Operation Market Garden var kodnamnet på en operation på västfronten under andra världskriget utarbetad huvudsakligen av fältmarskalk Bernard Montgomery. Dess syfte var att snabbt få ett slut på kriget genom ett koncentrerat anfall in i själva Tyskland. Det direkta målet med operationen var att med användande av fallskärmstrupper säkra flodövergångar vid Eindhoven, Nijmegen och Arnhem i Nederländerna och på så vis skapa en korridor som den brittiska 30:e armékåren skulle kunna rycka fram genom. I förlängningen var planen att man, när man väl brutit igenom det tyska försvaret, skulle kunna omringa Ruhrområdet med dess för den tyska krigsansträngningen livsviktiga industrier. Förhoppningen var att detta skulle få det tyska försvaret att kollapsa och att kriget på så sätt skulle ta slut redan 1944. Planen stod i stark kontrast till Eisenhowers tankar om ett anfall på bred front.
Planen Montgomerys plan var att genom en snabb attack ta sig genom Nederländerna och kunna ta sig förbi Siegfriedlinjen och dessutom kringgå de tyska styrkorna. Montgomery lyckades till slut övertala Eisenhower att genomföra planen. För att kunna ta kontroll över Nederländerna var man tvungen att säkra broarna över de större vattendragen, Wilhelmina Canal, Zuid-Willemsvaart kanalen och floderna Maas, Waal och Rhen. Operationen bestod i två delar, dels den flygburna delen Market och marktruppernas framstöt Garden.
Market Den flygburna delen av planen skulle genomföras av delar av den First Allied Airborne Army, där amerikanska, brittiska och polska flygburna styrkor ingick. De flygburna truppernas uppgift var att säkra bron över Rhen vid Arnhem och de broar som behövdes för att nå fram till Arnhem. 101:a luftburna divisionen: Skulle säkra broarna i närheten av Eindhoven. 82:a luftburna divisionen: Hade till uppgift att säkra bron i Nijmegen och ett par mindre mål i närheten, samt säkra flanken mot skogsområdet Reichwald. 1st Airborne Division: Landade på ett hedområde väster om Arnhem och skulle sedan rycka fram och erövra och hålla bron över Rhen.
Market skulle bli den största flygburna operationen i historien, över 34 600 man från 101:a, 82:a, 1:a luftburna divisionerna och den polska brigaden skulle landsättas. 14 589 man landade med glidflygplan och 20 011 med fallskärm. Glidflygplanen förde också med sig 1 736 fordon och 263 artilleripjäser. 3 342 ton med ammunition och andra förnödenheter landsattes med hjälp av glidflygplan och fallskärm. Mycket av detta blev beslagtaget av tyska styrkor, då man släppte detta över av tyskarna hållen terräng.
Garden Den brittiska XXX Corps skulle erövra en korridor som skulle knyta samman de flygburna truppernas erövringar. Framryckningen skulle ske längs med Rijksweg 69, i planeringen kallad Club Route, på flera sträckor löpte vägen på en vägbank genom sankmarker som gjorde att pansarförbanden inte kunde göra några kringgående anfall för att bryta upp det tyska försvaret.
De tyska styrkorna Den 4 september beordrades II. SS-Panzerkorps till Arnhemområdet för att vila och återuppbyggas i ett säkert område. Pansarkåren var kraftigt decimerad efter reträtten från Normandie genom Frankrike. Kårens två divisioner 9. SS-Panzer-Division Hohenstaufen och 10. SS-Panzer-Division Frundsberg förlades strax norr om Arnhem respektive 15 km öster om Arnhem. Totalt räknade de två divisionerna ca 7 000 man och man saknade närmast helt tunga vapen, artilleri och stridsvagnar. Övriga förband i området, som också skulle vila, bidrog med ca 3 000 man och en del tunga vapen.
Frontlinjen hölls av 1. Fallschirm-Armee, vilken trots sitt storslagna namn var uppbyggd kring 3 000 fallskärmsjägare som funnits i reserv och under utbildning i olika delar av Tyskland och som samlats ihop för att bemanna den svaga fronten vid Albertkanalen.
