thumb|243px|Topografisk karta över Färöarna. miniatyr|100px|Lunnefågeln på färöiskt frimärke

Färöarna (, ) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark. Den består av de 18 huvudsakliga öarna, av vilka 16 är bebodda, samt närmare 800 mindre kobbar och skär. 2025 uppgick befolkningen till 54 561 personer. Huvudstad är Tórshavn.

Ögruppen är belägen 320 km nordväst om Brittiska öarna, och halvvägs mellan Norge (580 km) och Island (430 km). Ytan uppgår till 1 399 km2, med 1 117 km kust.

De tre riksdelarna Färöarna, Grönland och egentliga Danmark ingår i Det Danske Rigsfællesskab (den danska riksgemenskapen), och utgör tillsammans kungariket Danmark. Färöarna har varit under danskt styre sedan 1380, men har sedan 1948 haft ett betydande inre självstyre som idag bland annat omfattar handel, utbildning, forskning samt havs- och fiskefrågor inom en särskilt utpekad havszon runt öarna. Sedan 2005 finns också en lista med politiska ansvarsområden som ska överföras till Färöarna vid en senare tidpunkt. Konstitutionella frågor, medborgarskap, högsta domstolen, utrikespolitik, säkerhets- och försvarspolitik samt valuta- och penningpolitik ska dock även framgent styras av det danska Folketinget.

Ekonomin är liten och handelsberoende, kretsar kring fiske och största handelspartner är Danmark, Norge, Tyskland och Ryssland; 56 % av all handel är med Europeiska unionen. Även turism är en viktig näringsgren. När Danmark blev medlem i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973 valde Färöarna att stå utanför, och kunde på så sätt behålla kontrollen över landets fiskerättigheter. Det förhållandet bestod efter att EEG ombildats till Europeiska unionen. Färöarna och Grönland är dock territorier associerade med Europeiska unionen och har frihandelsavtal med varandra, Island och EU. Landet inledde sin egen frimärksutgivning 30 januari 1975.

Färöarnas nationaldag infaller den 29 juli (Olofsdagen). Färöarnas flagga har varit i bruk sedan 1931 och blev officiell 1948. Från 2016 har den färöiska flaggan tagit över den danska flaggans officiella plats vid alla offentliga byggnader på Färöarna.http://jyllands-posten.dk/debat/kronik/ECE8880299/et-historisk-mirakel/ (Läst 5/8 2016)

Etymologi

Namnet Färöarna (, ) är belagt från vikingatiden och återgavs på fornnordiska som Færeyjar. Enligt Färingasagan från 1200-talet kommer namnets förled från ”får” (fornnordiska: fær), alltså ”Fåröarna”.

Tolkningen ifrågasattes på 1500- och 1600-talet av prästerna Peder Claussøn Friis (1545–1614) och Lucas Debes (1623–1675), då fær härrör från fornöstnordiska, men färöiskans ursprung är den fornvästnordiska dialekten, där får benämndes sauðr (modern svenska: ”söd”, modern färöiska: seyður). Debes föreslog att förledet ska tolkas som ”fjärr” (fornnordiska: fiær, ), och att betydelsen är ”fjärröarna” (öarna i fjärran). Den färöiska prästen Venceslaus Ulricus Hammershaimb (1819–1909) föreslog som alternativ att förledet härleds från ”fara”. Hammerdhaimbs tolkning kan jämföras med avljudsböjningen ”färd”.

Andra har spekulerat att namnet är av fornirisk härkomst, såsom Orkneyöarna och Shetlandsöarna. I så fall kan förledet ha samma rot som ”fä”, vilket kan tolkas som boskap, betesmark eller liknande. Historia

Den första tiden i Färöarnas historia är mycket oklar. Det är möjligt att den iriske munken Brendan seglade igenom öarna på en resa i Nordatlanten. Från sent 600-tal till tidigt 700-tal var öarna besökta av flera olika munkar från Irland och det man vet är att de använde Färöarna och Island som eremitboningar. Senare emigrerade norska vikingar till öarna.

Färöarna hörde ursprungligen till Norge, men Norge kom efter hand att höra till Danmark. År 1814 kom Norge att skiljas från Danmark för att komma i union med Sverige. Färöarna hörde dock fortsatt till Danmark.

Färöarna återfick en viss inre självständighet 1852. Under andra världskriget ockuperades Färöarna av Storbritannien, och Färöarna var avskuret från Danmark och därmed i praktiken självstyrande resten av kriget. Större inre självständighet infördes 1948.

