miniatyr|Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission eller fusion av atomkärnor. Detta skiljer dem från konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer.
miniatyr|En ur teknisk synvinkel enkel atombomb (”gun design”) där två underkritiska laddningar förs ihop. 1. Konventionellt sprängämne (kordit) för att få fart på ”kulan” 2. Lopp 3. Ihålig urankula 4. Cylindriskt ”mål” Tillsammans blir kärnladdningarna överkritiska; materialet, uran eller plutonium, börjar klyvas och en kedjereaktion startar. Kedjereaktionen blir snabbt explosionsartad och bomben sprängs. Kärnvapen finns i varianter från de minsta med sprängkraft som inte är mycket större än de största konventionella bomberna, till enormt kraftfulla konstruktioner som kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Kärnvapen transporteras vanligen till målet med bombflygplan eller ballistiska robotar, men även artilleripjäser, kryssningsrobotar och minor med kärnladdningar finns. Många kärnvapen har provsprängts men endast två har använts i en väpnad konflikt: Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) sprängdes mot slutet av andra världskriget i augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman. Den som använder kärnvapen i en väpnad konflikt bedriver kärnvapenkrig.
Olika namn Det finns ett antal namn som används för vissa eller alla sorters kärnvapen. I vardagligt tal kan atombomber åsyfta både kärnvapen i allmänhet och fissionsvapen i synnerhet. En mindre vanlig term är nukleära vapen.
Det som i dagligt tal kallas vätebomber kan även kallas fusionsvapen eller termonukleära vapen.
Historik Första stegen mot ett kärnvapen Olika upptäckter inom kärnfysiken under 1930-talet ledde fram till förståelsen att kärnenergi var möjlig att utnyttja som en energikälla, och därmed också i vapen. Idén om en kedjereaktion med hjälp av neutroner framfördes 1934 av Leó Szilárd, som också tog patent på idén. Otto Hahn och Fritz Strassmann upptäckte i slutet av 1938 att grundämnet barium hade uppstått när de bombarderat uran med neutroner. Lise Meitner och Otto Robert Frisch tolkade en kort tid därefter detta som ett resultat av fission, och Frisch bekräftade detta experimentellt i januari 1939. Nyheten om dessa rön togs till USA av Niels Bohr innan de hade publicerats, och nådde Enrico Fermi och hans forskargrupp på Columbia University, efter att Bohr först hade nämnt dem på en föreläsning vid Princeton University.
Manhattanprojektet
miniatyr|Leslie Groves och Robert Oppenheimer, Manhattanprojektets två centralfigurer. Den 2 augusti 1939 skickade Albert Einstein ett brev (som huvudsakligen var skrivet av Leó Szilárd) till Franklin D. Roosevelt, där det stod att Nazityskland troligen utforskade möjligheten att skapa atombomber, och att USA därför borde göra detsamma, då andra världskriget stod för dörren. Brevet hade dock ingen större effekt eftersom USA ansåg att kriget i Europa inte angick dem. Denna situation ändrades när Japan anföll USA:s flottbas Pearl Harbor den 7 december samtidigt som Tyskland förklarade krig mot USA den 11 december 1941. Efter det ökades tempot i den amerikanska kärnvapenforskningen och Manhattanprojektet startades under ledning av Leslie Groves och med Robert Oppenheimer som den vetenskapliga centralfiguren. Som plats för forskningen valdes Los Alamos mitt i New Mexicos ödemark. Mitt i ödemarken byggdes så småningom en stad kring forskningsanläggningen.Hugo Rennéus i P3 dokumentär: Jakten på atombomben, Sveriges Radio 21 januari 2018, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1006627?programid=2519
Redan 1939 hade Einsteins och Szilárds brev (se ovan) lett till den så kallade urankommittén under Lyman Briggs. Efter att upptäckter kring egenskaperna hos uran 235 hade gjorts i Storbritannien och Office of Scientific Research and Development hade skapats 1941 under ledning av Vannevar Bush.
miniatyr|Konsekvenserna av atombomberna på Hiroshima & Nagasaki. Eftersom atombombsprojektet var topphemligt hade Los Alamos ingen officiell adress. All post som skulle nå staden skickades till Santa Fé 1663. USA:s kongress hade ingen vetskap om att projektet överhuvudtaget pågick.Greg Harkin i P3 dokumentär: Jakten på atombomben, Sveriges Radio 21 januari 2018, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1006627?programid=2519 Hitler i sin tur trodde inte på kärnfysiken som han ansåg vara "judisk fysik". Istället fokuserade han på att utveckla raketerna V1 och V2.Bengt Liljegren i P3 dokumentär: Jakten på atombomben, Sveriges Radio 21 januari 2018, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1006627?programid=2519 Efter Tysklands kapitulation hade bomben egentligen förlorat sin betydelse men ändå fortsatte projektet, intensiteten ökades till och med.Frank Oppenheimer & Ulf Danielsson i P3 dokumentär: Jakten på atombomben, Sveriges Radio 21 januari 2018, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1006627?programid=2519 Det första kärnvapnet detonerade 16 juli 1945 i form av Trinitytestet. Forskarna reagerade olika på det framgångsrika testet: En del firade, medan andra grät. Robert Oppenheimer reagerade genom att citera en gammal hinduisk skrift: "Nu är jag bliven Döden. Världars förgörare".Robert Oppenheimer i P3 dokumentär: Jakten på atombomben, Sveriges Radio 21 januari 2018, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1006627?programid=2519 Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki sattes därefter in 6 augusti respektive 9 augusti 1945. Uppskattningsvis avled mellan 200 000 och 300 000 människor av bomberna. Tiotusentals dog veckorna efter bombningarna på grund av den strålning som de hade blivit utsatta för. Effekterna av den radioaktiva strålningen på människokroppen var kända sedan tidigare. Robert Oppenheimer diskuterade redan 1943 möjligheten att förgifta hundratusentals civila genom radioaktivt material. Även om det ofta har hävdats att atombomberna räddade många liv som skulle ha dött i en eventuell invasion av Japan har en del hävdat att Japan förmodligen hade kapitulerat i alla fall.Vera Kistiakowsky i P3 dokumentär: Jakten på atombomben, Sveriges Radio 21 januari 2018, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1006627?programid=2519
Kapprustning
miniatyr|Placering av USA:s atomrobotar i Turkiet 1959: en viktig fråga för Kubakrisens fredliga lösning. 29 augusti 1949 provade Sovjetunionen sitt första kärnvapen, och kärnvapenkapprustningen var ett faktum. Den första fusionsbomben (som då var en stor, stationär design och inte lämpade sig för en bomb) testades av USA 1 november 1952 efter att Edward Teller hade varit en centralfigur i utvecklingen. 12 augusti 1953 testade Sovjetunionen sin första fusionsbomb.
