miniatyr|höger|465 identifierade kroppar. miniatyr|höger|Utgrävning av gravar i Srebrenica.
Srebrenicamassakern var ett folkmord som ägde rum från den 11 till omkring 22 juli 1995 i staden Srebrenica med omnejd i Bosnien och Hercegovina under Bosnienkriget.
Sammanlagt beräknas att omkring 8372BBC: Bosnia buries Srebrenica victims bosniaker (bosniska muslimer) i alla åldrar från spädbarn till pojkar, män och gamla, ha mördats av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Ratko Mladić. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien slog i april 2004 fast att Srebrenicamassakern utgjorde ett folkmord. Massakern anses allmänt vara den grövsta krigsförbrytelsen som ägt rum i Europa sedan andra världskriget.
Efterspel Den 19 april 2004, under åtalet mot general Radislav Krstić, fastställde Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien enhälligt att Srebrenicamassakern är ett folkmord.Genocide and Crimes Against Humanity / KrsticBBC: General guilty of Bosnia genocide Under kriget hade Bosnien stämt staten Serbien på grunderna att de var inblandade och möjliggjorde folkmordet på bosnienmuslimer under kriget. Internationella domstolen i Haag fastslog att Serbien inte var direkt ansvarigt för folkmordet men ansåg dock att Serbien brutit mot folkmordskonventionen då man inte gjort tillräckligt för att förhindra folkmordet vid Srebrenica. Internationella domstolen i Haag fastställde samtidigt krigsförbrytartribunalens beslut att Republika Srpskas styrkor hade begått folkmord i Srebrenica.
Det har varit ett svårt efterarbete att hitta alla kroppar, eftersom flera massgravar grävts upp och flyttats. År 2009 fanns det omkring 2 000 oidentifierade kroppar. ICMP: DNA Results of the International Commission on Missing Persons Reveal the Identity of 6,186 Srebrenica Victims År 2010 röstade det serbiska parlamentet igenom en resolution där de officiellt bad om ursäkt för Srebrenicamassakern och sade att de borde ha gjort mer för att förhindra massakern.BBC: Serbian MPs offer apology for Srebrenica massacre
Den bosnienserbiske ledaren vid tiden för massakern, Radovan Karadžić, hade en aktiv roll i skeendena och dömdes den 24 mars 2016 till 40 års fängelse för folkmord, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag. Efter överklagande av domen skärptes straffet den 20 mars 2019 till livstids fängelse.Radovan Karadzic zu lebenslanger Haft verurteilt Spiegel Online, 20 mars 2019. Läst 16 oktober 2019.
Den 26 maj 2011 greps Ratko Mladić och överlämnades kort därefter till domstolen i Haag. Den 22 november 2017 dömdes han till livstids fängelse efter att domstolen fällt honom på 10 av 11 åtalspunkter, däribland folkmord, terror och brott mot krigets lagar eller seder..
Se även Srebrenica: staden som offrades Vidoje Blagojević Quo vadis, Aida?
Referenser
Källor
Externa länkar
Länk till den nederländska regeringens omfattande rapport om massakern. Länk till Krigsförbrytartribunalen i Haags dom mot Radislav Krstic Länk till Internationella domstolens dom om folkmordet Länk till Internationella konventionen om förebyggande och bestraffande av brottet folkmord.
Kategori:1995 i Bosnien och Hercegovina Kategori:Fall av folkmord Kategori:Brott mot mänskligheten Srebrenica