Sveriges Radio AB, förkortat SR är ett svenskt massmedieföretag som har till uppgift att bedriva radioverksamhet i allmänhetens tjänst, även kallat "public service". Företaget ägs av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR och finansieras genom public service-avgiften, som tas in via skattsedeln. Ledamöterna i SR:s styrelse utses av styrelsen för Förvaltningsstiftelsen, som är tillsatt av Sveriges regering.
Verksamheten ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen. SR sänder reklamfri radio i fyra rikstäckande och 25 lokala radiokanaler i FM-nätet, digitalradio i DAB-nätet över storstadsområdena och Norrbotten samt internetradio genom appen Sveriges Radio.
Fram till 1979 var Sveriges Radio namnet på det företag som förutom radio också sände television. 1979 delades bolaget upp i fyra programbolag: Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Riksradio. Det samlade moderbolaget för de fyra fick då namnet Sveriges Radio. SVT och UR existerar fortfarande, medan Lokalradion och Riksradion 1993 slogs ihop, och heter sedan dess Sveriges Radio. Lyssnarantalet för Sveriges Radios samtliga kanaler och digitala innehåll uppsteg i 7,4 miljoner lyssnare på en genomsnittlig vecka under 2024.
Historik Mellankrigstiden och AB Radiotjänst miniatyr|Historisk SR flagga miniatyr|Sven Jerring den 8 april 1937 i studion Kungsgatan 8, Stockholm. miniatyr|Kungsgatan 8 (i mitten), juli 2014. AB Radiotjänst (sedermera SR) bildades 21 mars 1924.Sveriges Radios Årsbok, 1964 Företaget, som ägdes av den svenska pressen, nyhetsbyrån TT och intressenter inom radioindustrin, fick då statens tillstånd att bedriva rundradioverksamhet i Sverige. Klockan 10.55 den 1 januari 1925 påannonserades Radiotjänsts första program av Sven Jerring. Det var en högmässa från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm som kunde höras i cirka 40 000 mottagare.1900-talet, [II:a tryckningen], red. Jonas Lundh, Bosse Sandström, Lasse Sandlin, Jens Peterson, Yvonne Westerman, Aftonbladet, Stockholm 2000 s. 78 Man sände först bara i en kanal under några timmar varje kväll. 1926 utökades sändningarna med en halvtimmes sändning mitt på dagen för att 1933 uppgå till ungefär åtta timmar dagligen.
Radiotjänsts första hallåman Sven Jerring fortsatte att arbeta för Radiotjänst med bland annat radioprogrammet Barnens brevlåda som han startade hösten 1925. I programmet gick han under beteckningen "Farbror Sven", och programmet sändes fram till 1972.
Den första radiolicensen tecknades av ingenjören Gösta Fant den 9 mars 1923. 14 år senare (den 8 april 1937) passerades en miljon radiolicenser, när skräddaren L J Hådén från Fridhem i Hudiksvall tecknade sin. Han tilldelades en minnespokal av silver, till ett värde av 600 kronor.
1927 bildades Radioorkestern under ledning av Nils Grevillius.
1928 började de första skolradioprogrammen. Samma år gjordes den första lyssnarundersökningen, och över 150 000 personer deltog i undersökningen. 1928 flyttade även Radiotjänst in i sina nya lokaler på Kungsgatan 8, Stockholm, i radiosammanhang kallad K8. Företaget disponerade under cirka 30 år de tre översta våningarna. En våning var kontorslokaler, en användes för studiolokaler och på vinden fanns teknikavdelningen.
Den 1 oktober 1937Dagens Eko 1937 startade Dagens eko som ett kommenterande nyhetsprogram, men TT höll fortfarande i de korta telegramsändningarna. Ända fram till detta året hade bara män läst alla nyheter i radion. Året därpå, 1938 läste en kvinna (Astrid Kindstrand) för första gången en nyhet i radion. Det blev folkstorm. Radiotjänst växel blev blockerad på grund av alla som ringde och protesterade mot att en kvinna tillåtits läsa nyheter."SR Minnen – Kvinnlig röst skapade folkstorm 1938". Sverigesradio.se. Läst 2012-03-14.
