Salvador Guillermo Allende Gossens, född 26 juni 1908 i Valparaíso, död 11 september 1973 i Monedapalatset, La Moneda, Santiago, var Chiles president från november 1970 fram till sin död under militärkuppen mot hans regering.http://www.france24.com/en/20110719-analysis-allende-remains-confirms-verdict-suicide-pinochet-exhumation-coup-1973-chile
Allendes karriär i den chilenska politiken sträckte sig över nästan 40 år. Som medlem i Chiles socialistiska parti utsågs han till hälsominister i koalitionsregeringen Frente Popular år 1938 varefter han satt som senator år 1945 till 1970. Efter att ha förlorat i presidentvalen 1952, 1958 och 1964 blev han slutligen vald till president 1970.
Biografi Tidigt liv Salvador Allende föddes den 26 juni 1908 i Valparaíso i Chile som son till Salvador Allende Castro och Laura Gossens Uribe. Hans familj tillhörde den chilenska övre medelklassen och hade under lång tid varit engagerad i den chilenska politiken inom progressiva och liberala kretsar. Hans farfar var en framstående läkare och reformist som grundade en av de första sekulära skolorna i Chile.Patricio Guzmán, Salvador Allende (filmdokumentär, 2004)
Allende studerade på gymnasiet i Liceo Eduardo de la Barra i Valparaíso. Som tonåring kom han i kontakt med en skomakare vid namn Juan De Marchi, en italiensk-amerikansk anarkist som fick stort intellektuellt och politiskt inflytande över honom. Allende avlade medicinsk examen 1929, vid Universidad de Chile. Han gifte sig med Hortensia Bussi år 1940 och fick tre döttrar med henne.
Politisk karriär Allende var med om att grunda den lokala grenen av Chiles socialistiska parti i Valparaíso år 1933 och blev dess ordförande.
År 1938 var Allende ansvarig för valrörelsen Frente Popular ("folkfronten"), med slogan "Bröd, tak och arbete", under ledning av Pedro Aguirre Cerda. Efter valsegern bildade Frente Popular en reformistisk regering, dominerad av borgerligheten och presidentens mittenliberala parti Partido Radical, med Allende som hälsominister. Efter Kristallnatten i Nazityskland skickade Allende och andra medlemmar av parlamentet ett protesttelegram till Adolf Hitler.Telegram med protest mot judeförföljelserna i Tyskland på Claríns webbsida (spanska) År 1945 blev Allende senator för provinserna Valdivia, Llanquihue, Chiloé, Aysén och Magallanes, därefter för Tarapacá och Antofagasta 1953, för Aconcagua och Valparaíso 1961 och återigen för Chiloé, Aysén och Magallanes 1969. Han blev ordförande i den chilenska senaten 1966.
Allendes tre misslyckade försök att bli president (1952, 1958 och 1964) gjorde att han skämtade om att hans epitafium skulle vara "Här ligger Chiles nästa president". År 1952 fick han som kandidat för Frente de Accion Popular (FRAP) bara 5,4 procent av rösterna, vilket delvis berodde på splittring inom de socialistiska leden för stödet till Carlos Ibáñez del Campo och förbudet mot kommunism. 1958 var han återigen kandidat för FRAP och fick 28,5 procent av rösterna. Denna gång berodde hans förlust på att rösterna förlorades till populistiske Antonio Zamorano. 1964, ännu en gång som kandidat för FRAP, förlorade han med 38,6 procent av rösterna mot kristdemokraternas Eduardo Frei Montalva som fick 55,6 procent. När det stod klart att valet skulle bli en tävling mellan Allende och Frei valde den politiska högern, som ursprungligen hade stött den radikale Julio Durán, att ge sitt stöd till Frei som den minst kontroversiella kandidaten inom den chilenska högern.
