1783 (MDCCLXXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser Februari 4 februari Storbritannien förklarar att man ämnar avsluta kriget mot USA. En serie jordbävningar börjar i Kalabrien, och cirka 50 000 människor mister livet.
April miniatyr|höger|Sverige och USA. 3 april – Sveriges ambassadör i Paris, Gustaf Filip Creutz, och sändebudet för de "tretton Förenta Staterna i Norra Amerika", Benjamin Franklin, undertecknar en svensk-amerikansk vänskaps- och handelstraktat.
Maj 13 maj – Brand i Laholm, Sverige.
Juni 4 juni – Den första luftballongen, en uppfinning av bröderna Joseph och Étienne Montgolfier, sänds upp. 5 juni – Den svenske kanslipresidenten Ulrik Scheffer avgår och efterträds av Gustaf Filip Creutz. 8 juni – Vulkanen Laki på Island får ett åtta månader långt utbrott, som dödar tiotusentals människor i Europa, bland annat en femtedel av Islands befolkning, och orsakar stor hungersnöd. Utbrottet har beskrivits som "en av de största miljökatastroferna i Europas historia". Juni – Gustav III planlägger i hemlighet ett anfall på Danmark för att erövra Norge. Han sammanträffar med den ryska kejsarinnan Katarina II i Fredrikshamn för att förmå henne att överge Danmark, vilket dock misslyckas. På grund härav sprids ett rykte i Sverige att kungen vill byta Finland mot Norge.
Augusti 18 augusti – Ett stort eldklot passererar förbi Nordsjön, Storbritannien och Frankrike, och bäddar för vetenskaplig diskussion.
September höger|miniatyr|300px|Parisavtalet. 3 september – Storbritannien erkänner USA:s självständighet genom det så kallade Parisavtalet. 27 september – Sveriges angrepp på Danmark skjuts upp och kungen reser till Italien och Frankrike i stället. Resan väcker missnöje i landet, eftersom det råder missväxt. I Italien försöker kungen förmå Osmanska riket att förklara Ryssland krig, men detta rinner ut i sanden.
November 30 november – En jordbävning skakar New Jersey, USA.
December 24 december – Sveriges kung Gustav III anländer till Rom. Han stannar där i fem dagar, varunder han bland annat får audiens hos påven och deltar i en katolsk midnattsmässa, ledd av påven. Gustav blir därmed den förste protestantiske furste, som har mött en påve.
Okänt datum Carl Sparre undanträngs av militären och politikern Johan Christopher Toll, som tar över den svenska försvarspolitiken. Axel von Fersen d.y. blir den siste översten i det svenska regementet Royal Suèdoise i Frankrike. Jean Jacob Schweppe uppfinner ett effektivt system för tillverkning av mineralvatten. Samma år grundar han företaget Schweppes. 1783 års svenska lantmäteriordning innebär att sammanslagning av jordlotterna under vissa villkor tillåts. Friherren Rutger Macklean på Svaneholm i Skåne inför då enskifte efter brittisk förebild. Byarna splittras och marken fördelas i större enheter. 73 nya gårdar anläggs. Förändringen väcker först motstånd, men visar sig så småningom mycket framgångsrik. Den svenske skeppsbyggmästaren Fredric Henric af Chapman blir varvsamiral. The Herald, en av världens äldsta ännu utkommande tidningar, grundas i Glasgow, Skottland.
