Europeiska rådet, även känt som EU-toppmötet, är en institution inom Europeiska unionen som regelbundet församlar unionens stats- eller regeringschefer och Europeiska kommissionens ordförande under ledning av Europeiska rådets ordförande.
Europeiska rådet har till uppgift att nå konsensus bland stats- och regeringscheferna kring unionens övergripande utveckling och dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Europeiska rådet fyller också en viktig roll vid tillsättandet av bland annat en ny kommission, samt vid fördragsändringar. Europeiska rådet saknar däremot lagstiftande funktion; denna funktion utövas helt och hållet av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.
Europeiska rådet sammanträder minst två gånger per halvår i Bryssel, Belgien. Institutionen leds av en ordförande, som sedan den 1 december 2024 är António Costa (PES). Europeiska rådet ska inte förväxlas med den mellanstatliga organisationen Europarådet eller med Europeiska unionens råd, unionens ena lagstiftande institution.
Historia
miniatyr|vänster|En traditionsenlig gruppbild från ett sammanträde den 30 juni 1987. Europeiska rådets historia sträcker sig tillbaka till början av 1960-talet då stats- eller regeringscheferna inom Europeiska gemenskaperna började träffas regelbundet vid informella ”europeiska toppmöten”. De första sammanträdena ägde rum 1961 i Paris, Frankrike, respektive Bonn, Västtyskland. Dessa sammanträden anordnades efter att Frankrikes president Charles de Gaulle hade kritiserat den europeiska integrationsprocessen för att i för hög grad syfta till överstatlighet. Det första betydelsefulla toppmötet ägde rum 1969 i Haag, Nederländerna, efter att de Gaulle hade ersatts som fransk president. Då beslutades att samarbetet skulle utökas till att omfatta Storbritannien och initiativ togs till ett utrikespolitiskt samarbete.
Först i december 1974 beslutade ledarna att mötas regelbundet under benämningen ”Europeiska rådet”. Denna förändring skedde dels på initiativ av den franske presidenten Valéry Giscard d’Estaing, dels mot bakgrund av ”den tomma stolens kris” och vad som i praktiken blev en blockering av majoritetsröstning i och med Luxemburgkompromissen. Syftet med Europeiska rådet var att stärka styrningen av samarbetet på högsta politiska nivå och att öka koordineringen mellan medlemsstaternas politik. Europeiska rådet höll sitt första sammanträde den 10–11 mars 1975 i Dublin under Irlands första ordförandeskap. Europeiska rådet erhöll dock inte något formellt erkännande genom fördragen och förblev ett organ för att dra upp politiska riktlinjer. Genom europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987, omnämndes Europeiska rådet för första gången i fördragen och med Maastrichtfördraget definierades Europeiska rådets funktion inom unionen. Fördragen föreskrev att Europeiska rådet skulle sammanträda minst två gånger per år. Detta ändrades senare till minst två gånger per halvår. Från och med 2002 ägde hälften av Europeiska rådets sammanträden rum i Bryssel, Belgien, efter att tidigare alltid ha hållits i den medlemsstat som utövade det halvårsvisa roterande ordförandeskapet. Från 2004 och framåt blev Bryssel institutionens permanenta säte.
Den 1 december 2009 skedde stora förändringar av Europeiska rådet genom att Lissabonfördraget trädde i kraft. Europeiska rådet blev då en av unionens sju institutioner och det halvårsvisa roterande ordförandeskapet ersattes med en egen ordförande. Europeiska rådet erhöll också vissa funktioner av beslutsmässig karaktär, dock utan befogenhet att lagstifta.
Historiska toppmöten
Sammansättning och funktionssätt miniatyr|En av de konferenslokaler där Europeiska rådet brukar sammanträda. Europeiska rådet är en av Europeiska unionens institutioner, en bestämmelse som infördes först genom Lissabonfördraget. Innan dess fungerade Europeiska rådet som ett organ utan någon större formell funktion inom unionens ramar, men med desto större politiskt inflytande. Dess sammansättning och funktionssätt regleras av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europeiska rådet antar med enkel majoritet en arbetsordning, som fastställer ytterligare bestämmelser om dess funktionssätt.
Europeiska rådet sammanträder i regel två gånger per halvår, efter kallelse av sin ordförande. Varje sammanträde hålls under högst två dagar, om inte Europeiska rådet eller rådet för allmänna frågor, på initiativ av Europeiska rådets ordförande, beslutar något annat. Ordföranden kan sammankalla extra sammanträden om situationen kräver det. Han eller hon ansvarar för att leda arbetet och nå konsensus mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar.
Utöver rådsmedlemmarna och teknisk personal deltar ett stort antal tjänstemän i olika delegationer vid sammanträdena; maximalt tjugo personer för varje medlemsstat och kommissionen samt fem personer för den höga representanten får ha tillträde till sammanträdesbyggnaden. Med undantag för två tjänstemän per medlemsstat, tillåts de flesta av dessa tjänstemän inte att närvara i själva sammanträdeslokalen under förhandlingarna. Genom att trycka på en knapp kan en rådsmedlem begära råd från en delegat i den så kallade Anticigruppen i ett närliggande rum. Gruppen består av diplomater och assistenter som förmedlar information. Även tolkar är närvarande vid sammanträdena eftersom varje rådsmedlem har rätt att tala på något av unionens officiella språk.
miniatyr|center|800px|Europeiska rådet i Bryssel, Belgien, den 24 mars 2011. Utöver rådsmedlemmarna finns även den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europaparlamentets talman med på bilden.