Slaget
Operationen började den 17 september 1944 med att tre fallskärmsdivisioner släpptes nära de broar de var satta att inta och försvara, denna del av operationen bar namnet Market. Samtidigt började XXX Corps sin framryckning in i Nederländerna, operation Garden.
Dag 1, 17 september Till skillnad från de tidigare luftlandsättningarna i Normandie och Sicilien där de flygburna trupperna spreds ut över stora områden, så landade de allierade trupperna med god precision. För 82nd Airborne Division landade 89% av fallskärmstrupperna inom en kilometer från sina landningszoner och 84% av glidflygplanen. Tyskt luftvärn och jaktflyg lyckades inte nämnvärt störa landsättningen. Den tyska luftvärnselden beskrevs som häftig men utan precision.
I söder landade 101st Airborne Division utan större problem strax norr om Eindhoven. Av de 424 transportflygplan som medförde divisionens trupper så sköts 16 stycken ner och 98 stycken skadades av luftvärnseld. För att erövra broarna över floden Aa och kanalen Zuid-Willemsvaart vid Veghel skulle 501st PIR landsättas vid Drop zone A sydväst om broarna. De 135 transportflygplanen som transporterade regementet mötte häftig luftvärnseld och regementets första bataljon fälldes en halvmil nordväst om den avsedda Drop zone A på fel sida floden. Men alla tre bataljon kunde snabbt samla sig och erövra broarna över floden och kanalen för att sedan förberedda sig på att försvara broarna i väntan på XXX Corps. Regementet 502nd PIR landsattes vid Drop zone B sydväst om Sint-Oedenrode och norr om Eindhoven. Huvuddelen av regementet grupperades för att försvara själva landsättningsområdet. Regementets första bataljon avancerade norrut och erövrade två broar över Dommel i Sint-Oedenrode utan nämnvärt tyskt motstånd, man nådde på kvällen även samband med den sydligaste bataljonen ur 501st PIR. Ett förstärkt kompani sändes söderut för att erövra en bro över Wilhelminakanalen vid Best men framryckningen hejdades av ett tyskt luftvärnskompani förlagt i Best. Regementet 506th PIR landsattes vid Drop zone C söder om Drop zone B och norr om Eindhoven. Regementet hade divisionens viktigaste uppdrag att erövra bron för Rijksweg 69 över Wilhelminakanalen i Son och säkra Eindhoven. Även om regementet samlade sig snabbt efter landsättningen och började framryckningen mot bron så ledde motstånd från ett mindre tyskt luftvärnsbatteri i Son till att regementet ägnade två timmar till att rensa Son, under tiden hann tyska förband spränga bron. Man byggde snabbt en provisorisk gångbro över kanalen och fortsatte framryckningen mot Eindhoven men man avbröt framryckningen under kvällen och gick i ställning i de norra förorterna till Eindhoven för natten.