Födda Första kvartalet Januari 1 januari – Peter Lundström, svensk boktryckare. (död 1868) 12 januari – Erik Gustaf Geijer, svensk skald, författare och historiker. (död 1847) 14 januari – Wilson Lumpkin, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831–1835, senator 1837–1841. (död 1870) 16 januari – Eva Myhrman, svensk konstnär. (död 1863) 23 januari – Stendhal, egentligen Marie Henri Beyle, fransk författare. (död 1842)
Februari 21 februari – Benjamin Ruggles, amerikansk politiker, senator 1815–1833. (död 1857)
Mars 25 mars – Paulin Guérin, fransk målare. (död 1855)
Andra kvartalet April 10 april – Hortense de Beauharnais, drottning av Kungariket Holland. (död 1837)
Maj 17 maj – David Magnus Klingspor, svensk militär. (död 1851) 25 maj – Philip Pendleton Barbour, amerikansk politiker och jurist, talman i USA:s representanthus 1821–1823 och domare i USA:s högsta domstol 1836–1841. (död 1841)
Juni 2 juni – Reuel Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837–1843. (död 1862) 24 juni – Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom. (död 1850) 29 juni – August Alexander Klengel, tysk kompositör. (död 1852)
Tredje kvartalet Juli 24 juli – Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist. (död 1830) 31 juli – John Wales, amerikansk politiker, senator 1849–1851. (död 1863)
Augusti 2 augusti – Sulpiz Boisserée, tysk konst- och arkitekturhistoriker. (död 1854) 9 augusti – Alexandra Pavlovna, rysk storfurstinna. (död 1801) 12 augusti – John Williams Walker, amerikansk politiker, senator 1819–1822. (död 1823) 17 augusti – Carl Gustaf Norman, svensk gravör. (död 1823)
September 23 september – Peter von Cornelius, tysk målare. (död 1867)
Fjärde kvartalet Oktober 5 oktober – Jens Peter Møller, dansk målare. (död 1854) 8 oktober – Christian Molbech, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter och kritiker. (död 1857) 11 oktober – Julius Klaproth, tysk orientalist. (död 1835)
November 25 november – Claude-Louis Mathieu, fransk astronom. (död 1875)
December 14 december – David Barton, amerikansk politiker, senator 1821–1831. (död 1837) 18 december – Johan Niclas Byström, svensk skulptör. (död 1848)
Okänt datum Maria Johanna Görtz, svensk tecknare. (död 1853)
Avlidna Första kvartalet Januari 2 januari – Johann Jakob Bodmer, 84, schweizisk professor. 5 januari – Friedrich Wilhelm Riedt, 73, tysk kompositör och musikteoretiker. 8 januari – Peter von Heidenstam, 74, tysk-svensk läkare. 13 januari – Johan Bladh, 63, svensk handelsman. 18 januari – Jeanne Quinault, 83, fransk skådespelare, dramatiker och salongsvärd. 19 januari Per Gustaf Pfeiff, 92, svensk militär. Johan Albrecht Schönström, 55, svensk sjömilitär.
Februari 19 februari – Martin Scheffel, 53, svensk konstnär.
Mars 9 mars – Nils Psilanderskjöld, 75, svensk sjömilitär. 10 mars – Johan Wellander, 47, svensk poet. 15 mars – Carl Gustaf Grubbe, 54, svensk sjömilitär. 22 mars – Franz Leopold von Nádasdy, 74, österrikisk greve och militär. 26 mars – Anna Rosina de Gasc, 69, tysk konstnär. 30 mars – William Hunter, 64, skotsk läkare.
Andra kvartalet April 9 april – Christian Conrad Danneskiold-Laurvig, 59, dansk greve och sjömilitär. 14 april – Jacques-Philippe Le Bas, 75, fransk kopparstickare. 16 april Benedetto Giuseppe Labre, 35, italienskt romersk-katolskt helgon. Christian Mayer, 63, tysk astronom. 17 april – Louise d'Épinay, 57, fransk salongsvärd, brevskrivare och intellektuell. 27 april – Gustaf Reuter, 84, svensk målare.
Maj 10 maj – Casper Röding, 46, svensk konstnär. 11 maj – Marianne Loir, 77, fransk målare. 23 maj – James Otis, 58, amerikansk politiker. 25 maj – Berge Frondin, 64, svensk historiker.
Juni 15 juni – Ludvig Harboe, 73, dansk biskop och kyrkohistoriker. 22 juni – Carl Funck, 74, svensk friherre och militär.
Tredje kvartalet Juli 8 juli – Oluf Bang, 72, dansk genealog. 21 juli – Giovanni Battista Rezzonico, 43, italiensk kardinal. 27 juli – Johann Philipp Kirnberger, 62, tysk musikteoretiker och kompositör.
Augusti 19 augusti – Franz Xaver Messerschmidt, 47, tysk-österrikisk skulptör.
September 6 september – Carlo Bertinazzi, 72, italiensk skådespelare. 18 september – Leonhard Euler, 76, schweizisk matematiker. 24 september – Johan Rodin, 28, svensk konstnär. 27 september – Étienne Bézout, 53, fransk matematiker. 28 september – Marguerite Gourdan, fransk bordellmamma.
Fjärde kvartalet Oktober 22 oktober – Gerhard Friedrich Müller, 77, tysk-rysk historiker och upptäcktsresande. 29 oktober – Jean le Rond d'Alembert, 65, fransk matematiker och filosof.
November 1 november – Carl von Linné den yngre, 42, svensk naturforskare. 3 november – Charles Collé, 74, fransk poet. 15 november – John Hanson, 62, amerikansk politiker.
December 13 december – Pehr Wargentin, 66, svensk astronom och statistiker. 20 december – Antonio Soler, 54, spansk kompositör.
Referenser Fotnoter
Externa länkar