miniatyr|LO:s logotyp, på LO-borgens fasad. miniatyr|LO-borgen, Barnhusgatan 18 vid Norra Bantorget i Stockholm. Landsorganisationen i Sverige (LO) är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer knutna till arbetarrörelsen i Sverige, bildad 1898.
Beskrivning Landsorganisationens (LO) uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna.
LO samlar 13 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,4 miljoner medlemmar. LO förhandlade tidigare i stor utsträckning med arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF) om olika avtal. LO samordnar numera sina medlemsförbunds krav inför varje stor avtalsrörelse. Målet är att nå reallöneökningar för alla, ökad jämlikhet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män samt ökad sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken är en central del av LO:s avtalsförhandlingar.
Förhandlingar direkt med arbetsgivarparten har minskat i omfattning och de flesta avtal tecknas av de enskilda fackförbunden. Vissa avtal tecknas fortfarande mellan centralorganisationerna, till exempel omställningsavtal och försäkringar.
Antalet anställda vid LO:s centrala kansli är drygt 100 personer. Landsorganisationens centrala säte, "LO-borgen", finns vid Norra Bantorget i Stockholm. Ute i landet har LO en regional organisation, de så kallade LO-distrikten, och lokalt i kommunerna, LO-facken. Syftet är att ha en samordning och ett forum för det tvärfackliga arbetet på alla nivåer mellan de 13 fackförbunden inom LO. LO samordnar också delar av LO-förbundens arbetsmarknadsinformation till unga och har varje sommar en speciell kampanj som riktar sig till sommarjobbare.
LO samverkar internationellt med andra fackförbund inom Europafacket samt globalt inom Internationella fackliga samorganisationen, EFS.
Äger Avtalat tillsammans med Svenskt Näringsliv och PTK. Avtalat informerar och vägleder om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring inom privat sektor.
Historia 1898 föreslogs vid en kongress, på Victoria-Teatern på Djurgården i Stockholm, att man skulle bilda Sveriges samverkande fackförbund. Så skedde också, men namnet blev Landsorganisationen. Kongressen inleddes den 5 augusti och datum för bildandet är den 7 augusti 1898, då kongressen avslutades. Till ordförande utsågs Fredrik Sterky, redaktör för Ny Tid i Göteborg. 1901 började uppbyggnaden av en strejk- och reservfond, så att LO skulle stå rustat inför kommande strider. 1902 anordnades demonstration för allmän rösträtt, första maj proklamerades som allmän fridag och en strejk utlystes som allmän påtryckning i rösträttsfrågan den 15-17 maj. Svenska arbetsgivareföreningen bildades samma år som ett direkt resultat av dessa maktdemonstrationer. 1908 inköptes fastigheten på Barnhusgatan i Stockholm. De följande åren förekom en mängd strejker och lockouter. 1910 efter storstrejkens slut stod LO och fackföreningsrörelsen som förlorare. Därtill bröt sig syndikalisterna ut och bildade den egna Sveriges arbetares centralorganisation. 1912 antogs industriförbundsprincipen som säger att alla arbetare på en viss arbetsplats bör tillhöra samma fackförening. 1913 bildades den första lokala fackliga centralorganisationen (FCO) i Lund. 1920 infördes åttatimmarsdagen och högst 48 timmarsvecka. Samma år startades LO:s förbundsorgan Fackföreningsrörelsen. 1929 inrättades arbetsdomstolen som syftade till att förhindra stridsåtgärder på arbetsmarknaden och i juni startades LO Brunnsviks folkhögskola. 1938 slöts huvudavtal med SAF, det s.k. Saltsjöbadsavtalet. 1942 startade LO den dagliga Aftontidningen. 1952 invigdes kursgården Runöskolan i Åkers Runö. 1956 köpte LO Stockholms-Tidningen och Aftonbladet, och Aftontidningen lades ner samma år. 1958 slog man samman socialdemokratiska Morgon-Tidningen med Stockholms-Tidningen. Den senare upphörde 1966. 1976 bytte LO:s tidskrift Fackföreningsrörelsen namn till LO-tidningen Fackföreningsrörelsen. 1978 ledde en omorganisation till att begreppet FCO ändrades till LO-distrikt och LO-sektion. 1991 förenklades LO:s veckotidning LO-tidningen Fackföreningsrörelsen namnet till LO-Tidningen. 2012 bytte LO-Tidningen namn till Arbetet.Får vi presentera: Arbetet, Arbetet 3 november 2011. Läst 11 februari 2026.