Geografi Färöarna ligger på 62 grader norr, 7 grader väst i Nordatlanten. Öarna ligger norr om Hebriderna, nordväst om Shetlandsöarna, väster om Norge och sydost om Island. Ögruppen är med sina 18 öar och 11 holmar, från Enniberg på Viðoy i norr, till Sumbiarsteinur söder om Suðuroy, 118 kilometer lång. Kustlinjen är på 1 117 kilometer. Särskilt västkusten är markant med sina höga, lodräta fågelberg. Den genomsnittliga bergshöjden är 300 meter över havet. Slættaratindur, 882 meter, är det högsta berget på Färöarna. Enniberg är en av Europas högsta klippor (se även Färöarnas ytterpunkter). Berggrunden består av basalt av Paleogen ålder. Färöarna har varit nedisade vid flera tillfällen under kvartärperioden, men de högsta topparna har troligen aldrig varit täckta av is. Stora delar av öarna täcks av torv som dock på många håll har brutits och använts för bl.a. uppvärmning. I torven har tefralager från isländska vulkanutbrott påträffats.

Längsta avståndet till kusten är 5 kilometer. De flesta orter ligger skyddade på östkusten vid en bukt eller fjord, förutom Fámjin och Sumba som har skydd av västliga skär.

Färöarnas sammanlagda yta är ungefär hälften så stor som Gotlands, men med nästan lika många invånare så är befolkningstätheten den dubbla. Tórshavns invånarantal är dock ungefär hälften av Visbys.

Klimat Klimatet på öarna är atlantiskt. Golfströmmen gör att det är milt, vilket också medför att hamnar i princip inte fryser. Snö, även om den faller, töar snabbt. Medeltemperatur under vintern är cirka 3 °C och under sommaren 11 °C. Även om undersökningar av klimatet är ovanliga på öarna har det visat sig att högre toppar har ett eget mikroklimat (Humlum and Christiansen, 1998). Sedan 1990 finns en meteorologisk mätstation på Sornfelli. Köldrekordet för öarna är -12,9 °C. Temperaturen på öarna steg under 1920-talet, för att sedan stabilisera sig på nuvarande nivå.

Växt- och djurliv Utpräglade landväxter och landdjur har haft svårt att återkomma till Färöarna efter den senaste istiden. Många gånger har de införts av eller medföljt människan. Färöarna har därför ett rikt fågelliv (med 270 beskrivna arter, bl.a. strandskata) och marint liv, men bara tre vilda arter landdäggdjur: husmus, brunråtta och skogshare (som infördes från Norge 1855). Träd saknades tidigare helt, men har nu i mycket begränsad mängd inplanterats i skyddade lägen, mest i tätorter. Dessa har hämtats från Alaska (mest tall) och Eldslandet (mest sydbok) där liknande fuktiga, salta, blåsiga, kyliga förhållanden råder. Träd hämtade från Skandinavien klarar sig sämre.

Öarna Färöarna består av 18 öar:

Borðoy är den största av de nordliga öarna (Norðoyar) och arean är cirka 95 km². Här ligger Färöarnas näst största stad Klaksvík som har cirka 5 000 invånare. Förutom Klaksvík finns det sju andra tätorter på ön: Norðoyri, Ánirnar, Árnafjørður, Strond, Norðtoftir, Depil och Norðdepil. Eysturoy, den näst största ön, med en area på cirka 286,3 km². År 2002 bodde det totalt 10 586 personer på ön i tätorter som Fuglafjørður i norr och i kommunerna Runavíkar och Nes. Fugloy är en av de sex nordliga öarna, år 2002 hade ön totalt endast 45 invånare. Hestur är en liten ö på 6,1 km² och har 43 invånare. Kalsoy har 147 invånare och är en av de sex nordliga öarna. Koltur har endast två invånare och en area på 2,5 km². Kunoy är en av Nordöarna och har 134 invånare och en area på 35,5 km². Lítla Dímun är den minsta ön i Färöarna med en area på mindre än 1 km². Ön är den enda som är obebodd. Mykines är den västligaste ön. Ön har 11 bofasta invånare och en area på 10,3 km². Nólsoy är en ö som endast har en ort, Nólsoy. Alla de 268 som bor på ön bor i orten. Ön har en area på 10,3 km². Sandoy, den femte största ön med en area på 112,1 km² och 1 393 invånare. Skúvoy, med en area på 10 km² och 57 invånare. Stóra Dímun har endast två invånare och en area på 2,5 km². Streymoy är huvudön på Färöarna, huvudstaden Tórshavn och staden Vestmanna ligger på denna ön. Totalt har ön cirka 21 500 invånare och en area på 373,5 km². Suðuroy är den sydligaste ön i Färöarna; 163,7 km² stor. Totalt bor det omkring 5 041 personer på ön, främst i orterna Sumba, Porkeri, Hvalba samt Tvøroyri. Svínoy är en av de sex nordöarna, år 2004 bodde det 73 personer på ön och ön har en area på 27,1 km². Vágar är den tredje största ön på Färöarna. Det är även på ön Vágar som flygplatsen Vágar flygplats finns. Ön har en area på 177,6 km² och totalt omkring 2 800 invånare. Viðoy är den näst största ön av de sex som ingår i Norðoyar. Ön har en area på 41 km² och 617 invånare.