Kring Nijmegen landade 82nd Airborne Division med uppgift att ta broarna över Maas, Waal och kanalen Maas-Waal. Huvuduppgiften var dock att ta kontrollen över Groesbeek som ligger på en höjd öster om Nijmegen, syftet var att stoppa ett eventuellt tysk motanfall från skogsområdet Reichwald på andra sida tyska gränsen. 504th PIR lyckades snabbt erövra bron över Maas vid Grave och bron över Maas-Waal kanalen. 508th PIR hade uppdraget att försöka erövra den stora bron över Waal, denna kunde till skillnad från de flesta broarna i XXX Corps framryckningsväg inte ersättas med ingenjörstruppernas broar. På grund av en kommunikationsmiss kom anfallet först igång på eftermiddagen, då förstärkningar i form av spaningsbataljonen ur 9. SS-Panzer-Division Hohenstaufen hade anlänt och anfallet misslyckades. 300px|thumb|right|Landningszonerna för 1st Airborne Division kring Arnhem Utanför Arnhem landade den första halvan av 1st Airborne Division på heden väster om byn Wolfheeze. På grund av att divisionen landade i två omgångar var den första omgången tvungen att avdela styrkor för att försvara landningszonen för den andra omgången nästa dag. Resultatet blev att endast 1st Parachute Brigade kunde avancera mot Arnhem och dess bro över Rhen. För att kompensera för den långa avståndet från landningszonen till bron inne i Arnhem, 12 km, så skulle brigadens spaningsskvadron göra en snabb framryckning med sina jeepar och besätta bron medan resten av brigaden skulle rycka fram till fots. På grund av att flera glidflygplan lastade med jeepar inte nådde fram till landningszonen blev spaningsskvadronens framryckning försenad och stötte senare på oväntat motstånd. Brigadens tre bataljoner med fallskärmsinfanteri började under tiden sin framryckning, första och tredje bataljonen hejdades ungefär halvvägs av en tysk träningsbataljon som snabbt hade satt upp en tunn försvarslinje vid de troligaste vägarna in i Arnhem. Endast brigadens andra bataljon under John Frost lyckades nå fram till bron genom att den tog den sydligaste vägen in i staden. Bataljonen lyckades erövra det norra brofästet och gjorde två misslyckade försök att erövra hela bron. Sambandet mellan divisionens delar bröt genast samman på grund av stora problem med radioutrustningen, vilket kom att hindra divisionen under hela operationen. För direkt kommunikation med RAFs attackflygplan förde man med sig två jeepar med speciella VHF-radioutrustningar som visade sig vara felinställda och båda utrustningarna förstördes snart av tysk granatkastareld, detta medförde att divisionen inte kunde få något flygunderstöd då piloterna hade strikta order att inte attackera utan order från marken på grund av risken för de egna trupperna.
Klockan 14.15 började stormelden inför XXX Corps anfall från cirka 300 pjäser över ett område 1,5 km i bredd och 8 km djupt, sju divisioner Hawker Typhoon angrep samtidigt alla kända och misstänkta tyska positioner med raketer. Klockan 14.35 började XXX Corps sin framryckning med infanteri och stridsvagnar från Irish Guards i spetsen. Efter 25 minuter korsade man den nederländska gränsen och hejdades nästan genast av tyska fallskärmsjägare och pansarvärnskanoner som höll ställningar på båda sidor om vägen. Efter ytterligare insatser av flyg och artilleri lyckades man sopa undan det tyska försvaret och fortsätta framryckningen mot Eindhoven. Enligt planen skulle man nå fram till Eindhoven redan på kvällen första dagen men när kvällen kom hade man bara kommit halvvägs.
Dag 2, 18 september miniatyr|höger|200px|Landningszoner för 101st Airborne Division kring Eindhoven. På grund av kraftig dimma i England senarelades dagens luftlandsättningar med tre timmar. Under tiden började ett tjockt molntäcke bildas över de södra delarna av operationens stridsområde, vilket kom att hindra flygunderstödet. Efter att bron i Son sprängts gjorde 502th PIR ur 101st Airborne Division ett försök att erövra en annan bro över Wilhelminakanalen vid Best, men stoppades av tyskt motstånd. Under tiden tog sig delar av 506th PIR över kanalen och nådde Eindhovens norra delar. Mitt på dagen nådde spaningsförband ur XXX Corps fram till divisionen. Klockan 16 fick man radiokontakt med huvudstyrkan och kunde begära fram bromaterial för att ersätta den sprängda bron. På kvällen passerade XXX Corps genom Eindhoven och slog läger strax söder om Son, i väntan på att ingenjörstrupperna skulle bygga upp en Bailey bridge över kanalen.
Söder om Nijmegen försökte 82nd Airborne Division att erövra själva staden Grave, men hindrades av bestämt tyskt motstånd. Vid Groesbeek försvarade sig 505th PIR mot flera tyska motanfall från öster. Ett tyskt motanfall lyckades återta en del av landningszonen, men tack vare fördröjningen av dagens luftlandsättning hann 508th PIR återerövra landningszonen i tid. Klockan 15.30 började 319th och 320th Glider Field Artillery, 456th Parachute Field Artillery-bataljonerna landa samt även divisionens sjukvårdsenhet.