24 juli är den 205:e dagen på året i den gregorianska kalendern (206:e under skottår). Det återstår 160 dagar av året.

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Kristina och Kerstin Föregående i bokstavsordning Kerstin – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 10 juni, men återfördes 2001 till dagens datum. Kristin – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Kristina – Namnet fanns, till minne av en romersk martyr från 300-talet, även i formen Christina, sedan gammalt på dagens datum och har inte flyttats. Stina – Namnet infördes 1986 på 14 december, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Kristina eller Christina 1901–1985 – Kristina 1986–1992 – Kristina, Kerstin och Kristin 1993–2000 – Kristina och Stina Från 2001 – Kristina och Kerstin

Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. Klintberg, Bengt af: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2020 – Kristina, Kerstin, Tina, Stina, Kristel, Christine, Krista, Kia I föregående revideringar 1929–1949 – Kristina, Kerstin 1950–1972 – Kristina, Kerstin, Stina 1973–1994 – Kristina, Kerstin, Kristel, Stina 1995–1999 – Kristina, Kerstin, Kristel, Stina, Tina 2000–2014 – Kristina, Kerstin, Kristel, Kia, Stina, Tina 2015–2019 – Kristina, Kerstin, Kristel, Krista, Kia, Stina, Tina

Händelser 1567 – Maria I abdikerar som regerande drottning av Skottland, eftersom hon anser att det är omöjligt att styra landet, när den skotska adeln är alltför självständig och den dominerande religionen är kalvinism, medan hon själv är katolik. Hon flyr till England, där hon blir fängslad och sedermera avrättad för förräderi mot den engelska drottningen Elisabet I. Hon efterträds som kung av Skottland av sin 1-årige son Jakob VI, som vid Elisabets död 1603 även blir kung av England och Irland med namnet Jakob I. 1599 – Den svensk-polske katolske kungen Sigismund blir formellt avsatt som svensk kung av sin protestantiske farbror hertig Karl och därmed upplöses även formellt personalunionen mellan länderna, där Sigismund har utgjort den gemensamma länken. Sigismund har suttit på den polska tronen sedan 1587 och på den svenska sedan sin far Johan III:s död 1592, men har i praktiken förlorat makten över Sverige efter sitt nederlag mot Karl i slaget vid Stångebro i september året innan. Han vägrar dock under hela sitt liv att erkänna avsättningen och hävdar sina anspråk på den svenska kronan till sin död 1632. Anspråken överförs sedan också till hans söner och efterträdare på den polska tronen och är under första hälften av 1600-talet en orsak till flera krig mellan Sverige och Polen, fram till 1660, då den polske monarken slutligen avsäger sig anspråken på den svenska kronan vid freden i Oliwa. 1712 – Marskalk Claude Louis Hector de Villars leder en fransk styrka på 100 000 man till seger över en nederländsk-österrikisk styrka på 120 000 man i slaget vid Denain. I förhållande till antalet kämpande soldaterna blir förlusterna relativt låga på båda sidor, men slaget blir det största under det pågående spanska tronföljdskriget och, med dåtidens mått mätt, över huvud taget mycket stort. Det får dock ingen större påverkan på kriget, som tar slut två år senare. 