Bråvalla flygflottilj (F 13) eller F 13 Norrköping var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1943–1994. Förbandsledningen var förlagd vid Bråvalla flygplats i Norrköpings garnison.Braunstein (2003), s. 91
Historik Under början av 1940-talet arbetade den dåvarande flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld intensivt med att få till flera jaktflottiljer. Bland Norrköpings näringspolitiska liv ansågs det viktigt för Norrköping, som då var en viktig industristad, att få en jaktflottilj knuten till staden. År 1941 rekognoscerades ett område vid Sörby gård i Bråvalla som ett alternativ till en fjärde jaktflottilj. Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades det att sätta upp en flottilj i Norrköping, och delar av gårdarna Knivberga, Ringstad och Sörby köptes för att bereda mark för flottiljen.Bråvallavingar (1993), s. 13 Flottiljen som sattes upp den 1 juli 1943 gavs namnet Kungliga Bråvalla flygflottilj, ett sätt att anknyta till slaget vid Bråvalla som kanske stod i trakten 750. Flottiljens första chef blev Lage Thunberg, som vid tidpunkten för tillträdet var major i Flygvapnet. Flygplansflottan som tillfördes flottiljen bestod till en början två flygplan, en Gloster Gladiator (J 8) och en Sparmann S 1-A (P 1). Några andra flygplan fanns inte vid denna tid att tillgå. Istället kom flottiljen ett år senare att beväpnas med en fulltalig flygdivision Fiat CR.42 Falco (J 11).Bråvallavingar (1993), s. 15 J 11:orna börjades ersättas under 1944 med det helsvenska flygplanet FFVS J 22 (J 22). Hösten 1945 hade flottiljen tre fulltaliga flygdivisioner med det nya flygplanet.Bråvallavingar (1993), s. 16 Slutet av 1940-talet var en händelserik period för flottiljen. År 1946 blev man som första flygflottilj i Sverige som gick in i den så kallade jetåldern. J 22:orna byttes då ut mot 70 de Havilland DH 100 Vampire (J 28A), vilka levererades till flottiljen fram till augusti 1947. Som en parentes kan nämnas att det dröjde ända till 1949 innan någon annan flottilj tillfördes jetflygplan. År 1946 sattes sattes ett detachement upp på Gotland, det som 1956 kom att bli F 13G. Från 1948 kom flottiljen att ingå i jakteskadern Tredje flygeskadern (E 3). Vid den här tiden hade F 13 blivit en av Flygvapnets största flottiljer.
Under hösten 1951 började J 28:orna byttas ut mot J 29 Tunnan, vilken kom att vara i tjänst på flottiljen fram till 1961. Den 8 mars 1960 anlände flottiljens första J 35 Draken till Norrköping, vilken kom att vara i tjänst vid F 13 fram till den 18 februari 1981.Bråvallavingar (1993), s. 19
I samband med att regeringen Palme presenterade sin proposition 1975:75, föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) och Kalmar flygflottilj (F 12). Bakgrunden var att Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) i januari 1971, fått i uppdrag att utreda om hur flygvapnets fredsorganisation från mitten av 1980-talet skulle kunna anpassas till krigsorganisationens utveckling. Att flottiljen skulle avvecklas var en självklarhet, då FFU främst av operativa och beredskapsskäl ansåg att spaningsdivisionerna skulle omfördelas på andra flottiljer. Och de flygplan som flottiljen var beväpnad med, S 32 Lansen och S 35 Draken, skulle under 1980-talet ersättas med SH/SF 37 Viggen. Det ansågs även att flygspaningen då skulle kunna lösas på tre flygdivisioner, istället för mot de fem spaningsflygdivisionerna som då fanns inom Flygvapnet.Regeringens proposition 1975:75 Som kompensation till Nyköping kommun, hade Försvarets fredsorganisationsutredning utrett en flytt av Bråvalla flygflottilj (F 13) till Nyköping. Dock skulle investeringskostnaderna bli betydligt större i Nyköping, jämfört med att behålla flottiljen i Norrköping. Vidare var F 13 tillsammans med F 16 i Uppsala de enda återstående aktiva flygflottiljerna med berghangarer, vilket var ett starkt operativt och ekonomiskt skäl för att F 13 skulle kvarstå i Norrköping. År 1975 beslutade riksdagen att Södermanlands flygflottilj skulle avvecklas senast den 30 juni 1980.Norrbohm, Skogsberg (1985), s. 204Bråvallavingar (1993), s. 19 Genom det beslutet tog F 13 steget in i Viggen-eran 1976, då spaningsverksamheten från F 11 överfördes till