Åland (; ) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet, belägen mellan Egentliga Finland och det svenska landskapet Uppland. Som en självstyrande del av Finland har Åland svenska som enda officiella språk. År 1920 fastställde Nationernas förbund internationella garantier som skyddar invånarnas språk och kultur. Dessutom är Åland demilitariserat, vilket innebär att ingen militär aktivitet är tillåten på öarna under fredstid.
Åland har en unik status inom Finland på grund av sin självstyrelse. Regionens parlament, lagtinget, har befogenhet att stifta egna lagar. Regionen har även en egen flagga, egna frimärken, specifika registreringsskyltar och en egen polismyndighet. Åland har sedan den 13 september 2025 nationalitetsmärket AX på motorfordon.
Trots dessa särdrag ingår Åland i Finlands nationella skattesystem. Undantaget är den kommunala beskattningen, som regleras lokalt. Åland är medlem i EU och använder euron som valuta. Öarnas särskilda status inom EU möjliggör taxfree-försäljning på resor till och från Åland, vilket bidrar till att trygga trafikförbindelserna.
Befolkningen på Åland uppgår till drygt 30 000 invånare. Över 11 800 av dem bor i Mariehamn, Ålands enda stad, som ligger på huvudön Fasta Åland.
Åland är känt för sin skärgård och rika sjöfartshistoria. Där finns också Ålands sjöfartsmuseum och museifartyget Pommern, en fyrmastad stålbark som är ett välkänt minnesmärke över regionens sjöfartstraditioner.
miniatyr|Karta över Åland med kommungränser och större öar
Etymologi Namnet Åland tros vara en förkortning av den äldre formen Ahvaland, som härstammar från det urnordiska ordet ahva ('vatten'), besläktat med latinets aqua. På finska kopplades Ahvaland till det finska ordet för abborre, ahven, vilket gav upphov till namnet Ahvenanmaa, som fortfarande används på finska.
Ålands latinska namn är Alandia.Plechl, Helmut (1972). Lexikon lateinischer geographischer Namen des Mittelalters und der Neuzeit, s. 39.
Historia
Fram till medeltiden Åland koloniserades under förhistorisk tid av människor från den Kamkeramiska kulturen, som anlände från området öster om Skiftet omkring 4000 f.Kr. Senare bosättningar under gropkeramisk tid från cirka 3000 f.Kr. visar på kontakter västerut.Ahvenanmaan kivikausi Museiverket, Finlands nationalmuseum (finska)En kort introduktion till Ålands forntid Museibyrån Betydande boplatsfynd från denna tid har hittats bland annat i Geta och i Jettböle. Under tidig medeltid ökade de västliga influenserna, vilket bland annat märks i gravskicket när kristendomen etablerades på 1000-talet och de första stenkyrkorna byggdes på 1200-talet. Till skillnad från det finska fastlandet och Åbolands skärgård saknar Åland nästan helt ortnamn av finsk-ugriskt ursprung.https://mek.oszk.hu/06000/06010/06010.pdf, sid 10 De få som finns (Jurmo, Lappo, Koskenpää) ligger längst ut på Brändö och ansluter geografiskt till Åbolands skärgård.
miniatyr|Grav från bronsåldern på Åland. alt=Lerfiguriner från stenåldern från Geta.|miniatyr|Lerfiguriner från gropkeramisk tid som hittats under arkeologiska utgrävningar av stenåldersboplatsen Ge 16.9 i Geta.
Under medeltiden gynnades Åland av en handelsled från Roslagen över Ålands hav, genom ögruppen och vidare till Egentliga Finland. Bygget av Kastelholms slott på 1300-talet gav området strategisk och militär betydelse.
1500–1700-talet Efter reformationen förblev Åland en del av det svenska riket. Landskapet tillhörde Åbo ärkestift och ingick från 1600-talet i Åbo och Björneborgs län. Under 1600- och 1700-talen hade Åland främst en jordbruksbaserad ekonomi, men sjöfarten utvecklades successivt genom kusthandel och fiske. Det geografiska läget gjorde att området tidvis drogs in i militära konflikter, bland annat under stora nordiska kriget.
