SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. De sju grundenheterna är noggrant definierade utifrån sju naturkonstanter. En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. Förkortningen "SI" kommer från franskans "Système International d'Unités".

Grundenheter miniatyr|Relationer mellan grundenheter och definierade konstanter i SI-systemet

Alla andra enheter baseras på följande grundenheter: Storhet Grundenhet Symbol Längd meter m Massa kilogram kg Tid sekund s Elektrisk ström ampere A Temperatur kelvin K Substansmängd mol mol Ljusstyrka candela cd

De tre första är grundläggande i de flesta enhetssystem och också sådana som själva eller via härledningar (exempel hastighet, energi, tryck) används mycket i vardagligt liv. Tidigt fanns därför definitioner av dessa. Exempelvis är arkivmetern och arkivkilogrammet välkända.

Med dessa tre basenheter kan energi och effekt härledas, och då räcker det att tillföra en elektrisk enhet, ampere, för att alla andra elektriska enheter ska kunna härledas. Detta sker via effektformeln, som säger att elektrisk effekt = spänning · ström.

Motsvarande gäller för ljusstyrka; övriga begrepp inom optiken kan härledas ur ovan nämnda enheter.

För mätning av temperatur har kelvinskalan fördelen att utgå från den absoluta nollpunkten. Tack vare att temperaturskillnader i kelvin respektive i grad Celsius är exakt lika stora, är det enkelt att för vardagligt bruk använda Celsiusskalan istället. I vetenskapliga beräkningar är dock kelvin ofta en betydligt mer praktisk enhet.

Begreppet mol används inom kemin, och är en praktisk enhet att använda. Den ligger utanför den övriga gruppen fysikaliska enheter och är den senast tillagda SI-enheten.

Härledda enheter

+ Härledda SI-enheter med speciella namn Storhet Enhet Förkortning Uttryckt iandra SI-enheter Uttryckt igrundenheter Vinkel radian rad   m·m−1 = 1 Rymdvinkel steradian sr   m²·m−2 = 1 Frekvens hertz Hz   s−1 Kraft newton N   m·kg·s−2 Tryck,mekanisk spänning pascal Pa N/m² m−1·kg·s−2 Energi joule J N·m m²·kg·s−2 Effekt watt W J/s m²·kg·s−3 Laddning,elmängd coulomb C   A·s Spänning voltV W/A m²·kg·s−3·A−1 Kapacitans farad F C/V m−2·kg−1·s4·A2 Resistans ohm Ω V/A m²·kg·s−3·A−2 Konduktans siemens S A/V m−2·kg−1·s3·A2 Magnetiskt flöde weber Wb V·s m²·kg·s−2·A−1 Magnetiskflödestäthet tesla T Wb/m² kg·s−2·A−1 Induktans henry H Wb/A m²·kg·s−2·A−2 Celsiustemperatur grad Celsius °C   K Ljusflöde lumen lm   cd·sr Belysningsstyrka (illuminans) lux lx lm/m² cd·sr·m−2 Radioaktiv intensitet becquerel Bq   s−1 Absorberad dos gray Gy J/kg m2·s−2 Ekvivalent dos sievert Sv J/kg m2·s−2 Katalytisk aktivitet katal kat   mol·s−1

Se även Internationella måttenhetssystemet Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) Allmänna konferensen för mått och vikt (CGPM) SI-prefix Decimalsystem Metersystemet CGS-systemet MKSA

Källor

Externa länkar BIPM Internationella byrån för mått och vikt Hur SI-enheterna ska skrivas och användas korrekt NIST – SI base units Convertworld.com – Hjälpmedel för konvertering mellan olika enheter

eo:Internacia sistemo de unuoj#Bazaj unuoj