LO och Socialdemokratiska arbetarepartiet Sedan grundandet har LO haft nära band till Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, Socialdemokraterna). De båda organisationerna kallas ofta ”de två benen i arbetarrörelsen”, där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann möjligheten för organisationer inom LO att kollektivansluta sina medlemmar till SAP. LO stödjer dock fortfarande SAP ekonomiskt genom att årligen skänka 6 miljoner kronor,Facket och politiken , läst 28 december 2012 motsvarande fyra kronor per medlem.LO-förbundens medlemsantal 2011-12-31 , läst 26 juni 2017 LO har till exempel bedrivit kampanjer för att värva medlemmar till Socialdemokraterna och det samlade ekonomiska stödet är därför svårt att beräkna. Tidigare riksdagsledamoten Carl B. Hamilton (Folkpartiet liberalerna) hävdade år 2004 att det ekonomiska stödet totalt uppgick till 516 miljoner, varav 436 miljoner bestod i arbetsinsatser. Hamiltons beräkningar har ifrågasatts av arbetarrörelsen.
LO beslutade 2008 att förtroendeuppdrag för LO inte är förenligt med medlemskap i Sverigedemokraterna.LO-sekreterare gick med i sd Dagens Nyheter, 25 januari 2008
Ordförande sedan 2024 är Johan Lindholm som i egenskap av LO:s ordförande även har en plats i SAP:s verkställande utskott.
Antal medlemmar i närtid Antalet medlemmar i LO-förbunden var den 31 december 2006 totalt 1,8 miljoner personer. I december 2008 var antalet 1,6 miljoner personer (inklusive pensionärer), det vill säga en minskning med 200 000 personer på två år. Den huvudsakliga orsaken var alliansregeringens kraftiga höjning av a-kasseavgifterna den 1 januari 2007. Antalet har under en rad år visat en nedåtgående trend och anslutningsgraden för arbetare låg 2019 på 60 procent.Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund , Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1 Mellan 2018 och 2019 planade nedgången i arbetarnas organisationsgrad ut; den var båda åren 60 procent.Kjellberg, Anders (2020)Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029. Stockholm: Arena Idé (som även innehåller en framtidsprognos) För tjänstemän var organisationsgraden samma år 72 procent och för anställda i genomsnitt 68 procent. Efter att organisationsgraden för arbetare och tjänstemän ökat under pandemiåren 2020 och 2021 sjönk den under inflationsåret 2022 (då reallönerna sjönk) till 59 procent bland arbetare, 73 procent bland tjänstemän och 69 procent i genomsnitt för alla anställda.Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36. Detta är i ett internationellt perspektiv mycket högt.
Vid slutet av 2019 var totala antalet LO-medlemmar drygt 1,4 miljoner, varav drygt 1,2 miljoner yrkesaktiva.
Innehav LO ägde tidigare 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet (från 2 maj 1996) och kontrollerade därmed även tidningens politiska inriktning. Den 15 juni 2009 meddelades att den norska mediekoncernen Schibsted, som tidigare ägt 49,9 procent av aktierna, köpte ytterligare 41 procent av aktierna i Aftonbladet. LO behöll 9 procent av aktierna samt rätten att inlägga veto mot styrelsebeslut om vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen.
De fem värnen För att kunna hålla ”det fackliga löftet”, att aldrig arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det medlemmarna lovat varandra, talar LO om ”de fem värnen” mot marknadskrafterna. Dessa är följande:"De fem värnen" . LO.se. 14 februari 2014. Läst 17 januari 2020."Värnen mot marknaden" . Arbetetsmarknad.se. Läst 17 januari 2020."De fackliga värnen – systemet som skyddar kollektivavtalet". IF Metall. 10 oktober 2019. Läst 2 februari 2020. Full sysselsättning Aktiv arbetsmarknadspolitik Hög arbetslöshetskassa Starkt anställningsskydd Rikstäckande kollektivavtal
Medlemsförbund Fackförbund Antal aktiva medlemmar(2021-12-31) Byggnads Elektrikerna Fastighets GS-Facket Handels Hotell- och Restaurang (HRF) IF Metall Kommunal Livs Musikerna Pappers Seko Transport Totalt:
Ungdomsförbund Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU är också LO:s ungdomsförbund. Intimt samarbete med kurs och kampanjer finns. LO har också en plats i SSU:s förbundsstyrelse.