Den 1 juli 1938 startade speciella kortvågssändningar på svenska till en publik utomlands. Dessa var inledningsvis mycket begränsade, men ökade i omfattning och fick senare sällskap av program på flera andra språk. Från mitten av 1950-talet förekom även sändningar riktade till utlandet på mellanvåg. Kort- och mellanvågssändningarna avvecklades år 2010. Verksamheterna på vissa utländska språk har därefter fortsatt i olika former, bland annat på internet och appen Sveriges Radio.
Beredskapstiden Under andra världskriget hade radion en viktig roll i rapporteringen och krigsberedskapen. Än idag har Sveriges Radio som beredskapsansvar att alltid kunna bryta pågående program för att sända ut viktigt meddelande till allmänheten;Kiepels, Caroline (2004-06-11): "Kortslutning orsakade radiotystnad". Sverigesradio.se. Läst 26 oktober 2012. det kan då gälla större olycka, exempelvis med utsläpp av giftiga gaser där allmänheten ges olika uppmaningar.
Efterkrigstiden miniatyr|Inspelning av radioprogrammet "Karusellen" i Karlaplansstudion den 20 januari 1951 med, från vänster Georg Rydeberg, Lennart Hyland och Maj Nordvander. 1945 hade Radiotjänsts gosskör kommit igång under ledning av Åke Åhlén. Åtskilliga är de manliga musiker och sångare som tagit sina första steg på artistkarriären där; Olle Adolphson, Jerry Williams, Claes af Geijerstam, Jan Boquist, Sven-Erik Alexandersson, Anders Linder. Andra namn är Bengt af Klintberg, Magnus Härenstam, Sverre Sjölander, Sven Hessle med flera. Åhlén drev ett mycket aktivt nordiskt samarbete, med motsvarande gosskörer vid dansk och norsk radio.
Radiokören bildades 1925 och Eric Ericson var dess dirigent åren 1952–1985. Radions Ungdomskör bildades i tidigt 1960-tal under Karl-Gustaf Gunneflos ledning men fick snart Anders Öhrwall som dirigent. Radions skolorkester leddes av Sven-Erik Bäck under 1950- och 1960-talet.
1955 fick Sverige sin andra nationella radiokanal genom starten av P2. 1956 började Radiotjänst även sända ett televisionsprogram. 1957 förändrades ägarbilden och i samband med bolagsstämman den 23 oktober ändrades namnet till Sveriges Radio. I början av 1960-talet började piratradiosändarna hota monopolet. Som svar startade därför Melodiradion med lättsammare musik. 1962 började också den tredje kanalen, P3, försöksverksamhet som blev reguljär 1964. Den 12 december 1966 gjorde SR en profilering av kanalerna. P1 blev den talande informationskanalen, P2 sände regionala program, skolradio samt program med klassisk musik och P3 blev inriktad på populärmusik. Efter att ha inlett försökssändningar 1973, startades reguljär lokalradio i 24 lokalradiostationer 1977 på vardagar i tre "fönster" i P3-kanalen. SR:s 24 lokala stationer baserades i huvudsak på den svenska länsindelningen. Samma år öppnades demokratiprojektet Bandverkstan, där vem som helst kunde göra egna radioprogram. Projektet lades dock ned 1986 av okänd anledning. Samma år, 1977, införde SR också stereosändningar i riksprogrammen.
1979 genomförde Sveriges Radio en omorganisation där företaget delades upp i fyra dotterbolag: Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB), Sveriges Utbildningsradio (UR) och Sveriges Television (SVT). Efter mordet på Olof Palme 1986 infördes nyhetssändningar dygnet runt. 1987 startade den fjärde radiokanalen, P4, som blev lokalradions egen kanal. Emellertid hade de lokala stationerna bara resurser att sända klockan 06:00–18:00 vardagar. Övrig tid återutsändes P1, P2 och P3. 1993 slogs LRAB och RR ihop till Sveriges Radio. Samtidigt profilerades P3 som en kanal för den yngre halvan (upp till 37 år) av befolkningen, medan P4 riktade sig till den äldre, och samtidigt infördes nationella program i P4. P4:s koncept blev tal-populärmusik.
miniatyr|Radioutställning i Hangaren (Radiohuset).