1842 – Den nya Skeppsholmskyrkan invigs, 20 år efter att den förra kyrkan har brunnit ner (1822). Kyrkan började återuppbyggas 1824 och efter flera avbrott stått klar 1832, förutom kupolen. Kupolen stod nästan färdig året därpå 1833, men därefter har arbetet åter skjutits upp till 1841, då man äntligen har färdigställt kyrkan och året därpå kan inviga den. 1847 – Brigham Young och hans mormonrörelse anländer till dalen Salt Lake Valley i nuvarande Utah, på flykt undan religiös förföljelse i Nauvoo, Illinois. Då Young anser att man i dalen har funnit sin fristad grundar man där en stad, som får namnet Salt Lake City. Även om vissa kontroverser mot den amerikanska regeringen utbryter senare blir Salt Lake City sedermera en storstad, som idag () är Utahs huvudstad. 24 juli är en helgdag i Utah. 1866 – Tennessee blir den första delstaten som återupptas i den amerikanska unionen efter amerikanska inbördeskrigets slut under den så kallade Rekonstruktionstiden, sedan delstatsparlamentet den 18 juli har ratificerat det fjortonde tillägget till den amerikanska konstitutionen (som berör medborgarskap och likhet inför lagen). De delstater som före kriget utträdde ur unionen och bildade Amerikas konfedererade stater (CSA) återupptas under efterkrigsåren en efter en i USA, men först efter ratifikation av fjortonde tillägget. 1911 – Några bönder återupptäcker inkastaden Machu Picchu i de peruanska Anderna, sedan en skogsbrand har bränt bort en del av den vegetation som täcker den. Staden, som tros ha varit sommarresidens för Inkarikets härskare, var bebodd fram till Spaniens erövring av riket 1532, men blev sedan övergiven och ”bortglömd” av indianerna. Spanjorerna hittar den dock aldrig (de känner inte heller till dess existens) och den får därför förfalla utan mänskliga ingrepp. Den amerikanske äventyraren och historikern Hiram Bingham III uppmärksammar upptäckten och skriver en rad artiklar och böcker om den, vilket leder till att han får äran av upptäckten. 1983 upptas staden på Unescos världsarvslista. 1923 – Grekland och Turkiet undertecknar Lausannefreden i Schweiz, vilken avslutar den turkiska inblandningen i första världskriget i allmänhet och det grekisk-turkiska krig, som varade 1919–1922, i synnerhet. Freden etablerar i huvudsak de gränser, som Turkiet har än idag (), med undantag för gränsen mot Irak och området Hatay, som blir turkiskt 1939. Dessutom erkänns Turkiet av flera stater som en suverän stat och som efterträdare till det kollapsade Osmanska riket. 1969 – Åtta dagar efter uppskjutningen återvänder raketen Apollo 11 till jorden efter sin färd till månen. Under denna har Neil Armstrong och Buzz Aldrin blivit de första människorna, som har satt sin fot på månens yta (20 juli). Kommandomodulen, som besättningen färdas i, slår ner i havet, varpå de tre besättningsmännen sätts i karantän i tre veckor, eftersom man inte vet hur färden till månen har påverkat dem (efter ytterligare två månfärder avskaffas karantänen, eftersom den visar sig onödig). Den amerikanske presidenten Richard Nixon välkomnar personligen de tre besättningsmännen tillbaka till jorden. 2002 – En månad efter att parlamentet har valt Alfred Moisiu till Albaniens president med 97 röster för och 19 emot, efterträder han Rexhep Meidani på posten. Han innehar den i exakt fem år, varefter han i sin tur efterträds av Bamir Topi 2007. Då den socialistiske premiärministern Pandeli Majko avgår veckan efter Moisius tillträde utnämner denne istället socialistpartiets ledare Fatos Nano till ny premiärminister, som kompensation för att han har avstått från att kandidera till presidentposten. 2013 – Den allvarliga järnvägsolyckan i Santiago de Compostela inträffar med 79 dödsoffer.