1800-talet Vid freden i Fredrikshamn 1809 övergick Åland från Sverige till det ryska imperiet, främst av militära skäl.
miniatyr|Bomarsunds fästning i en datoranimering
Ryssland började bygga Bomarsunds fästning på 1830-talet. Avsaknaden av demilitariseringsgarantier oroade Storbritannien, och under Krimkriget 1854 intogs fästningen av brittiska och franska styrkor. Enligt freden 1856 skulle Åland demilitariseras, vilket lade grunden till dess nuvarande status som demilitariserad och neutral.Eriksson, Johansson & Sundback (2006). Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
Under senare delen av 1800-talet växte en stark sjöfartskultur fram. Bönder började bedriva handel med egna segelfartyg, och varje socken ägde ett betydande antal fartyg. Detta banade väg för Ålands framgångar inom djuphavsseglingen under det tidiga 1900-talet.
1900-talet
I början av 1900-talet hade åländska rederier, bland dem Gustaf Eriksons, några av världens största segelflottor. Skeppen seglade till destinationer som Australien, Amerika och Storbritannien. Pommern, som idag är museifartyg i Mariehamn, och Ålands sjöfartsmuseum vittnar om denna tradition.
miniatyr|Pommern är ett museifartyg i Mariehamn och symbol för Ålands djuphavssjöfart
Efter att Finlands självständighet utropats 1917 växte en svensk nationalism på Åland som reaktion på den finska nationalismen på fastlandet. Ålänningarna strävade efter återförening med Sverige, och 1918 undertecknade 96,2 procent av den vuxna befolkningen en petition om utträde ur Finland. Finland erbjöd autonomi inom republiken, vilket avslogs. Frågan togs upp i Nationernas förbund, som 1921 beslutade att Åland skulle förbli en del av Finland med omfattande självstyrelse. Finland garanterade rätten till svenska språket och skydd för kultur och traditioner. Samtidigt bekräftades ögruppens neutralisering och demilitarisering.
Under första hälften av 1900-talet fanns en viss besvikelse över beslutet, men med tiden kom självstyrelsen att spela en central roll i det politiska och kulturella livet.
2000-talet På 2000-talet har det förekommit uppfattningar om att svenskans ställning i landskapet har försvagats, bland annat genom ökad användning av finska inom näringslivet och i kontakter med myndigheter i Finland.
En mindre andel av befolkningen förespråkar självständighet. Partiet Ålands Framtid, grundat 2001, hade efter valet 2015 två mandat i lagtinget men är numera inte representerat.
En opinionsundersökning 2002 visade att cirka 70 procent av ålänningarna ville fortsätta tillhöra Finland med nuvarande status.
Geografi
Åland är en ögrupp i Östersjön som består av omkring 6 500 öar och skär. Den största ön är Fasta Åland, med en yta på 1 010 kvadratkilometer. Den totala landarealen uppgår till 1 553 kvadratkilometer, medan vattenarealen omfattar 11 990 kvadratkilometer. Vattenarean har ökat i modern tid till följd av ändrade territorialvattengränser.
Fasta Åland utgör den centrala delen av landskapet och är sammanbunden med de större öarna genom broar och färjelinjer. Ögruppen gränsar i väster till Ålands hav, som skiljer Åland från Roslagen i Sverige och markerar övergången mellan Bottenhavet och den norra Östersjön. I öster övergår Ålands skärgård i Åbolands skärgård i Finland. I sydost ligger Kökar, som är den sydöstligaste kommunen i landskapet. Den västligaste punkten är Eckerö, cirka 50 kilometer från svenska Väddö. På ön Märket finns en kort landgräns mellan Sverige och Finland.
Den längsta körbara sträckan på Åland utan färja är 76 kilometer (Andersö–Norrboda), medan den längsta sträckan inklusive färja är cirka 140 kilometer (Degersand–Jurmo).
Klimat Åland har ett milt havsklimat med små variationer i temperatur mellan årstiderna.
För perioden 1991–2020 var årsmedeltemperaturen 6,6 °C och årsmedelnederbörden 586 millimeter. Antalet dagar med snötäcke var i genomsnitt 57 under perioden 1987–2003.
