miniatyr|Gösta Ekmans gravvård på Norra Begravningsplatsen, Solna. Frans Gösta Viktor Ekman (den äldre), född 28 december 1890 i Stockholm, död 12 januari 1938 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör, sångare och teaterdirektör. Han var far till Hasse Ekman och farfar till Gösta Ekman den yngre.

Biografi Barndom Gösta Ekman växte upp som enda barnet i en familj där fadern var bokhållare och modern utbildade sig till frisör. Familjen flyttade en del men bodde främst på Östermalm i Stockholm. Fadern Frans gick bort i tuberkulos när han var 30 år gammal då Gösta endast var fem år. Modern gifte senare om sig och fick ytterligare tre barn, men då var 13-årige Gösta redan inackorderad springpojke. Han fortsatte sedan med att arbeta på kontor och på fritiden spelade han amatörteater, var hans drömmar låg fanns det sedan många år inga tvivel om. Han studerade även för skådespelaren Anders de Wahl.

Karriär miniatyr|stående|Fotograferat utanför scenen, privat porträtt, 1930-talet. Gösta Ekman kom in vid den professionella teatern genom operetten, han spelade i Glada änkan på Oscarsteatern 1908 och i Helsingfors samma år i August Bodéns operettsällskaps turné. 1908–1911 var han anställd vid Hugo Rönnblads sällskap. Efter att ha varit engagerad hos Hjalmar Selanders teatersällskap vid Nya Teatern i Göteborg i två år var han 1913–1925 anställd hos Albert Ranft vid Svenska teatern i Stockholm. På 1920- till 1930-talet var han en av Sveriges mest dominerande skådespelare inom teatern.

Gösta Ekman var teaterdirektör i omgångar. Han ledde Oscarsteatern mellan 1926 och 1931 tillsammans med John W. och Pauline Brunius. I början av 1930-talet disponerade Ekman både Vasateatern, Folkteatern och Konserthusteatern, ofta i samarbete med Per Lindberg. Här gestaltade han Joe Meng i Hjalmar Bergmans Patrasket, men han spelade också i stycken så vitt skilda som Glada Änkan, John Masefields En japansk tragedi och Ragnar Josephsons Kanske en diktare, en roll som han även spelade på film 1933. Rollen som den drömmande rockvaktmästaren och diktaren Filip i Kanske en diktare var en av hans mest uppskattade tolkningar.

Som filmaktör debuterade Ekman 1911 i Blott en dröm och gjorde sin första filmroll av betydelse i Mästerkatten i stövlar (1918). Sina mest uppmärksammade stumfilmsframgångar hade han i Karl XII (1925) och Faust (1926). Den senare spelades in i Tyskland, i regi av F.W. Murnau. Ljudfilmen passade hans begåvning väl, och han gjorde nyanserade karaktärsstudier i bland annat Swedenhielms (1935), Intermezzo (1936) och Kungen kommer (1936).

Ekman spelade stora Ibsenroller som titelrollen i Peer Gynt och Hjalmar Ekdal i Vildanden samt Shakespeareroller som Shylock i Köpmannen i Venedig och Hamlet hörde också till 1930-talets repertoar. Han gestaltade Lagerkvists Bödeln och Tolstojs Fedja.

Privatliv Gösta Ekman gifte sig i Engelbrektskyrkan lördagen den 12 december 1914 med Greta SundströmGustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 s.341 (1887–1978), dotter till grosshandlaren Hans Fredrik Sundström och Anna Gustava Fris.Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012). I september 1915 föddes sonen Hasse Ekman och i juli 1926 föddes sonen Jan Michael som dog nio månader gammal.

Sjukdom och död Gösta Ekman avled på Röda Korsets sjukhem av urinförgiftning i kombination med lunginflammation vid fyratiden på morgonen den 12 januari 1938. Ekmans långvariga användning av narkotikaklassade preparat ledde till att hans kropp ej orkade att hantera sjukdomen.Jordfästningen ägde rum den 18 januari i Hedvig Eleonora kyrka. En tyst minut hölls i radion till hans minne. Ungefär 100 000 personer var närvarande vid färden mot begravningsplatsen och kondoleanser och blomsteruppsättningar bildade formliga drivor. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.Hitta graven

Övrigt

miniatyr|höger|Gösta Ekmans grav på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm. Vid sin bortgång var Ekman kontrakterad för följande produktioner: Film: Vi börja i Paris, Irefilm. Inspelad till hälften, ej fullbordad. Teater (Dramaten): Mayerlingdramat (Masque of Kings) av Maxwell Andersson, Hjalmar Bergmans Vävaren i Bagdad samt Sherwood Andersons Idiots delight.Gustaf V och hans tid 1938-1947, Erik Lindorm 1947 sid.10

Sedan 1939 delas Gösta Ekman-stipendiet ut av Teaterförbundet.

Filmografi ÅrTitelRollNot1911StockholmsfrestelserEj identifierad rollKortfilm, filmdebut1911Blott en drömKonrad von XKortfilm1912Trädgårdsmästaren Trädgårdsmästarens sonKortfilm1912SystrarnaDetektivKortfilm1912Det okändaRik yngling1918Mästerkatten i stövlarKarl Konstantin Kattrup1920BombenTure af Örnefeldt1920Thora van DekenBjerring1920GyurkovicsarnaGeza Gyurkovics1920Familjens traditionerErnst1921En lyckoriddareLars Wiwalt1921En hjulsaga eller Kärlek och tombolaspelGösta1922Vem dömerBertram1922Kärlekens ögon Henry Warden1924Carl XII:s kurirAxel Erik Roos1924Unge greven ta'r flickan och prisetGreve Hans Lewestierna1925Karl XIIKarl XII1925Karl XII/senare delenKarl XII1926FaustFaustKrediterad som "Gösta Ekmann"1926KlovnenJoe Higgins1927Harry Persson – Bud GormanÅskådare1927Hans engelska fruIvor Willington1927En perfekt gentlemanMarquis Robert de Luny & Jean Coubert1928Gustaf Wasa del IGustav Vasa1928Gustaf Wasa del IIGustav Vasa1928Ett revolutionsbröllop Marc-Anton1930För hennes skullGunnar Lanner1930Mach' mir die Welt zum ParadiesGunnar1931Brokiga blad Sigge Wulff1933Kanske en diktareFilip1933Kära släktenClaes af Leijonstam1933Två man om en änka39 Ludwig Karlsson1934København, Kalundborg og - ?Sig själv1935Swedenhielms Rolf Swedenhielm1935En kunglig idyllGustav IIIKortfilm1935Minns du?Olika rollerArkivfoto1936LängtanBerättare1936Kungen kommerKarl XV/Leonard Pettersson1936Johan UlfstjernaJohan Ulfstjerna1936IntermezzoProfessor Holger Brandt1937HäxnattenArne Markell1937Bland kobbar och skärSig självKortfilm1938Till Gösta Ekmans minneOlika rollerKortfilm, arkivfoto1940Än en gång Gösta EkmanHellertKortfilm

Filmmanus

Regi

Diskografi i urval "En herre i frack" (Johnny Bode/Hasse Ekman) "Vackra Madonna från Venedig" med Karin Ekelund (Johnny Bode/Hasse Ekman) "Isabella" (Daisy Bell av Harry Dacre/Alma Rek) "Kvinnor och champagne" (Sigge Wulff) "Byssan lull" (Evert Taube) "Båklandets vackra Maja" (Sjömansvisa från Åland)

Bibliografi

Teater Roller (ej komplett)