Köpenhamn

Köpenhamn (, , förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad. Staden ligger i östligaste Danmark, på öarna Själland och Amager, vid Öresund.

Köpenhamn är Danmarks ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum, samt säte för parlamentet (Folketinget), för regeringen samt för Danmarks kung.

Köpenhamns kommun har cirka 660 000 invånare (764 249 invånare inklusive Frederiksbergs kommun), medan Hovedstadsområdet, som motsvarar Köpenhamns tätort, har cirka 1,4 miljoner invånare (2024), storstadsområdet har ca. 2,2 miljoner invånare (2024).

Tillsammans med Malmö, som sedan år 2000 sammanknyts av Öresundsbron, ingår staden i den transnationella samarbetsregionen Öresundsregionen.

Etymologi På medeltidsdanska hette orten Køpmannæhafn, ungefär "köpmännens hamn", vilket uttrycker stadens betydelse under medeltiden. År 1043 omnämndes orten för första gången som Havn ("hamn"). Nutida namn på staden är på engelska Copenhagen, isländska Kaupmannahöfn, polska Kopenhaga, tjeckiska Kodaň, på finska Kööpenhamina, estniska Kopenhaagen, och på franska, spanska och portugisiska Copenhague.

Historia

Traditionellt brukar Köpenhamns historia inledas med biskop Absalon Hvides (1167–1168) borgbygge till försvar av bosättningen. Detta även om bosättning funnits på platsen flera hundra år tidigare. Borgen fick stor militär betydelse i dåtidens krig mot venderna, och rester av Absalons borg finns kvar under nutidens Christiansborgs slott. Ortens centrala läge vid Öresund och givande sillfiske gjorde den till en viktig handelsplats och Köpenhamn växte snabbt. På order av Erik av Pommern blev Köpenhamn 1416 en kunglig besittning och kom successivt under resten av 1400-talet att bli Danmarks viktigaste stad och de facto huvudstad.miniatyr|vänster|Köpenhamn, första hälften av 1600-taletKristian I anlade 1479 Köpenhamns universitet och staden fortsatte att blomstra in på 1500-talet och 1536 blev den officiellt Danmarks huvudstad. Köpenhamns stadsplan är till stor del ett verk av Kristian IV, som var en framgångsrik byggherre och lät bygga en rad monumentala byggnadsverk i staden, som Börsen, Holmens Kirke, Rosenborgs slott och Tøjhuset. 1658 angrep den svenske kungen Karl X Gustav Köpenhamn, men staden lyckades med en hårsmån försvara sig mot svenskarnas belägring, vilket skaffade köpenhamnarna ökad prestige och självstyre.miniatyr|vänster|Köpenhamn, andra hälften av 1600-taletUnder 1700-talet fortsatte Köpenhamn sin gynnsamma utveckling och växte i betydelse trots en rad olyckliga omständigheter. En pestepidemi drabbade Köpenhamn 1711 och staden brann dessutom ned vid två tillfällen, 1728 och 1795, samt blev bombarderat av engelska flottan i slaget om Köpenhamn (1807) vilket ödelade en stor del av den äldre staden. På 1800-talet blev Köpenhamn centrum för Danmarks industrialisering. Köpenhamns stadsmurar som funnits sedan medeltiden revs och ersattes av grönytor och stadsbebyggelse. Under slutet av 1800-talet tvingade dåvarande ministären J.B.S Estrup och kungen igenom ett hopplöst omodernt försvarsverk som fick namnet Vestenceinten och numera i folkmun kallas Vestvolden. Detta ledde till att stadsplaneringen i hög grad gick ut på att bygga täta, kompakta kvarter.

Första världskriget innebar arbetslöshet och sociala påfrestningar för staden, frånsett det enorma minfält som lagts ut av såväl danska, svenska som tyska flottorna. Endast en smal ränna hölls öppen. Köpenhamn var därefter under andra världskriget, liksom resten av Danmark, ockuperat från 9 april 1940 till 5 maj 1945. Den mest spektakulära händelsen under den tyska ockupationen var RAF:s bombning av Gestapos högkvarter i Shellhuset den 21 mars 1945, då ett stort antal politiska fångar lyckades fly och Gestapos arkiv förstördes. Under slutet av ockupationen avskaffades den danska polisen och en laglös period utbröt.http://www.milhist.dk/besattelsen/shell/shell.html (engelska)"19:e September" av Carl Aage Redlich, utgiven första gången 1945, sida 11

1971 ockuperade en grupp aktivister ett övergivet militärområde i staden, det som kom att bli fristaden Christiania. Området har de facto haft en viss grad av självstyre, vilket bland annat lett till att det blivit förknippat med fri narkotikahandel. I Danmark har Chistiania både betraktats som ett politiskt accepterat socialt experiment (främst av vänsterpartierna Socialdemokratiet och Socialistisk Folkeparti) och utsatts för flera avhysnings- eller normaliserings-försök från myndigheter.