Reaktioner i USA Salvador Allendes socialistiska ideologi och vänskap med Kubas president Fidel Castro gjorde honom djupt impopulär i USA som aktivt motarbetade hans valkampanjer. Som exempel bidrog CIA med över tre miljoner dollar till Eduardo Frei Montalvas kampanj i 1964 års presidentval och bedrev även öppen och dold propaganda mot Allende.Church Report (Covert Action In Chile 1963-1973) CIA Reveals Covert Acts In Chile , CBS News, 19 september, 2000. Hämtad 19 januari 2007. Totalt översteg det amerikanska stödet till de chilenska kristdemokraterna 20 miljoner dollar. Redan under John F. Kennedys presidentskap investerades betydliga summor i att förhindra att Allende kom till makten.Stephen G. Rabe, The most dangerous Area in the world: John F. Kennedy confronts Communist Revolution in Latin America (Chapel Hill: The University of North Carolina Press, 1999),2. Amerikanerna trodde att det fanns en risk att Chile skulle bli en kommunistisk stat och ingå i Sovjetunionens inflytandesfär. Allende fördömde dock offentligt de sovjetiska aktionerna i både Ungernrevolten 1956 och Pragvåren 1968. Under hans presidentskap blev Chile det första land i Amerika som erkände Folkrepubliken Kina (1971).
Presidentvalet 1970 miniatyr|Demonstration till stöd för Allende 1964.
Allende valdes till Chiles president för sex år framöver som kandidat för Unidad Popular i valet. Han hade fått 36,2 procent av rösterna i valet den mot 34,9 procent för f.d. presidenten och konservativa kandidaten Jorge Alessandri och 27,8 procent för kristdemokraten Radomiro Tomic. Nationalkongressen godkände Allende som president med siffrorna 153-35 den 24 oktober. Enligt den dåtida chilenska konstitutionen skulle kongressen utse en av de två kandidater som hade högsta röstetalen om ingen kandidat fick en majoritet av rösterna, traditionellt den som hade fått flest röster, oavsett marginal. De facto hade Alessandri själv blivit vald 1958 efter att ha fått 31,6 procent av rösterna, mot Allendes 28,5 procent.
Allende övertog presidentposten den 3 november 1970 efter att ha undertecknat en "stadga för konstitutionella garantier" som hade föreslagits av Kristdemokraterna som tack för deras stöd i kongressen. I en intervju med den franske journalisten Régis Debray förklarade Allende sina skäl till att godkänna garantierna. Vissa kritiker har däremot tolkat Allendes svar som ett erkännande av att han undertecknade stadgan av taktiska skäl. Eftersom USA länge hade försökt hindra Allende, något som de tidigare lyckats med, firades valet som en stor seger för socialismen i världen.Citat ur US State Department, Church Report: "In 1964 Allende had been defeated, and it was widely known both in Chile and among American multinational corporations with significant interests in Chile that his opponents had been supported by the United States government"
Amerikansk inblandning i valet Flera amerikanska företag inklusive ITT Corporation, Anaconda och Kennecott ägde mark- och mineralrättigheter i Chile. Nixonadministrationen befarade att dessa företag skulle förstatligas av en socialistisk regering och fortsatte därför den öppet fientliga hållningen gentemot Allende. Under Nixons presidentskap försökte amerikanska tjänstemän hindra att Allende segrade i valet genom att finansiera oppositionspartier allierade med Jorge Alessandri och genom stöd till strejker inom gruv- och transportsektorerna. ITT gav minst 35 000 dollar i kampanjbidrag till Jorge Alessandri medan CIA finansierade honom både genom just ITT och andra kanaler.Frank McGehee, "A model operation - Covert action in Chile: 1963-1973", Institute for Global Communications, 8 January 1999. online copy på Hartford Web Publishing, läst 21 september 2006. CIA hävdade också i ett försök att smutskasta Allende att hans kampanj fått 35 000 dollar av Kuba.The 1970 Election: a "Spoiling" Campaign, Staff Report of the U.S.Senate Select Committee To Study Governmental Operations With Respect to Intelligence Activities (the "Church Committee"), December 18, 1975. läst 21 september 2006 på U.S. Department of State FOIA.
