Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome församling, Hallands län,Sveriges Dödbok 1901-2006. död 15 december 1999 i Vikens församling, Höganäs kommun, Skåne län, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.
Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–1972) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).
Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie. Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.
Biografi Ungdomstiden miniatyr|Syskonen Rune och Ulla Andréasson i en julpjäs på Göteborgs stadsteater 1946. Rune Andreasson växte upp i Göteborg med en far som arbetade som försäkringsinspektör och tecknade på fritiden, och han ville bli serietecknare efter att ha sett Tre små grisar på bio som åttaåring. Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)Bamse 1984:7 s. 4. och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag."Göteborgssyskon spelar teater" 1943. I artikeln påstås felaktigt att Andréasson var 14 år vid scendebuten, då han i själva verket var 13 år (jämför Andersson 1957 s. 208 och 222). Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, senare kallad Brum) i Allers Familj-journal.Bamse 1984:7 s. 4–5. Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947Rasmus 1947: "Elevskolans rulla ser i år ut så här: Ulla och Rune Andréasson, [...]"Hegerfors 1978 s. 37: "– Nej, jag ville blir skådespelare och hann t.o.m. gå på Göteborgs Stadsteaters elevskola i tre år, innan jag begrep att serier var roligare! Varje vecka ritade och berättade jag 'Åsnan Kal från Slottsskogen' i Göteborgs-Postens lördagsbilaga. Även 'Brum' gick där." samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.Magnusson 2005 s. 352.
Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950.Bamse 1984:7 s. 9. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19. Den var en Disney-inspirerad äventyrsserieMagnusson 2005 s. 167 om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.Bamse 1984:7 s. 23.
Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.Hegerfors 1978, s. 37: "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"Månadens Affärer, september 1996 (s. 48): "'Jag träffade faktiskt Walt Disney personligen i Köpenhamn 1951, men det var under en period då Disney avskedade folk.'" Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.Bamse 1984:7 s. 28.
Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i AftonbladetBamse 1984:7 s. 11. och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (1954–1973) och i flera utländska tidningar.
Genombrott Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;Jfr Hulth 2001 s. 22. tidningen fick god kritikJfr Hulth 2001 s. 26 spalt 1. och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.Nilsson 2005 s. 101: "[Rolf Janson:] – Ja, 'Teddy' visade sig sedan vara det bästa i Tuff och Tuss. När jag säger det bästa, så menar jag att barnen tyckte bäst om 'Teddy', sen kom 'Olli', 'Sten & Flisa' och sedan var det väl 'Jumbo' och så vidare." Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)Larsson 1992 s. 88., övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–1967), kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–1960).
miniatyr|Andréasson i arbete med den animerade tv-serien Nalle ritar och berättar (1950-tal). Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959). Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.
Bamse och Pellefant I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.Bamse 1984:7 s. 42. Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966. Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970). "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."
thumb|left|Andréasson i sin ateljé i Viken, 1973. I handen håller han Adamsonstatyetten han vann 1969. Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.Nilsson 2004. Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970. Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogramJfr Citat: "I dag kommer Bamse tillbaka – världens starkaste björn. Och vi träffar honom igen i Beppes julprogram." och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.Bamse 1973:1 s. 1. Citat: "Försäljningsperiod 3/1–31/1".
Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.
miniatyr|Andréasson hade flera konstaffischer i Bamse 1986–1990. Först ut var Helene Schjerfbecks Konvalescenten II. Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Torá, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.Siverbo 1992. Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,Andersson & Bengtsson 1993 s. 16 och 18–19. som utgjorde ett viktigtSiverbo 1995 s. 51: "En annan viktig händelse var Bo Michaneks entré som tecknare [...]" och kvalitativt tillskott.Gunnarsson 2001 s. 23: "En ny tecknartalang debuterade och tillförde Bamseserien en elegans i teckningarna som inte ens Rune lyckades få till under den period han själv tecknade Bamse."Andersson et al 1997 s. 18: "Sedan lämnades ritstiftet över till spanjoren Francisco Tora, en medioker hantverkare som berövade serien mycket av dess bildmässiga charm. Betydligt bättre gick det för svensken Bosse Michanek, som debuterade som Bamsetecknare i nummer 11/83." När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna.Andersson & Bengtsson 1993 s. 19.Siverbo 1992. Citat: "Bo Michaneks teckningsstil gäller som 'husstil' – det är alltså hans stil man som ny Bamse-tecknare ska försöka följa."
Ålderdom I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två årAndersson & Bengtsson 1993 s. 21. (Bamse 8/1990–7/1992)Gunnarsson 1997. förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.Andréasson 2006a s. 101. Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk.Andréasson 2006a s. 254.Gunnarsson 2010 s. 3: "År 2000 fick vi på Bamseredaktionen en överraskning. Det visade sig nämligen att Rune i hemlighet skrivit nya manus under flera års tid." Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.Andréasson 2006a s. 40. Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.
Andréasson avled 1999 till följd av cancer. Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.Sveriges Släktforskarförbund/Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, Begravda i Sverige 2.
Familj Andréasson gifte sig 1959 med Maivor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011 Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och Bamse-filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.
Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.
Tecknade serier Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.