6 augusti är den 218:e dagen på året i den gregorianska kalendern (219:e under skottår). Det återstår 147 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar Helgdagar Kristi förklarings dag, kristen kyrklig dag till minne av Jesu lärjungars besök på Förklaringsberget och Kristi förklaring. I den katolska kyrkan firas den också till minne av den kristna segern över osmanerna i belägringen av Belgrad (1456), medan de svenska och finländska kyrkorna istället firar dagen sju veckor efter Heliga Trefaldighets dag, åtta veckor efter pingst och femton veckor efter påsk.
Nationaldagar s nationaldag (till minne av självständigheten från Spanien denna dag 1825)
Minnesdagar Hiroshimas freds- och minnesceremoni
Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Alfons och Inez Föregående i bokstavsordning Alfons – Namnet infördes 1986 på 3 september, men flyttades 2001 till dagens datum. Inez – Namnet infördes 1986 på 12 oktober. 1993 flyttades det till 1 mars och 2001 till dagens datum. Sixten – Namnet infördes på dagens datum 1901, men flyttades 2001 till 14 december. Sixtus – Namnet fanns, till minne av påven Sixtus II, som blev martyr 258, på dagens datum före 1901, då det utgick. Säve – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Sölve – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Sixtus 1901–1985 – Sixten 1986–1992 – Sixten, Säve och Sölve 1993–2000 – Sixten och Sölve Från 2001 – Alfons och Inez Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1929 – Sixten I föregående revideringar inga ändringar sedan 1929
Händelser 768 – Motpåven Konstantin II blir avsatt, efter drygt ett år på posten. Han har blivit insatt som påve av sin bror hertig Toto av Nepi efter förre påven Paulus I:s död 767, men inte godtagits av menigheten. Den 1 augusti har Stefan III utsetts till påve och direkt efter Konstantins avsättning låter han spärra in honom i ett kloster och tortera honom (bl.a. genom att blända honom). Året därpå blir han utstött ur kyrkan och dör kort därefter. 1223 – Den franske kungen Ludvig VIII (Ludvig Lejonet) och hans drottning Blanche av Kastilien kröns i Reims, en knapp månad efter sitt trontillträde. 1216 har Ludvig kortvarigt utropat sig till kung av England, men tvingats bort därifrån. Under sin korta regeringsperiod som kung av Frankrike (han avlider bara tre år senare, 1226) skaffar han sig istället inflytande över Flandern och genomför ett fälttåg mot Raymond av Toulouse och katarerna i södra Frankrike. 1284 – Slaget vid Meloria, som har inletts dagen före, mellan republikerna Genua och Pisa avslutas med genuesisk seger. Kriget mellan dem har pågått sedan 1282, men denna dag vinner Genua en avgörande seger. Tillsammans med det faktum att Pisas flotta tillintetgörs i sjöslaget blir detta inledningen på republiken Pisas nedgång, även om dess slutliga fall kommer först 1406. 1456 – Nyheten om att de kristna ungrarna har besegrat de muslimska osmanerna i belägringen av Belgrad den 22 juli, når fram till Rom. Eftersom nyheten kommer fram till Rom på Kristi förklarings dag börjar denna inom katolska kyrkan firas till minne av segern över osmanerna. Under belägringen har påven Calixtus III beslutat att Europas kyrkor ska ringa i sina klockor för de belägrade ungrarna klockan tolv varje dag, men eftersom budet om segern når fram till Rom innan påvens påbud går ut ändras det till att gälla för segern istället. Eftersom ingen påve någonsin har dragit tillbaka detta bud rings kyrkklockorna vid klockan tolv än idag till minne av denna seger. 