Svannäs (sydsamiska: Njoktje-njuenie)Webbkälla |url=https://gtsvn.uit.no/freecorpus/orig/sma/facta/other_files/7548.html |titel=Sydsamiska ortnamn |verk=Giellatekno / UiT Nororges arktiska universitet |hämtad=19 september 2026 är en by i Vilhelmina kommun, Västerbottens län (Södra Lappland). Byn är belägen på ett näs cirka två mil söder om centralorten Vilhelmina, med Volgsjön i öster och Insjön i väster. Byn präglas av en ung befolkning med ett stort inslag av barn och barnfamiljer.
Topografiskt och historiskt omfattar Svannäsbygden även angränsande bebyggelser som Svanberget, Kullen, Klingerbacken, Ladubacken, Långmyra och Kristineberg.Svannäs 1788–1988: Från Svanaberg och Svananäs till Svanberget och Svannäs, Svannäs byförening, 2015 (ISBN 9789163759819).
Sevärdheter och kulturmiljöer
Svannäs gårdskyrka Intill Volgsjöns strand ligger Svannäs gårdskyrka, en privatägd träkyrka uppförd av Lars-Erik "Lalle" Karlsson. Kyrkan används för enskilda gudstjänster, barndop och bröllop och är ett känt besöksmål i bygden. Invändigt är kyrkan utsmyckad med vägg- och takmålningar av Ingrid Karlsson.Webbkälla |url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/han-byggde-en-egen-kyrka-vid-volgsjon |hämtad=19 september 2026
Svannäs bygdegård (Gamla skolan) Byns bygdegård utgörs av det gamla skolhuset från 1930, beläget i skogsområdet mellan östra och västra byn. Skolan fungerade som undervisningslokal fram till 1948 och köptes därefter in av byborna. Idag fungerar byggnaden som samlingslokal för byns föreningsliv och sammanträden och som uthyrningslokal för fester och andra privata tillställningar.
Kvarnruinen i Albloselbäcken I Albloselbäcken finns bevarade rester av en vattenkvarn. Kvarnen uppfördes omkring 1848 av nybyggaren Erik Pålsson, och på byggnadens främre gavel finns hans initialer "EPS 1848" fortfarande inristade.
Badplatsen och Svannässundet Vid Volgsjön finns en allmän badplats utrustad med grillplats, gungor, lekyta och fotbollsplan. I närheten ligger Svannässundet med bron som skiljer Volgsjön från Insjön, vilken utgör en central punkt i landskapet och har en historisk bakgrund kopplad till timmerflottningen i området.
Historia i korthet och byaboken Området kring näset utnyttjades ursprungligen av samer som betesland vid renarnas flyttningar, vilket återspeglas i det sydsamiska namnet Njoktje-njuenie ("Svannäset").
Det permanenta nybygget av Anders Andersson inskrevs 1788. Byn utvecklades under 1800- och 1900-talen genom jordbruk, fäboddrift och skogsbruk. Bland historiska milstolpar i byns utveckling märks:
Skolverksamheten: Skolgång bedrevs i ambulerande form från 1880-talet och framåt. Undervisningen leddes under åren 1925–1943 av lärarinnan Dagny Ahlman (Johansson). Egen elektrifiering (1943–1945): Byn bildade en egen elförening 1943. Genom lokal medelinsamling och ideellt arbete med stolphuggning kunde elnätet tas i bruk till julen 1945. Bro- och vägbyggen: Byn fick sin första betongbro över sundet 1940, vilken ersattes av en ny bro 1988–1989. Under 1980-talet drev byborna ett arbete för att bevara och skydda vägnätet mot nedläggning.
Byns historia, sammanhållning och äldre släktled finns noggrant dokumenterade i den lokala byaboken Svannäs 1788–1988: Från Svanaberg och Svananäs till Svanberget och Svannäs, som sammanställts av byaföreningen och utgör ett centralt historiskt arkiv för hela bygden.
Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen baseras på historiska folkräkningar för Svannäs skifteslag samt uppgifter ur folkbokföringen:
Källor
Vidare läsning
Svannäs 1788-1988 : från Svanaberg och Svananäs till Svanberget och Svannäs : med utflyttningar Kullen, Klingerbacken, Ladubacken, Långmyra och Kristineberg (2015). Utgiven av Svannäs byförening. ISBN 978916375919
Kategori:Orter i Vilhelmina kommun