Utöver SSU driver LO initiativet LO Ung, och vissa medlemsfack har egen ungdomsorganisation, så som Unga Byggare.
Ordförande genom tiderna Dessa personer har varit förbundsordförande sedan bildandet 1898:
Nr Namn Mandatperiod Födelseort Förbund Ursprungligt yrke 1 Fredrik Sterky (1860–1900) 1898–1900 Stockholm, Stockholms län — Chefredaktör för Ny Tid i Göteborg 2 Herman Lindqvist (1863–1932) 1900–1920 Arboga, Västmanlands län Träarbetareförbundet Möbelsnickare 3 Arvid Thorberg (1877–1930) 1920–1930 Kärnbo, Södermanlands län Träarbetareförbundet Byggnadssnickare 4 Edvard Johanson (1882–1936) 1930–1936 Förlösa, Kalmar län Sko- och läderindustriarbetareförbundet Skomakare 5 Albert Forslund (1881–1954) 1936 Ovansjö, Gävleborgs län Järnvägsmannaförbundet Konduktör 6 August Lindberg (1885–1966) 1936–1947 Älvkarleby, Uppsala län Sågverksindustriarbetareförbundet Sågverksarbetare (7) Gunnar Andersson (1890–1946) vald 1946 Tjällmo, Östergötlands län Metallindustriarbetareförbundet Metallarbetare 7 Axel Strand (1893–1983) 1947–1956 Burlöv, Malmöhus län Träindustriarbetareförbundet Möbelsnickare 8 Arne Geijer (1910–1979) 1956–1973 Grangärde, Kopparbergs län Metallindustriarbetareförbundet Metallarbetare 9 Gunnar Nilsson (1922–1997) 1973–1983 Emsfors, Kalmar län Träindustriarbetareförbundet Glasbruksarbetare 10 Stig Malm (1942–2021) 1983–1993 Sundbyberg, Stockholms län Metallindustriarbetareförbundet Instrumentmakare 11 Bertil Jonsson (född 1940) 1993–2000 Ljusdal, Gävleborgs län Träindustriarbetareförbundet Sågverksarbetare 12 Wanja Lundby-Wedin (född 1952) 2000–2012 Stockholm, Stockholms län Kommunalarbetareförbundet Sjukvårdsbiträde 13 Karl-Petter Thorwaldsson (född 1964) 2012–2020 Kosta, Kronobergs län Industrifacket Metall Svarvare 14 Susanna Gideonsson (född 1963) 2020–2024 Umnäs, Västerbottens län Handelsanställdas förbund Ombudsman15 Johan Lindholm (född 1964) 2024– Mjölby, Östergötlands län Byggnadsarbetareförbundet Timmerman/snickare
Kritik Under många decennier kritiserades LO från högerhåll för att vissa förbundsavdelningar kollektivanslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna. LO upphörde 1991 med kollektivanslutningen. Detta gjorde att Socialdemokraternas medlemsantal minskade kraftigt. (Se avsnittet LO och S ovan.)
Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval Tabellen nedan visar partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning SVT/VALU. Siffrorna i tabellen är angivna som röstandel i procent.
+ Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval Parti 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 20182022 Vänsterpartiet 9 10 21 14 10 9 7 98 Socialdemokraterna 56 66 53 59 54 51 53 4142 Miljöpartiet 2 4 4 4 5 7 4 22 Centerpartiet 6 4 4 4 5 4 3 53 Liberalerna 5 3 2 6 4 4 2 21 Kristdemokraterna 4 2 7 6 4 2 1 45 Moderaterna 9 9 8 4 11 16 10 1110 Sverigedemokraterna – – – – 3 6 17 2427 Feministiskt initiativ – – – – 1 0 2 1– Övriga partier 9 2 2 3 1 1 1 02