Geologi Färöarnas bildningshistoria startar med en aktiv vulkanisk period för 60 miljoner år sedan, då själva platån blev uppbyggd, och en nedbrytningsperiod, där de nedbrytande processerna har givit öarna det nuvarande utseendet. Kemisk vittring och avlägsnande av vittringsprodukterna som upplöste salter var de viktigaste landskapsskapande processerna. Under tertiärtiden försvann stora mängder av de översta vulkaniska bergarterna.

Gradvis uppstod ett kuperat landskap med breda, med inte särskilt djupa dalar. I slutet av tertiärperiodens sista del blev klimatet gradvis kyligare och nederbörden dominerade senare för att påverka den kemiska vittringen. Landskapet fick den nuvarande karaktären av egentligt berglandskap med höjdskillnader på 200–400 meter.

Statsskick och politik

Som del av kungadömet Danmark är Färöarna till statsskicket en konstitutionell monarki med den danska kungen Frederik X som statschef.

Färöarnas parlament heter Lagtinget och består av 33 medlemmar, valda i perioder om fyra år. Regeringen kallas landsstyret. Den leds av lagmannen, som heter Aksel V. Johannesen.

Färöarna är även representerat i det danska parlamentet, Folketinget, med två medlemmar. I motsats till Danmark är Färöarna inte medlem i Europeiska unionen; dock har man två representanter i Nordiska rådet som en del av den danska delegationen.

Det senaste lagtingsvalet hölls den 31 augusti 2019. Fólkaflokkurin gick 5,6 procent fram och blev den stora vinnaren av lagtingsvalet. Javnaðarflokkurin hade den största tillbakagången med 2,6 procent, medan Tjóðveldi och Framsókn miste vardera mer än 2 procent.https://kvf.fo/greinar/2019/09/01/hesi-manna-nyggja-logtingid

Administrativ indelning

Färöarna är indelade i 34 kommuner (kommunur), 6 regioner (sýslur) och 7 valkretsar.

Ekonomi

Den viktigaste industrin är havsfisket, som har ersatt det tidigare för landet mycket viktiga jordbruket. Fiske och jordbruk Jordbruk, jakt och fårskötsel spelar idag en underordnad roll i förhållande till fisket som utgör grunden till nästan all export från Färöarna. Fram till slutet av 1800-talet var förhållandet omvänt och året 1872 ses som en vändpunkt för fisket eftersom man då började fiska från större havsgående segelskepp istället för som tidigare, enbart i öppna småbåtar. Besättningen var på tolv-tjugo man och fram till 1930 drevs skeppen enbart med hjälp av segel. Det var i första hand torsk som sluparna förde med sig hem från Islandsfisket. Den förvandlades antingen till torkad klippfisk, vilket sköttes av kvinnorna, eller också saltades den och såldes till Sydeuropa.

I början av 1920-talet utökades färingarnas fiskeområden till att gälla även Grönland där de ofta fiskade på somrarna. Ända fram till efter andra världskriget fanns de gamla sluparna kvar, men då trängdes de ut av trålfisket. Krigsåren var i ekonomiskt hänseende goda år för Färöarna eftersom fiskestammen runt öarna fick växa till sig i relativ lugn och ro. Fångsterna ökade och man for till Storbritannien med dessa, men näringsfånget kostade 132 färingar livet då 25 båtar sänktes av tyskarna. Många färingar har under åren förlist och drunknat i Nordatlanten.