Den 31 december 1995 sände TT nyheter i Sveriges Radio för sista gången. Därefter producerar SR alla egna nyhetssändningar, dels av Ekot och dels av de lokala kanalernas nyhetsredaktioner. I september 1995 startade digitala sändningar i DAB-format. I juni 1996 startade företaget sändningar över Internet i Real Audio-format, senare även i Windows Media-format. Den 13 maj 2005 startade sändningar i MP3-format (så kallade poddradio) över Internet efter att SR i flera år sagt sig inte vilja sända i fler format på grund av resursbrist. Sedan 25 oktober 2005 sänder P4-kanalerna dessutom via internet vilket innebär att samtliga SR-kanaler direktsänds från www.sr.se och totalt kan nu (2022) 38 olika kanaler från SR höras via internet. Den 16 januari 2006 startade SR Sápmi, en ny samisk radiokanal på Internet. Således har också samerna i Sverige en egen radiokanal som sänder dygnet runt.
SR arbetar även med tillfälliga digitala kanaler, så kallade evenemangskanaler som sänds under en begränsad tid över internet. Till exempel startades den 13 december 2007 två kanaler, SR Bjällerklang och SR Klassisk Jul som sände julmusik dygnet runt fram till den 7 januari 2008. Kanalerna återkom i samband med jul- och nyårshelgen 2008/2009. År 2010 övergav Sveriges Radio förkortningen SR i alla officiella sammanhang, den används alltså inte längre, med undantag för kanalerna SR Sápmi, SR Sisuradio och SR C."Sveriges Radios verksamhets och årsredovisning 2010"
Verksamhet, produktion och innehåll Sveriges Radios innehåll styrs av sändningstillståndet som Sveriges regering beviljar.
Utöver att producera nyheter och program utgör verksamheten även en plattform för kommentarer, analyser, krönikor, recensioner, debattinlägg och essäer. I juni 2017 meddelande företaget att skillnaden mellan åsikter och nyheter skulle bli tydligare för läsare på nätet.Johannes Nesser "SR inför åsiktsmärkning på webben", journalisten.se, 19 juni 2017. Åtkomst den 19 juni 2017.
Extern produktion av program 2005 beslutade Sveriges Radios styrelse att, genom att minska personalen, frigöra medel för externa produktioner. Bland annat beslutades att 70 % av underhållningsprogrammen, 40 % av kulturprogrammen, 30 % av aktualitets- och samhällsprogrammen, 25 % av sporten samt 5 % av nyhetsproduktionen skulle produceras externt.TT. "SR öppnar för externa produktioner", svt.se, 16 februari 2006. Åtkomst 18 juli 2015. Några av de externa produktionsbolagen är Prata, Filt, Umami, Tredje Statsmakten, A-One, Massa Media, Munck, SMT medieproduktion, Wegraeus, Lokatt Media, Rundfunk Media, Klippan, Ljudbang, Tomas Tengby produktion, Ogjort och Moskit.
Inköpen av externa produktioner och samproduktioner motiveras av SR:s sändningstillstånd som stipulerar att de ska "verka för mångfald inom programverksamheten". Beslut om inköp fattas dels centralt av de utbudsansvariga inom programverksamheten, dels på redaktionsnivå."Externa produktioner – FAQ ", sverigesradio.se, 12 augusti 2014. Åtkomst 18 juli 2015.
2013 köpte Sveriges Radio cirka 80 programserier och totalt 1 700 program. De större produktionerna köps från ett tiotal större bolag och enstaka program eller inslag kan köpas från cirka 2 500 firmor per år. Sveriges Radio går ut två gånger per år, oftast i augusti och november, för att efterfråga program och får 500−600 förslag per år. Utgifterna för de externa bolagen motsvarade ungefär 12 % av hela Sveriges Radios programbudget. Sveriges Radio är inte öppna med vad de betalar för produktionerna.
Skivbolag Sveriges Radio äger skivbolaget SR Records.
Bokutgivning Sveriges Radio har givit ut böcker.
Språkvård Sveriges Radios språkrådgivare ger råd i alla frågor som rör språket. De tillhandahåller även tjänsten till Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio."Regeringens proposition, Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik, Prop. 2005/06:2", riksdagen.se. Åtkomst den 29 juli 2019.
Språkdatabasen Dixi