Norrköping. Den 1 oktober 1976 landade flottiljens första Viggen, och flottiljen första flygdivision, Martin Röd, omskolades till en spaningsdivision beväpnad med SF 37 Viggen och SH 37 Viggen. Från denna tidpunkt blev flottiljen en blandflottilj. År 1978 avvecklades en av flottiljens jaktflygdivisioner. Den kvarvarande jaktflygdivisionen påbörjade en omskolning från J 35 till JA 37, som var helt genomförd i februari 1981. En vidare konsekvens av avvecklingen av F 11 i Nyköping var att Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) behövde ny förläggningsort. Efter en inventering av lämpliga platser föll valet på ny lokalisering i Norrköping. Den 1 juli 1980 omlokaliserades skolan tillsammans med Spanings- och underrättelsedetaljen vid Första flygeskadern (E 1) till Bråvalla. Lokalerna till enheterna stod färdiga i maj 1982 och fick namnet "37".Bråvallavingar (1993), s. 150
Inför 1992 års försvarsbeslut föreslog Överbefälhavaren i sin programplan att avveckla Bråvalla flygflottilj (F 13). Avvecklingen skulle inledas den 1 juli 1992. Vidare enligt ÖB:s förslag skulle spaningsdivisionen avvecklas, och divisions- och kompaniresurserna omfördelas till övriga AJS 37-divisioner inom Flygvapnet. Jaktdivisionen skulle överföras till Upplands flygflottilj (F 16), men kvarstå vid Bråvalla som detachement till F 16. Flygverksamheten på Bråvalla skulle sedan avvecklas när koncession för utökad flygning vid övriga flottiljerna förelåg. Inriktningen var enligt förslaget att F 16 detachement Bråvalla skulle vara avvecklat senast den 30 juni 1997. Dock ansåg regeringen att denna övergångslösning inte skulle innebära någon effektivisering, och att förslaget inte skulle förverkligas.prop. 1991/92:102 Den 3 juni 1992 godkände riksdagen regeringens proposition gällande försvarsbeslutet 1992, och med det beslutades en avveckling av F 13, vilken skulle vara helt genomförd den 30 juni 1994.prop. 1991/92:102
Avvecklingen påbörjades den 1 juli 1992, och skulle vara slutförd senast den 30 juni 1994. Från den 1 juli 1994 övergick hela kasernområdet till Norrköpings kommun, medan hangarer och flygfält övergick till ett detachement till Blekinge flygflottilj (F 17) i Kallinge. Verksamhet vid flottiljen överfördes till sex flygflottiljer, där Upplands flygflottilj (F 16) övertog merparten av verksamheten, bland annat F 13 Gotland och F 13 Malmen, stridslednings- och luftbevakningsenheten, radarkompani PS-870 och versionskontor JA 37. Flygvapnets underrättelseskola överfördes till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20). Spaningsflygdivisionen överfördes till Skånska flygflottiljen (F 10), jaktflygdivisionen och simulatorn för JA 37 överfördes till Blekinge flygflottilj (F 17) i Kallinge. Andra verksamheter och uppgifter övertogs Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs, Hälsinge flygflottilj (F 15) i Söderhamn och Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå.
Torsdag den 30 juni 1994 hölls en avskedsceremoni där flottiljchefen Göte Pudas och stabschefen Åke Renåker överlämnade nycklarna till kommunfullmäktiges ordförande Nanna Nilsson (m). Närvarande vid ceremonin var även dåvarande Chefen för Flygvapnet Lars-Erik Englund. Vid ceremonin avtäcktes en minnessten framför kanslihuset.W Larsson (1994-07-01), s. 6 Den 30 juni 2014 högtidlighöll F 13:s kamratförening 20-årsdagen sedan avvecklingen, genom en ceremoni vid det före detta kanslihuset. Fanvakten ur 31. livgrenadjärbataljonen med Hemvärnets musikkår närvarade tillsammans med flottiljens sista chef överste Göte Pudas, Helikopterflottiljens chef överste Peder Söderström och kommunalrådet Lars Stjernqvist. Vidare hedrade Skaraborgs flygflottilj (F 7) flottiljens minne, genom en överflygning över Bråvalla med en rote JAS 39C Gripen.NT.se (2014-06-30)
Den 28 november 2018 medaljerades Roger Möller och Krister Sjöberg från Bråvalla flygflottilj (F 13) och Bo Ignell och Lars-Erik Blad från Västgöta flygflottilj (F 6) med Air Medal av det amerikanska flygvapnet vid en ceremoni på det amerikanska residenset i Stockholm. Det efter att de fyra piloterna den 29 juni 1987 bistod ett amerikanskt spaningsflygplan av typen SR-71 Blackbird som fått motorhaveri över Östersjön.
