Stor åslända (Baetis rhodani) är en dagslända som beskrevs 1843 av Francois Jules Pictet de la Rive. Arten ingår i släktet Baetis och familjen ådagsländor.SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: stor åslända (Baetis rhodani), läst 2026-02-20
Utseende Stor åslända blir som imago 5–11 millimeter lång, är olivfärgad, antingen brunaktig, mer grå eller grön. Vingarna, som är svagt rökfärgade utan tydligt markerat ribbnät, hålls rakt upp och ut från kroppen i vila. Längst bak på kroppen finns två smala långa stjärtspröt (cerci).
Nymfen är mellan 5-11 millimeter lång. Den har tre stjärtspröt, som är kortare än kroppen, där den mellersta är något kortare än de två på sidorna. Stjärttrådarna saknar mörka ringar. Det mellersta stjärtsprötet har små korta hårstrån på sidorna. De två yttre stjärttrådarna har bara hårstrån på insidan. Benens klor saknar hårstrån på klospetsarna. Den har sju par små bladformade gälar på bakkroppens sidor.
Utbredning Stor åslända har en västpalearktisk utbredning och förekommer från nordvästra Afrika och Västeuropa, inklusive stora delar av Storbritannien och hela Skandinavien upp till Norra ishavet, dock något mindre utbredd i Danmark. Vidare förekommer den sydöst i Balkan och österut till i varje fall Iran.Global Biodiversity Information Facility (2026). Baetis rhodani (Pictet, 1843), läst 2026-02-20 I Skandinavien är det den vanligaste arten av dagslända.
Ekologi Stor åslända förekommer i bäckar och större floder med rinnande vatten. Honan släpper äggen på vattenytan vilka genast sjunker till botten. Under större delen av livet är den larv eller nymf. Arten lever som skrapare, och äter biofilm av växter, grenar och stenar, vilket är små partiklar av organiskt material, som alger, växtrester eller förmultnande växter, men den kan även ta mindre djur.
Dagsländan tillhör gruppen insekter med ofullständig metamorfos, vilket innebär att den inte har något puppstadium mellan nymfstadiet och imago. Dagsländans livscykel är unik i djurriket på grund av ett mellanstadium som kallas subimago som ingen annan känd insektsgrupp genomgår.
Dagsländan kan genomgå flera generationer under ett år, vanligtvis två generationer i Skandinavien, först i början av juni och senare i slutet av augusti eller början av september. Som imago är de oförmögna att inta föda eller vätska och hanarna lever sällan mer än en dag i detta stadium.
Referenser Delar av texten baseras på norskspråkiga wikipedias artikel Vanlig smådøgnflue, läst 2026-02-20 Noter
Tryckta källor Johansen, G.O. & Lunde, V. (1993). "Sjekkliste for norske døgnfluer (Ephemeroptera) med forslag til norske navn", InsektNytt, Norsk entomologisk forening, 18(3-4), s:19-22 Arnekleiv, Jo Vegar. (1995). "Døgnfluelarver", Norske Insekttabeller. Norsk entomologisk forening, nr.14, 45 sidor Puthz, V. (1978). "Ephemeroptera", Limnofauna Europaea, J. Illies (ed.). Fischer Verlag, Stuttgart. sid:256–263
Externa länkar
Kategori:Ådagsländor Kategori:Insekter i palearktiska regionen