1492 – Tre dagar efter att Christofer Columbus expedition för att finna en sjöväg till Indien västerut har avgått från Spanien skadas masten på Pinta (ett av hans tre fartyg). Man tvingas därför bege sig till Kanarieöarna, där det tar en månad att reparera fartyg. Först den 6 september kan man sätta kurs västerut igen. Den 12 oktober siktar man land och Columbus tror att man har kommit fram till Indien, men i själva verket är det Amerika (närmare bestämt den karibiska övärlden) man har nått. 1538 – Den sydamerikanska staden Bogotá grundas av spanjorerna på en slätt där tidigare muiscanfolket har bott. Spanjorerna kallar staden Santa Fe (”helig tro”), men eftersom det finns flera städer med det namnet i Amerika får den tillägget ”de Bogotá” efter indianernas namn på slätten, Bacatá. Staden blir på 1700-talet huvudstad i den spanska kolonin Vicekungadömet Nya Granada, men namnet förblir Santa Fe de Bogotá fram till början av 1800-talet, då Nya Granada gör sig självständigt från Spanien och byter namn till Storcolombia, varvid stadens officiella namn blir enbart Bogotá. Numera är den huvudstad i Colombia. 1623 Den protestantiske fursten Christians av Braunschweig-Wolfenbüttel styrkor blir besegrade av den kejserliga katolska hären i slaget vid Stadtlohn under trettioåriga kriget. Av Christians 15 000 man klarar sig endast 2 000 ifrån att bli dödade, sårade eller tillfångatagna, medan katolikerna, ledda av Johann Tserclaes Tilly endast förlorar 1 000 av sina 25 000 man. Genom denna katolska seger tvingas protestanternas ledare Fredrik V av Pfalz att underteckna ett stillestånd och detta avslutar det pfalziska skedet av kriget. Flera protestantiska furstar vill dock göra vad de kan för att motverka den habsburgske kejsaren i Wien och året därpå går Danmark med i kriget, vilket inleder det danska skedet. Sedan Gregorius XV har avlidit den 8 juli väljs Maffeo Barberini till påve och tar namnet Urban VIII. Under sitt nästan 21-åriga pontifikat (till 1644) blir han känd som den som 1633 tvingar Galileo Galilei att avsvärja sig sina ”villfarelser”, men trots att han alltså förblir påve i över 20 år hinner han avlida innan 30-åriga kriget tar slut. I detta krig för han en aktiv politik och arbetar för att den visserligen katolske kejsaren inte skall bli för mäktig – vilket leder till att han bland annat blir bundsförvant till protestanternas store förkämpe, den svenske kungen Gustav II Adolf. 1628 – Staden Bambergs borgmästare Johannes Junius bränns på bål för häxeri. Just då sveper en häxjakt genom staden och det omgivande området och hans hustru har kort dessförinnan också blivit avrättad som häxa. Kort före avrättningen har han lyckats skriva och smuggla ut ett brev till sin dotter Veronica, där han hävdar sin oskuld och även hävdar att de som har vittnat mot honom ska ha bett honom om förlåtelse, samt att han i sin bekännelse (framtvingad under tortyr) försökte att inte utpeka någon annan som häxa, men tvingades nämna flera namn. 1648 – Sveriges delegat vid fredsförhandlingarna i Osnabrück Johan Oxenstierna och det kejserliga sändebudet Johann Crane skakar hand på att man har kommit överens om fredsvillkor för att avsluta det trettioåriga kriget. Fredsförhandlingarna har pågått i fyra och ett halvt år (sedan våren 1644), men har av olika anledningar dragit ut på tiden. Det dröjer emellertid ytterligare två månader (till den 14 oktober), innan den westfaliska freden, som efter tre decennier äntligen gör slut på det trettioåriga kriget, slutligen undertecknas. 1746 – Vid Kristian VI:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik V. Kungen och hans drottning Louise av Storbritannien blir genast mycket populära, eftersom kungen låter avskaffa den stela hovetikett och de förbud mot nöjen, som har rått under hans fars tid, och drottningen, till skillnad från sina tyska föregångare på tronen, visar sig vara intresserad av danska språket. När Sverige valde ny tronföljare 1743 hade Fredrik haft utsikter att bli vald, men valet har istället fallit på den tyske furst-biskopen Adolf Fredrik. Det spända förhållande, som har rått mellan dem sedan dess hävs genom en förlikning 1750 och året därpå bekräftas vänskapen ytterligare genom att Adolf Fredriks då femårige son Gustav (sedermera Gustav III) förlovas med Fredriks femåriga dotter Sofia Magdalena. 