Den 22 oktober blev general René Schneider, Chiles överbefälhavare, skjuten och allvarligt skadad vid ett kidnappningsförsök ledd av en grupp anförd av general Roberto Viaux som planerade en kupp mot Allende. Schneider avled tre dagar senare på ett sjukhus. Kidnappningsplanen hade fått stöd av CIA, men det verkar, enligt dåvarande USA:s utrikesminister Henry Kissinger, som om operationen egentligen ställdes in. General Schneider var en känd försvarare av den så kallade konstitutionella doktrinen som innebar att arméns roll var skydda landets suveränitet och inte att blanda sig i politiken. Den 26 oktober valde avgående presidenten Eduardo Frei Montalva general Carlos Prats till ny överbefälhavare. Mordet på Schneider väckte avsky runtom i Chile och tystade tillfälligt militärens motstånd mot Allende.
Allendes regeringsperiod åren 1970-1973 Se även Chile under Allende
När Salvador Allende vann presidentvalet i Chile 1970 hade Chile stora ekonomiska svårigheter. Landet hade långsam tillväxt, inflation och ojämlik inkomstfördelning. Allende ville bryta centraliseringen av den ekonomiska makten och drev därför på för en politik som bland annat syftade till att förstatliga delar av näringslivet. Med anledning av Allendes politik uppstod en intressekonflikt kring hur, och ifall, jordens ägande skulle omfördelas från de stora jordägarna och ifall de stora kopparfyndigheterna i Chile skulle förstatligas.
Under Allendes första år som president skedde ekonomiska förbättringar. BNP ökade med 8,6 procent, inflationen sjönk från 34,9 procent 1970 till 22,1 procent, medan industriproduktionen ökade med 12 procent.Comienzan los problemas, part of series "Icarito > Enciclopedia Virtual > Historia > Historia de Chile > Del gobierno militar a la democracia" on LaTercera.cl. Accessed 22 September 2006.
Men Allendes socialistiska politik väckte motstånd inom den välbeställda delen av det chilenska samhället, liksom USA som placerade diplomatiska, ekonomiska och hemliga påtryckningar på regeringen.Kristian C. Gustafson. CIA Machinations in Chile in 1970: Reexamining the Record . Accessed 21 August 2007. Mot slutet av 1971 besökte den kubanske ledaren Fidel Castro Chile i fyra veckor.Castro speech database at the University of Texas: English translations of Castro speeches based upon the records of the (United States) Foreign Broadcast Information Service (FBIS). See locations of speeches for November–December 1971. Accessed 22 September 2006.
I oktober 1972 skedde den första, av vad som skulle bli en våg av konfrontationer ledd av historiskt välbärgade grupper inom det chilenska samhället. Konfrontationerna fick öppet stöd av Förenta Staternas president Richard Nixon. En lastbilsägarstrejk stöddes och finansierade av CIA med 2 miljoner dollar inom ramen för den så kallade "September Plan", som inleddes den 9 oktober 1972.El paro que coronó el fin ó la rebelión de los patrones , El Periodista, 8 June 2003 Confederación Nacional del Transporte utlyste den obegränsade strejken som omfattade 165 lastbilsägares fackföreningar med 40 000 medlemmar och 56 000 fordon, vilket lamslog landet.
Militärkuppen 1973 miniatyr|Monument till minne av Salvador Allende framför presidentpalatset, Monedapalatset.
Allendes regering mötte allt svårare ekonomiska problem och ökat politiskt motstånd. I kongressen var regeringsalliansen i behov av kristdemokratiskt stöd. I augusti 1973, efter en lång period av motsättningar, ställde sig majoriteten av parlamentet under Eduardo Frei Montalvas ledarskap bakom en misstroendeförklaring med krav på Allendes avgång, på grund av påstådda brott mot grundlagen. En tvåtredjedelsmajoritet saknades emellertid, vilket skulle ha krävts för att avsätta honom och kalla till nyval, vilket var Freis uttalade mål. Den 11 september 1973 agerade militären och utan lagligt stöd störtade de Allendes regering och tillgrep makten i landet. Allende själv dog under den blodiga militärkuppen (se nedan) och demokratin avskaffades av en militärjunta ledd av Augusto Pinochet. Det var länge omstritt om Pinochet var understödd av Vita huset och CIA med Richard Nixon som president.Hinchey Report - CIA Activities in Chile