Därmed blev 50-talet en period där det gjordes stora satsningar på kärnvapen. England skaffade vätebomben 1957 och även Frankrike fick sin första atombomb 1960. 1964 anslöt Kina till kretsen av kärnvapenmakterna. I slutet av 50-talet kom USA och Sovjet visserligen överens om att sluta med provsprängningar av kärnvapen men ändå fortsatte rustningen på båda sidor. Ett viktigt skäl var att det var billigare att ha stora kärnvapenarsenaler istället för att underhålla stora konventionella styrkor.
miniatyr|Räckvidden på Kubas atomrobotar. På 1950-talet försökte även Sverige att skaffa kärnvapen. Med en av världens största fyndigheter av uran i ryggen försökte man ända in på 1970-talet att få en svensk atombomb. Programmets intensitet svalnade dock i mitten av 1960-talet, förmodligen eftersom USA då lovade att "skydda" Sverige ifall ett kärnvapenkrig skulle bli verklighet.
Under denna tid av kapprustning inträffade också det som senare skulle betecknas som kalla krigets farligaste ögonblick: Kubakrisen i oktober 1962 när Sovjet ville placera kärnladdade robotar på Kuba efter att USA och NATO hade placerat kärnvapen i Turkiet som var ett av Sovjetunionens grannländer. Efter att USA upprättade en blockad runt Kuba drog Chrusjtjov och Sovjet tillbaka kärnvapnen och som motprestation skrotade USA sina robotar i Turkiet. Fram till 1962 hade både USA och Ryssland hunnit med att utföra över 400 atmosfäriska provsprängningar. Toppen nåddes när Sovjetunionen sprängde Tsarbomben på knappt 60 megaton. Vid denna tidpunkt förfogade USA över cirka 24 000 och Sovjetunionen över cirka 2 400 kärnvapen.
Avspänning miniatyr|USA:s Jimmy Carter och Sovjetunionens Leonid Brezjnev undertecknar SALT II. De problem som följde med kärnvapentesterna (till exempel radioaktiv strålning) ledde till att man förhandlade fram Partiella provstoppsavtalet (PTBT) från 1963. Dock tilläts det fortfarande underjordiska kärnvapenprov vilket gjorde att antalet provsprängningar ökade under 60-talet samtidigt som världens kärnvapenarsenaler fortsatte att öka (det fullständiga provstoppsavtalet trädde i kraft 1996). Platser som Mururoa-atollen i Stilla havet har exempelvis utsatts för 46 atmosfäriska sprängningar med konsekvenser så som cancer bland barnen. Alla kärnvapenstaterna tillsammans har genomfört ca 2 000 kärnvapentester. Ett annat viktigt avtal var icke-spridningsavtalet från 1968 som dock först trädde i kraft 1992 när Frankrike som sista av de fem officiella kärnvapenmakterna hade undertecknat avtalet. Avtalet innebär att kärnvapenmakterna inte ska sprida kärnvapen till icke-kärnvapenstater. Rustningsbegränsningar för supermakterna kom till i Strategic Arms Limitation Talks, som resulterade i SALT I-avtalet 1972 och SALT II-avtalet 1979. Reduktioner av de strategiska kärnvapeninnehaven följde med START I från 1991 och START II från 1993. Dock trädde START II aldrig i kraft utan ersattes så småningom av New START som kom tillstånd 2010 och som begränsade kärnvapen till 1 550 fram till år 2017. Medeldistansrobotarna avskaffades med INF-avtalet.
Men även under denna fas av relativ avspänning inträffade incidenter som kunde ha lett till kärnvapenkrig. En sådan incident ägde rum den 9 november 1979 när William Perry, som då var USA:s biträdande försvarsminister under president Jimmy Carter, fick ett samtal mitt i natten om att 200 sovjetiska atomrobotar var på väg mot USA. Det visade sig senare att felmeddelandet berodde på att en datatekniker hade glömt att slå av en krigssimulation i datorn. Enligt Perry var det de då goda relationerna mellan USA och Sovjet som förhindrade en vedergällning från USA:s sida.William Perry 27m 50s in i
Ett nytt kallt krig miniatyr|Antal kärnvapen i USA och Sovjet/Ryssland.