Under 1900-talet ökade årsmedeltemperaturen i Mariehamn med omkring 0,5 °C. Nederbörden ökade under perioden 1977–2013 med cirka 5 millimeter per månad.
Politik och förvaltning
miniatyr|Självstyrelsegården i Mariehamn med Ålands, Finlands och EU:s flaggor Åland är ett självstyrt landskap i Finland med ett eget parlament, Ålands lagting, och en egen regering, Ålands landskapsregering. Landskapet är dessutom neutraliserat och demilitariserat genom internationella överenskommelser och är en av världens få demilitariserade zoner.
Självstyrelsen Självstyrelsen regleras av självstyrelselagen, som ger lagtinget lagstiftningsbehörighet inom flera områden, bland annat polisväsendet, postväsendet, den kommunala beskattningen, utbildningen, hälso- och sjukvården samt radio- och tv-sändningarna. Riket lagstiftar däremot om tullväsendet, gränsbevakningen, valutapolitiken, straffrätten, arbetsrätten och civilrätten. Den lagstiftande makten utövas av lagtinget och den verkställande makten av landskapsregeringen. Landshövdingen leder Statens ämbetsverk på Åland och företräder den finländska staten. Suveräniteten över landskapet innehas av Finland. I Mariehamn har Ålands fredsinstitut sitt säte.
Kommunindelning
miniatyr|Mariehamn, Ålands huvudstad och största kommun Åland är indelat i sexton kommuner: en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Mariehamn är landskapets enda stad och största kommun med 11 866 invånare, därefter följer Jomala och Finström. Minst är Sottunga med 101 invånare (2024).
Landsbygdskommuner Eckerö Finström Geta Hammarland Jomala Lemland Lumparland Saltvik Sund
Skärgårdskommuner Brändö Föglö Kumlinge Kökar Sottunga Vårdö
Hembygdsrätt
Hembygdsrätten reglerar rätten att äga fast egendom och driva näringsverksamhet på Åland. Den kan beviljas finska medborgare som utan avbrott har haft sin hemort i landskapet i minst fem år, har tillfredsställande kunskaper i svenska och uppfyller övriga lagstadgade krav. Hembygdsrätten går förlorad om innehavaren varit bosatt utanför Åland i mer än fem år. I bolagsstyrelser måste minst två tredjedelar av ledamöterna ha hembygdsrätt, med undantag för vissa allmännyttiga företag. Finska medborgare som fått hembygdsrätt före tolv års ålder är befriade från militärtjänstgöring.
Åland och Europeiska unionen
Den 20 november 1994 hölls en folkomröstning på Åland om medlemskap i Europeiska unionen. En majoritet röstade ja, och Åland anslöt sig till unionen samtidigt som Finland 1995. Förhållandet till EU regleras av det så kallade Ålandsprotokollet, som innehåller undantag för fastighetsägande, etableringsrätt och skatteregler. Åland står utanför EU:s mervärdesskatteområde, vilket gör det möjligt att bedriva skattefri försäljning ombord på färjorna till och från Sverige och Finland.
Ålands ekonomi
Åland har en särskild ekonomisk ställning. Det geografiska läget mellan södra Finland och Stockholmsområdet ger närhet till två stora marknader, vilket bidrar till stabilitet och diversifiering. I landskapet finns cirka 3 000 företag, varav mer än 85 procent har färre än fem anställda.
miniatyr|Lundqvistrederiernas Hildegaard. Rederiet utvecklades ur den åländska bondeseglationen till internationell fraktfart.
Sjöfarten är den viktigaste näringen för Ålands välstånd. År 2022 stod den för ungefär 15 procent av Ålands bruttonationalprodukt (BNP, det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras). Den ekonomiska betydelsen bidrar till Ålands höga BNP per invånare. År 2022 var den genomsnittliga disponibla inkomsten per hushåll på Åland cirka 22 procent högre än i övriga Finland.
Sjöfarten ger fler arbetstillfällen än den lokala arbetskraften kan fylla, vilket gör att många anställda kommer från Finland och Sverige. Färjetrafiken har också en central roll för turismen, eftersom den står för nästan alla persontransporter till och från Åland.
Turism