Ordförande
miniatyr|vänster|António Costa är ordförande sedan den 1 december 2024. Europeiska rådet leds av en egen ordförande, som saknar rösträtt vid omröstningar och själv inte får inneha något nationellt mandat. Ordförandens uppgift är att driva arbetet framåt, säkerställa förberedelser och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med rådet för allmänna frågor och kommissionsordföranden, verka för sammanhållning och konsensus samt lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje sammanträde. Tillsammans med rådet för allmänna frågor och kommissionsordföranden förbereder och säkerställer Europeiska rådets ordförande uppföljningen av Europeiska rådets sammanträden. Ordföranden upprätthåller ett nära samarbete och en nära samordning med rådets ordförandeskap och kommissionsordföranden. Om Europeiska rådets ordförande får förhinder, så som sjukdom eller dödsfall, ersätts han eller hon av den rådsmedlem som företräder ordförandelandet. Beslut som antas av Europeiska rådet undertecknas av ordföranden.
Europeiska rådet väljer sin ordförande med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år. Denna mandatperiod kan förnyas en gång. I enlighet med samma förfarande kan Europeiska rådet avbryta mandatperioden för sin ordförande om han eller hon inte kan fullgöra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Det finns inget i fördragen som hindrar Europeiska rådet från att välja Europeiska kommissionens ordförande som sin ordförande. Detta har bland annat den tidigare kommissionsledamoten Michel Barnier och den tidigare Europaparlamentarikern Andrew Duff förespråkat borde ske i framtiden för att få en mer koordinerad styrning mellan Europeiska rådet och Europeiska kommissionen.
Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leddes Europeiska rådet av den rådsmedlem som företrädde ordförandelandet. Detta innebar att ordförandeskapet halvårsvis roterade mellan medlemsstaternas stats- eller regeringschefer. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelserna om en egen ordförande för Europeiska rådet. Sedan den 1 december 2024 är António Costa ordförande.
Rådsmedlemmar Parti Mandat 12 4 3 2 1 5 Totalt 27 miniatyr|Medlemsstaternas stats- eller regeringschefers partitillhörighet. Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer utöver sin ordförande och kommissionsordföranden. Fördragen specificerar inte om en medlemsstat ska företrädas av sin statschef eller av sin regeringschef, men företrädarna måste ”vara demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament eller inför sina medborgare”. De flesta medlemsstater företräds av sina regeringschefer, såsom statsministrar och premiärministrar, medan ett fåtal företräds av sina statschefer, det vill säga presidenter. Oklarheten har dock vållat viss debatt i Finland, Frankrike, Polen och Rumänien om vem som ska företräda medlemsstaten när presidenten och premiärministern inte tillhör samma politiska parti.
De europeiska politiska partierna med representation i Europeiska rådet, i synnerhet Europeiska folkpartiet (EPP), Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), anordnar i regel förmöten med sina tillhörande stats- eller regeringschefer.
Utöver rådsmedlemmarna deltar även den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik i Europeiska rådets arbete. Om dagordningen kräver det, kan stats- eller regeringscheferna biträdas av var sin minister medan kommissionsordföranden biträds av en kommissionsledamot.
Namn Partitillhörighet Medlem sedan Befattning Senaste val Nästa valÅrtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses. PES(PS) 2024-12-01 Europeiska rådets ordförande 2024 2029 EPP(CDU) 2019-12-01 Europeiska kommissionens ordförande 2024 2029 ECR(N-VA) 2025-02-03 Belgiens premiärminister 2024 2029 EPP(GERB) 2025-01-16 Bulgariens premiärminister 2024 2028 EPP 2023-02-28 Cyperns president 2023 2028 PES(S) 2019-06-27 Danmarks statsminister 2022 2026 ALDE(ER) 2024-07-23 Estlands premiärminister 2023 2027 EPP(Saml) 2023-06-20 Finlands statsminister 2023 2027 –(RE) 2017-05-14 Frankrikes president 2022 2027 EPP(ND) 2019-07-08 Greklands premiärminister 2023 2027 ALDE(FF) 2025-01-23 Irlands premiärminister 2024 2029 ECR(FdI) 2022-10-22 Italiens premiärminister 2022 2027 EPP(HDZ) 2016-10-19 Kroatiens premiärminister 2024 2028 EPP(V) 2023-09-15 Lettlands premiärminister 2022 2026 – 2019-07-12 Litauens president 2024 2029 EPP(CSV) 2023-11-17 Luxemburgs premiärminister 2023 2028 PES(PL) 2020-01-13 Maltas premiärminister 2022 2027 – 2024-07-02 Nederländernas premiärminister 2023 2027 EPP(PO) 2023-12-13 Polens premiärminister 2023 2027 EPP(PSD) 2024-04-02 Portugals premiärminister 2024 2028 EPP(PNL) 2025-02-10 Rumäniens president 2019 2025 –(Smer) 2023-10-25 Slovakiens premiärminister 2023 2027 –(GS) 2022-06-01 Sloveniens premiärminister 2022 2026 PES(PSOE) 2018-06-02 Spaniens premiärminister 2023 2027 EPP(M) 2022-10-18 Sveriges statsminister 2022 2026 ECR(ODS) 2021-11-28 Tjeckiens premiärminister 2021 2025 EPP(CDU) 2025-05-06 Tysklands förbundskansler 2025 2029 Patriots.eu(Fidesz) 2010-05-29 Ungerns premiärminister 2022 2026 EPP(ÖVP) 2025-01-10 Österrikes förbundskansler 2024 2029
Omröstningsförfarande