Viktigare årtal
1943: Flottiljen bildas den 1 juli. 1956: Flottiljen sätter upp ett detachement på Gotland. 1957: Flottiljen tillförs sektoransvar för sektor O1 och G1. 1959: Flottiljens berghangar, Flygvapnets femte, tas i bruk. 1960: Flottiljen tillförs J 35 Draken. 1962: Flottiljen tillförs och sätter upp en robotdivision. 1965: Flottiljens två sektorer sammanslås till sektor O1. 1972: Flottiljen är i mars med ett antal J 35 på vänskapsbesök i Sovjetunionen. 1974: Flottiljen övertog den 1 juli Malmslätt-etablissemanget. 1976: Flottiljen tillförs SH 37 Viggen. 1976: Martin Röd omorganiseras till en spaningsdivision. 1977: Flottiljen tillförs SF 37 Viggen. 1978: Martin Gul samt robotdivision avvecklas. 1980: Flottiljen tillförs JA 37 Viggen. 1981: Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) lokaliseras till F 13. 1981: Flottiljen blir en normalflottilj, då sektoransvaret överförs till F 16 Uppsala. 1983: överfördes radargruppcentralen i sektor O5 (Rrgc Björnen) i Grödinge till F 13:s strilbataljon.Åshage (2011), s. 199-203 1985: Flottiljens kamratförening bildas. 1986: Flottiljen övertog den 1 juli Tullinge-etablissemanget. 1991: Anpassning till JAS 39 Gripen av flottiljens berghangar var färdig. 1992: Den 3 juni beslutar riksdagen att flottiljen ska avvecklas. 1993: Den 30 juni upphörde flygverksamheten vid flottiljen. 1994: Den 30 juni avvecklades F 13 som myndighet.
Verksamhet Nationell verksamhet Utöver den verksamhet som bedrevs i Norrköping, bemannade och understödde flottiljen verksamhet även på andra orter. Bland annat genom vissa krigsflygbaser där det i fredstid fanns en bastropp stationerad. Men även flottiljer som lades ned och övergick som detachement till F 13. Antalet detachement har varierat genom åren, totalt hade F 13 femton olika detachement, vilka fanns från norra Småland i söder till Mälaren i norr och från Värmland i väster till Gotland i öster, och var aktiva vid olika tidpunkter.Bråvallavingar (1993), s. 21 Vid beslutet var flottiljen Flygvapnets största och modernaste förband, bestående av 250 krigsförband, 13.000 värnpliktiga, 1.000 anställda varav 600 på Bråvalla, och årligen utbildade 600–800 värnpliktiga.Åke Renåker (1994-07-01) I samband med att flottiljen omskolades till Viggen-systemet tillfördes man flygsimulatorer för både SF/SH 37 och JA 37. Flottiljen fick därmed utprovningsansvar för systemen inom Flygvapnet.Bråvallavingar (1993), s. 20
Internationell verksamhet Under Tunnan-tiden kom flottiljen att bidra med flygförare, mekaniker och trupputbildare till 22. U.N. Fighter Squadron även känd som F 22 Kongo.
Ingående enheter Beteckning Namn Aktiv Anmärkning 131. spaningsflygdivisionen Martin Röd 1947–1993 132. jaktflygdivisionen Martin Blå 1948–1993 133. jaktflygdivisionen Martin Gul 1948–1978 Upplöst 1978 G1 Luftförsvarssektor G1 1957–1965 Uppgick 1965 i sektor O1 O1 Luftförsvarssektor O1 1957–1981 Uppgick 1981 i sektor O5 132. lvrbdiv Luftvärnsrobotdivisionen 1964–1974 Namnändrad 1974 132. lvrbbat Luftvärnsrobotbataljonen 1974–1978 Upplöst 1978 FV UndS Flygvapnets underrättelseskola 1980–1994
131. spaningsflygdivisionen