Födda 1561 – Maria av Pfalz, tysk prinsessa 1660 – Charles Talbot, engelsk adelsman 1720 – Lovisa Ulrika av Preussen, Sveriges drottning 1725 – John Newton, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare 1745 – Johan Fredrik Lilliehorn, svensk överstelöjtnant och landshövding i Västmanlands län 1759 – Viktor Emanuel I, kung av Sardinien 1783 – Simón Bolívar, sydamerikansk general, nationalist och frihetskämpe, Storcolombias president, Perus president och Bolivias president 1796 – John M. Clayton, amerikansk whigpolitiker, senator för Delaware, USA:s utrikesminister 1802 – Alexandre Dumas den äldre, fransk författare 1803 – Adolphe Adam, fransk kompositör 1811 – William V. Brady, amerikansk politiker 1817 – Carl Fredrik Bergstedt, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman 1832 – John J. Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1844 – Ilja Repin, rysk konstnär 1857 – Henrik Pontoppidan, dansk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1917 1860 – Alfons Mucha, tjeckisk målare, grafiker och formgivare 1876 Julius P. Heil, tysk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin Jean Webster, amerikansk författare 1880 – Ernest Bloch, schweizisk-amerikansk kompositör 1885 – Paul von Hase, tysk generallöjtnant 1894 – Magda Julin, svensk konståkare 1897 – Amelia Earhart, amerikansk pilot 1904 – Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare 1909 Carl-Adam Nycop, svensk journalist och författare Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare 1922 – Charles Mathias, amerikansk republikansk politiker, senator för Maryland 1924 Rune Jansson, svensk skådespelare Stig Wallgren, svensk reklamman, konstnär, kompositör, sångtextförfattare, artist och författare 1926 – Margreth Weivers, svensk skådespelare 1927 – James J. Howard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1929 – Berit Gramer, svensk skådespelare 1937 – John Aniston, amerikansk skådespelare 1939 – Christian Kampmann, dansk författare och journalist 1942 Chris Sarandon, amerikansk skådespelare Sjerig-ool Oorzjak, tuvinsk politiker, Tuvas president 1943 Tony Colman, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot Gunilla Thorgren, svensk journalist och socialdemokratisk politiker 1944 – Anna Godenius, svensk skådespelare 1947 – Loa Falkman, svensk skådespelare och operasångare 1949 – Michael Richards, amerikansk skådespelare och komiker, mest känd i rollen som Kramer i TV-serien Seinfeld 1952 – Gus Van Sant, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent 1953 – Julian Brazier, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1956 – Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1962 – Andreas Meurer, tysk musiker, basist i gruppen Die Toten Hosen 1963 – Karl Malone, amerikansk basketspelare 1964 Yoshimoto Mahoko, japansk författare med pseudonymen Banana Yoshimoto Barry Bonds, amerikansk basebollspelare 1968 – Kristin Chenoweth, amerikansk skådespelare och musikalartist 1969 – Jennifer Lopez, amerikansk skådespelare, sångare, dansare och entreprenör 1973 – Mika Niskanen, finländsk ishockeyspelare 1974 – Mikael Jepson, svensk musiker med artistnamnet Jepson, gitarrist i gruppen The Ark 1975 – Douglas León, svensk skådespelare, musiker och hiphopartist, medlem i gruppen The Latin Kings 1976 – Tiago Monteiro, portugisisk racerförare 1981 – Summer Glau, amerikansk skådespelare och balettdansös 1982 – Anna Paquin, nyzeeländsk skådespelare 1985 – Teagan Presley, amerikansk porrskådespelare 1997 – Rebecka Blomqvist, fotbollsspelare, OS-silver 2020 1998 – Bindi Irwin, australisk-amerikansk skådespelare och sångare

Avlidna 1791 – Ignaz von Born, tysk mineralog och författare 1854 – Jonathan Roberts, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Pennsylvania 1862 – Martin Van Buren, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister, vicepresident och president 1870 – Anders Abraham Grafström, svensk präst, historiker, riksdagsman och skald, ledamot av Svenska Akademien 1883 – Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen 1929 – Adolf Meyer, tysk arkitekt 1930 – Gustaf Johansson, finländsk kyrkoman, biskop i Kuopio stift, i Nyslotts stift och i Åbo ärkestift 1936 – Georg Michaelis, tysk jurist och politiker, Tysklands rikskansler 1938 – Obadiah Gardner, amerikansk demokratisk politiker, senator för Maine 1946 – Arthur R. Gould, amerikansk republikansk politiker, senator för Maine 1953 – Charles W. Tobey, amerikansk politiker, senator för New Hampshire 1965 – Constance Bennett, amerikansk skådespelare 1974 – James Chadwick, brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1935 1978 – Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist, gift med Zarah Leander 1980 – Peter Sellers, brittisk skådespelare 1981 – Greta Almroth, svensk skådespelare