Klimat miniatyr|Köpenhamns sigill från 1296. Köpenhamn har maritimt klimat. Som för nästan hela Nordeuropa är årsmedeltemperaturen cirka 5 grader högre än genomsnittet för sin latitud.Bonniers 60-tals Lexikon, stundom kallat "Äpplet" Band: 3 (Camebridge - Dubb), Artikel: "Danmark", Underrubrik: "Klimat", Spalt: 701 "D. har ett utpräglat maritimt klimat med svala somrar och milda vintrar och över året jämnt fördelad nederbörd. Årsmedeltemperaturen är +7.5 grader det vill säga 6 grader högre än för motsvarande breddgrader beräknade medeltemperaturer".

En normalvinter präglas av växlande milda och kalla perioder från jul till slutet av februari, snarare än att medeltemperaturen ligger runt noll grader hela perioden januari-februari. År utan någon meteorologisk vintermånad (med medeltemp. under fryspunkten) är inte ovanliga.

Köpenhamn, som stad vid helt öppen kust mot öster och söder och med öppet relativt låglänt terräng och tämligen skogfritt kulturlandskap åt väster och norr, är en relativt blåsig stad året runt. Till detta kommer att de atlantiska lågtrycksminima mycket ofta passerar över eller nära Danmark.

Styre och demografi Köpenhamns kommun administreras av sju råd, liknande kommundelsnämnder i en svensk kommun. Rådens uppgifter bestäms av borgarrepresentationen, som motsvarar kommunfullmäktige i Sverige. Borgarrepresentationen har 55 medlemmar och sitter i Köpenhamns rådhus. Det tyngsta rådet, ekonomirådet, styrs av överborgmästaren. Val av borgarrepresentation sker vart fjärde år men inte i anslutning till det statliga valet som i Sverige.

Sophie Hæstorp Andersen (Socialdemokratiet) verkar sedan den 1 januari 2022 som överborgmästare i det traditionellt socialdemokratiska Köpenhamn.

Administrativ indelning

Uppgifterna om Köpenhamns folkmängd varierar beroende på hur stort område som räknas. Ändringar av administrativa gränser under senare år har satt äldre definitioner av till exempel Köpenhamns storstadsområde ur spel, vilket kan förvirra.

Köpenhamns kommun miniatyr|Karta över Köpenhamns spårtrafik, 2019. miniatyr|Karta över centrala Köpenhamn. Köpenhamns kommun är Danmarks folkrikaste med 579 513 invånare 1 oktober 2014, på en yta av 86,2 kvadratkilometer. Kommunen delades före den danska kommun- och regionreformen 2007 in i 15 administrativa stadsdelar, därefter har sammanslagningar minskat detta antal till cirka 10. Noterbart är dock att Frederiksbergs kommun, som ligger som en enklav inne i Köpenhamns kommun, fortfarande är en självständig kommun.

Köpenhamns stad Förr ingick Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun och Gentofte kommun i definitionen av Hovedstaden, vilket var en av Danmarks så kallade hovedlandsdeler. Denna definition är numera inaktuell.

Köpenhamns tätort

Köpenhamn har sedan länge vuxit sig större än sin kommungräns och den sammanhängande bebyggelsen sträcker sig nu in i till exempel Hellerup, Gentofte, Gladsaxe, Hvidovre, Rødovre, Herlev, Brøndby, Glostrup och Tårnby. Tätorten Köpenhamn, det vill säga det område som utgörs av sammanhängande bebyggelse, kallas Hovedstadsområdet och hade 1 246 611 invånare i början av 2014. Området omfattar fyra hela kommuner, samt delar av ytterligare fjorton.

