uppstå om DNS-servern för domännamnet och DNS-servern för IP-adressen inte är synkroniserade.
Grålistning
Grålistning, greylisting, bygger på två förutsättningar. För det första hanterar SMTP-protokollet tillfälliga fel bland annat genom att en anslutande klient som försöker skicka ett e-brev kan informeras om att meddelandet för tillfället inte kan tas emot, men att leveransförsöket kan göras om lite senare. Den andra förutsättningen är att de program som används för att skicka ut skräppost inte bryr sig om att försöka på nytt för de e-brev som inte kunnat levereras, medan legitima program gör det.
Grålistning går till så att första gången en klient försöker skicka ett e-brev anges att servern har en tillfällig störning. Samtidigt lagrar SMTP-servern information om avsändaradress, mottagaradress och den anslutande IP-adressen. En liten stund senare ansluter klienten återigen och försöker på nytt skicka samma e-brev, och då noterar SMTP-servern att samma klient nyligen försökt skicka ett e-brev med samma avsändaradress och mottagaradress och släpper igenom meddelandet.
Grålistning ger förstås fördröjningar i leveransen av e-post (cirka 10–30 minuters försening är vanligt), vilket är en av anledningarna till att metoden har blivit kritiserad. Det är vanligt att undanta vissa klienter, avsändaradresser, mottagaradresser eller kombinationer av dessa från grålistning vilket kan minska skadan betydligt. Om grålistning sprids tillräckligt mycket är det sannolikt att programvara som skickar skräppost gör återförsök, och då blir grålistning verkningslös som motmedel för skräppost.
Att undvika exponering av adressen För att lura de program som automatiskt skördar e-postadresser från diskussionsforum och andra webbplatser kan adressen skrivas om för att göra den svårare att tolka. Exempelvis:
adam(at)bertil(dot)se adam at bertil.se [email protected]
Det finns även tjänster för att skriva om adressen som HTML-koder, fördunkla adressen genom klient-script eller visa adressen som en klickbar bild. En annan metod som tillämpas av många företag är att använda kontaktformulär, där kunder kan skicka meddelanden direkt från webbplatsen till företagets e-post. Därmed antar man att mottagaradressen inte alls behöver synas på webbplatsen.
Ett annat sätt att undvika exponering av e-postadressen är att använda en tillfällig e-postadress som inte kan kopplas ihop med en användares riktiga e-postadress. Det finns flera sådana tjänster. En annan effekt är att användaren då också är relativt anonym, vilket kan vara en fördel om man inte fullt ut litar på mottagaren, till exempel webbplatsen som kräver en e-postadress.
Alla dessa metoder innebär också problem. Det är inte säkert att en viss människa lyckas avkoda omskrivna e-postadresser, i synnerhet om personen inte är van vid de använda konventionerna, inte kan använda javascript eller på grund av nedsatt syn inte kan tyda bilden. Webbformulär är ofta mycket klumpigare att använda än e-post. Tillfälliga e-postadresser kan leda till att legitima senare kontaktförsök misslyckas.
Spamfällor Spamfällor är e-postadresser som på servern är markerade som en spamfälla. Bakom dessa adresser finns inga användarkonton. Denna e-postadress skrivs sedan strategiskt ut på publika forum och liknande sidor för att plockas upp av botar som letar på stora forum och sajter efter just e-postadresser att börja skicka spam till. Adressen är gömd eller markerad på ett sätt som gör det osannolikt att människor skulle använda den. Man kan då anta att det är en programvara som snappat upp adressen, och därmed att allt som skickas till denna adress kommer att vara skräppost. När en spamfälla tar emot e-post så markeras det omedelbart som skräppost och om någon användare fått samma brev så filtreras dessa bort direkt. Varje domännamn kan ha flera spamfällor beroende på hur administratören valt att använda denna funktion. Många nya mjukvaror för e-postservrar har stöd för spamfällor.
Avancerad skräppost