miniatyr|Porträtt av von Rosen, utfört av Fritz von Dardel 1882. Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 3 mars 1923 i Stockholm, var en svensk greve och konstnär. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880–1908 samt dess direktör 1881–1887 och 1893–1899.Från vår konstvärld, sid 158 och framåtGeorg von Rosen i Nationalencyklopediens webbupplaga Som konstakademiens direktör kom han i konflikt med en ny generation konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.

Biografi Georg von Rosen var son till generalkonsuln, greve Adolf Eugène von Rosen (kallad ”de svenska järnvägarnas fader”Adolf Eugène von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon) och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabé, syster till Alexandros Rizos Rangavis. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848.Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning, forskningsrapport Vad hade de på paletten? Han studerade 1855–1861 vid Konstakademien i Stockholm. År 1862 besökte Rosen världsutställningen i London, där han lärde känna belgaren Hendrik Leys arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv: von Rosen uppsökte nästa år Leys i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans ateljé.Georg von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon

Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture den äldres intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern, där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i München under Carl von Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.

År 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. Åren 1881–1887 samt 1893–1899 var han direktör för Akademins läroverk. Åren 1892–1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han invaldes 1903 i Svenska Akademien, men avböjde erbjudandet att bli ledamot.https://runeberg.org/leo2/0437.html von Rosen finns representerad vid bland annat NationalmuseumNationalmuseum, Hallwylska museetHallwylska museet i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotekUppsala universitetsbibliotek, Norrköpings konstmuseum och Göteborgs konstmuseum.

Georg von Rosen är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. Han förblev ogift under hela sitt liv.

Hans konst Georg von Rosen var en målare av den traditionella akademiska skolan. Synen på konstnären som dekoratör var honom lika främmande som motbjudande. En målning skulle ha någonting att säga, ha en förädlande verkan. I en självbiografisk uppsats förklarade han att

Utmärkelser Svenska utmärkelser 50px Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1918. 50px Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 1 december 1891. 50px Kommendör av första klassen av Vasaorden, 18 september 1897.

Utländska utmärkelser 50px Kommendör av första klassen av Spanska Isabella den katolskas orden, senast 1915. 50px Andra klassen Osmanska rikets Meschidie-orden, senast 1915. 50px Kommendör av andra klassen av Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden, senast 1915. 50px Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, senast 1915. 50px Riddare av Belgiska Leopoldsorden, senast 1915. 50px Riddare av Franska Hederslegionen, senast 1915.

Galleri

Referenser

Noter

Vidare läsning

Vad hade de på paletten?: Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1949-1912). Riksantikvarieämbetet, Nationalmuseum, Nordiska museet, Pris Eugens Waldemarsudde, Strindbergsmuseet. Forskningsprojekt finansierat av Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelseer. Stockholms oktober 2008. Undersökning av målerimaterial som använts Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1849-1912), Genomfört 2007-2008 av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Nationalmuseum, Nordiska Museet, Prins Eugens Waldemarsudde och Strindbergsmuseet.

Externa länkar

Kategori:Svenska målare under 1800-talet Kategori:Svenska målare under 1900-talet Kategori:Födda 1843 Kategori:Avlidna 1923 Kategori:Män Georg Kategori:Professorer vid Kungliga Konsthögskolan Kategori:Ugglan Kategori:Konstnärer från Paris Kategori:Svenska kammarherrar Kategori:Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden Kategori:Kommendörer av andra klassen av Nordstjärneorden Kategori:Kommendörer av första klass av Vasaorden Kategori:Kommendörer av första klassen av Isabella den katolskas orden Kategori:Mottagare av Meschidie-ordens andra klass Kategori:Mottagare av Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden Kategori:Kommendörer av Dannebrogorden Kategori:Riddare av Belgiska Leopoldsorden Kategori:Riddare av Hederslegionen Kategori:Konstnärer från Stockholm Kategori:Gravsatta på Galärvarvskyrkogården Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum Kategori:Representerade vid Uppsala universitetsbibliotek Kategori:Representerade vid Norrköpings konstmuseum Kategori:Ledamöter av Konstakademien