Köpenhamns storstadsområde För närvarande hittar man ingen tydlig definition av Köpenhamns storstadsområde i Danmarks statistiks redovisningar. Danska Skov- og Naturstyrelsen, som lyder under Miljøministeriet, arbetar dock med en definition som kallas Hovedstadsområdet som baserar sig på den så kallade Fingerplan 2007, vilken är ett planeringsunderlag för Köpenhamn med omgivning och som i en första version, Fingerplanen, arbetades fram redan 1947. Fingerplan 2007 används sedan 1 augusti 2007 som ett landsplandirektiv av myndigheterna. Det betyder att Fingerplanen tillsammans med 34 enskilda kommunplaner samt viss statlig översikt (formellt benämnt Oversigt over statslige interesser i kommuneplanlægningen) har fått övergripande betydelse för områdets planering och beslutsfattande, med liknande betydelse som HUR:s Regionplan haft för Köpenhamnsområdet fram till slutet av 2006. Hovedstadsområdet delas in i de fyra delområdena Det indre storbyområde, Det ydre storbyområde, De grønne kiler samt Det øvrige hovedstadsområde. Området som berörs hade totalt 1 989 942 invånare 1 oktober 2014, på en yta av 3 028,4 kvadratkilometer. Danska öresundskusten har idag mer eller mindre sammanhängande bebyggelse från Köge i söder till Helsingör. Relativt sammanhängande bebyggelse finns även i riktning mot Roskilde.

Ibland använder man Region Hovedstaden som definition, men detta område är inget officiellt storstadsområde utan en administrativ region. Gamla, numera inaktuella definitioner av storstadsområdet är de områden som kallades Storköpenhamn och Huvudstadsregionen.

Köpenhamnområdet är tillsammans med Malmöområdet på den svenska sidan huvudområdena i den relativt tätbefolkade Öresundsregionen.

Landsdelen Köpenhamn Efter kommunreformen 2007 har man arbetat fram definitioner av landsdelar i Danmark, för att möta statistiska behov på en lägre nivå än regioner. En av dessa landsdelar heter København by, och omfattar kommunerna Köpenhamn, Dragør, Frederiksberg och Tårnby. Den f.n. enda officiella definition som kallas København by, Köpenhamns stad, är denna landsdel som definieras av Danmarks Statistik. Ytan uppgår till 179,3 kvadratkilometer, och befolkningen uppgick till 739 425 invånare 1 oktober 2014. En landsdel är i första hand en geografisk och statistisk definition på NUTS 3-nivå, enligt systemet för Nomenklatur för statistiska territoriella enheter,Danmarks Statistik; Geografiske inddelinger Läst 7 april 2011. och området har inga administrativa funktioner. Delar av samtliga tre kommuner i denna landsdel är glest bebyggda eller så gott som obebodda, speciellt västra delen av ön Amager (som utvanns ur havet under mellankrigstiden)Jämförelse av kartor av Köpenhamn - 1 Nordisk Familjebok 30-talsupplagan, artikel "Köpenhamn", 2 Bonniers Lexikon "Äpplet från 1960-talet" samt öarna Pepparholm och Saltholm.

Demografi och bebyggelsestruktur

Liksom i till exempel Stockholm skedde under 1950-,60-, 70 och även 1980-talen en gradvis utflyttning från Köpenhamns innerstad till nya stadsdelar, förorter och förstäder. Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner består till stor del av kvartersbebyggelse, men stora ytterområden, bland annat i stadsdelarna Brønshøj-Husum, Vanløse, Valby, Kongens Enghave samt delar av Amager består av glesare förortsbebyggelse.

Ekonomi och infrastruktur

Köpenhamn har ett mycket välutvecklat cykelbanenät, väl gynnat av stadens platta geografi, och andelen pendlare som cyklar en del eller hela vägen mellan arbetsplats och hem är mycket stort hela året runt. De flesta större gator har enkelriktade breda cykelbanor på båda sidor. I Köpenhamn sker 37% av alla resor till arbete med cykel, inklusive inpendling från andra kommuner.Cykelregnskab 2008 En del cyklar längre avstånd. Av dem som pendlar 10–15 kilometer till jobb i Köpenhamn, väljer var tionde att cykla.Bedre pendlerforhold for cyklister År 2004 uppmättes cykelbanornas längd till 340 kilometer.

1995 blev Köpenhamn en av de första städerna att införa så kallade stadscyklar, lånecyklar som man plockar ut från särskilda stationer genom att stoppa i ett 20 kronors mynt. Myntet återfås automatiskt vid återlämnande vid vilken station som helst.