1774 – Den brittiska frikyrkorörelsen Shakers anländer till New York. Rörelsen har grundats 1716, men hamnat på kollisionskurs med myndigheterna i Storbritannien. Därför har man beslutat att utvandra och denna dag anländer nio av rörelsen medlemmar till Amerika, inklusive den andliga ledaren Ann Lee. Under början av 1800-talet blomstrar rörelsen i USA, men eftersom ett krav är att medlemmarna ska leva i celibat och alltså inte få några egna barn kan den bara få nya medlemmar genom rekrytering eller adoption (vilket förbjuds 1960). Under 1900-talet minskar därför antalet medlemmar kraftigt och 2010 finns bara tre medlemmar kvar i Maine. 1777 – Amerikanska lojalister, allierade med indianer, utkämpar slaget vid Oriskany mot patrioter, och det blir på ett sätt en seger för båda sidor. Av totalt 760 kämpande på patriotsidan (inklusive några indianer) förloras 500 i stupade, sårade och tillfångatagna, medan lojalisterna förlorar färre än 100 av sina 300 man. Genom slaget kan lojalisterna lägga större makt bakom belägringen av Fort Stanwix, men å andra sidan leder det till inbördeskrig inom indianstammarna, så de förlorar dessa som allierade, så det blir även en framgång för patrioterna. 1806 – Den franske kejsaren Napoleon I låter upplösa det tysk-romerska riket, som har funnits sedan 962 och på ett sätt sedan 800, alltså i strax över 1000 år. Efter den westfaliska freden 1648 har det dock förlorat sin betydelse och olika stater inom det, inte minst Preussen, har börjat växa sig starka på dess bekostnad. Två år tidigare, 1804, har den tysk-romerske kejsaren Frans II utropat sig till kejsare av Österrike, som svar på att Napoleon hade blivit kejsare av Frankrike, men denna dag tvingar Napoleon honom alltså att avsäga sig den tysk-romerska kejsarvärdigheten. Istället skapar Napoleon det så kallade Rhenförbundet av de delar av riket, som Frankrike kontrollerar, med sig själv som ledare. Efter hans fall upplöses detta förbund och ersätts 1815 av Tyska förbundet. 1824 – Den sydamerikanske revolutionsledaren Simón Bolívars trupper på 1 000 man besegrar 1 300 spanjorer i slaget vid Junín under det peruanska frihetskriget. Även om slaget egentligen bara är en skärmytsling blir det en stor moralisk seger för frihetskämparna, eftersom det är deras första seger i kriget, som har varat sedan 1811. Efter deras efterföljande seger i slaget vid Ayacucho den 9 december samma år tvingas spanjorerna snart ge upp sin forna koloni och erkänna Perus självständighet. 1825 – Övre Peru bryts ut ur Peru och bildar den självständiga staten Bolivia, uppkallad efter Simón Bolívar. Övre Peru har utropat sin självständighet från Spanien redan 1809 (medan övriga Peru gör det först 1811), men till en början har spanjorerna inte varit villiga att ge upp sina sydamerikanska kolonier, och därför har ett 16-årigt självständighetskrig utkämpats. 1821 har Spanien i princip erkänt Perus självständighet (även om den blir fullständig först efter segern i peruanska självständighetskriget 1824), men Övre Peru har man försök hålla kvar. Efter det ovannämnda slaget vid Ayacucho har spanjorerna dock insett det ohållbara i att hålla kvar sina kolonier och vid den spanske befälhavaren Pedro Antonio de Olañetas död i april är det spanska styret i praktiken över. Denna dag erkänner Spanien därför Övre Perus självständighet under namnet Bolivia.