Republiken Texas var en stat i Nordamerika, belägen mellan USA och Mexiko, som existerade mellan 1836 och 1845. Republiken bildades sedan den förklarat sig självständig från Mexiko. Republiken gjorde anspråk på hela nuvarande Texas och delar av New Mexico, Oklahoma, Kansas, Colorado och Wyoming. Gränsen mot USA bestämdes i Adams-Onísfördraget som USA och Spanien ingick 1819 och ratificerade 1821 (se även USA:s territoriella expansion).
Historia Frihetskriget miniatyr|Karta över Texas, 1836 Texas förklarade sig självständigt från Mexiko den 2 mars 1836 och bildade då Republiken Texas.
Fyra dagar senare gick Mexiko in i Texas med militär makt. Ett 13 dagar långt slag om fortet Alamo (i nuvarande San Antonio) avslutades med att den mexikanske generalen Antonio López de Santa Anna och hans armé besegrade och dödade nästan alla de omkring 200 belägrade. "Remember the Alamo!" blev sedan slagordet för Texas frihetskämpar.
Santa Annas armé mötte 21 april 1836 general Sam Houstons Texasarmé i San Jacinto. Houstons armé på 800 man besegrade Santa Annas 1 600 soldater som alla dödades eller tillfångatogs. Endast 9 man i Houstons armé dog under slaget som bara varade i 18 minuter. Fredsfördraget undertecknades i Velasco.
Gränskonflikten med Mexiko Gränsen i söder mot Mexiko var omtvistad även efter frihetskriget. Mexiko ansåg att Rio Nueces skulle utgöra gränsen, medan Texas såg Rio Grande som gräns. Denna konflikt löstes aldrig. När Texas blev en delstat i USA 1845 kom konflikten att leda till Mexikansk-amerikanska kriget mellan USA och Mexiko.
Inträdet i USA 29 december 1845 blev Texas en amerikansk delstat och republiken upphörde att existera efter 9 år, 7 månader och 3 dagar.
Befolkning Befolkning 1837-1846 År Typ av befolkningsdata Engelsktalande personer Tysktalande personer Förslavade personer av afrikansk börd Spansktalande personer Nordamerikansk ursprungsbefolkning 1836 Uppskattning på grundval av ofullständiga historiska källor 30,000 0 5,000 3,500 15,000 1847 Ofullständig folkräkning 80,000 (varav 300 fria personer av afrikansk börd) 8,000 39,000 14,000 ..
Källa:Randolph B. Campbell, Gone to Texas: A History of the Lone Star State (New York 2003) 2012-11-14.
Folkräkningen 1850 Vita personer Fria svarta personer Förslavade svarta personer Källa 154,000 400 58,000 The Seventh Census of the United States: 1850 2012-11-14.
Statsskick 1836 års författning Republiken Texas författning antogs 1836 och visade stark påverkan från Förenta Staternas författning och från författningarna i de sydstater som de amerikanska invandrarna till Texas kom ifrån:
maktdelning mellan en lagstiftande, en verkställande och en dömande makt. allmän manlig rösträtt rättighetsförklaring medborgarskap för alla, utom för afrikaner, personer av afrikansk härstamning och indianer. legalisering av slaveriet.
Samtida demokratiska tendenser i USA återspeglades också: diskvalificering av präster och pastorer från politisk valbarhet. gäldfängelse avskaffades. monopol, förstfödslorätt och fideikommiss förbjöds. korta valperioder.
En del stadganden övertogs från spansk-mexikansk rätt: makars gemensamma egendomsrätt. skydd av enskild jordbruksfastighet mot exekutiva auktioner och fastighetsbeskattning samt förbud mot arvdelning till förfång för efterlevande maka.Joe E. Ericson, "CONSTITUTION OF THE REPUBLIC OF TEXAS," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/mhc01), accessed March 06, 2011. Published by the Texas State Historical Association.
Kongressen Den lagstiftande makten utövades av republiken Texas kongress. Den bestod av två kamrar: senaten hade vicepresidenten som talman. De 14 senatorerna valdes på tre år, med omval av en tredjedel varje år. representanthuset valde sin talman. De 30 representanterna valdes på ett år.The Constitution of the Republic of Texas (1836), Article I, 2011-03-07.Ralph W. Steen, "CONGRESS OF THE REPUBLIC OF TEXAS," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/mkc01), accessed March 04, 2011. Published by the Texas State Historical Association.
Presidenten Den verkställande makten utövades av republiken Texas president. Den förste presidenten skulle väljas för en period av två år. Efterföljande presidenter skulle väljas för en period om tre år. Presidenten kunde inte efterträda sig själv.
Samtidigt med presidenten skulle en vicepresident väljas. Han var senatens talman och utövade presidentämbetet vid presidentens avgång, frånvaro eller annan inkapacitet.The Constitution of the Republic of Texas (1836), Article III, 2011-03-07.<ref>The Constitution of the Republic of Texas (1836)''', Article VI, 2011-03-07.</ref>
Presidenter och vicepresidenter + Presidenter och vicepresidenter i Republiken Texas med valresultat Tillträdde Avträdde President Vicepresident President-kandidater Röster Vicepresident-kandidater Röster 16 mars 1836 22 oktober 1836 David G. Burnet (interim) Lorenzo de Zavala (interim) 22 oktober 1836 10 december 1838 Sam Houston Mirabeau B. Lamar Sam Houston Henry Smith Stephen F. Austin 5119 743 587 Mirabeau B. Lamar 10 december 1838 13 december 1841 Mirabeau B. Lamar David G. Burnet Mirabeau B. Lamar Robert Wilson 6995 252 David G. Burnet 13 december 1841 9 december 1844 Sam Houston Edward Burleson Sam Houston David G. Burnet 7915 3619 Edward Burleson Memucan Hunt 6141 4336 9 december 1844 29 december 1845 Anson Jones Kenneth L. Anderson Anson Jones Edward Burleson __ __ Kenneth L. Anderson
Domstolarna Domstolsväsendet i Texas bestod av domstolar på fyra nivåer: högsta domstolen bestod av en ordförande och av alla distriktsdomarna. De valdes för en fyraårsperiod av kongressen. det fanns åtta distriktsdomstolar. Distriktsdomarna var också ledamöter av Högsta domstolen. det fanns en grevskapsdomstol i varje grevskap (county). Grevskapsdomaren valdes ursprungligen av kongressen för en fyraårsperiod. Från 1841 valde grevskapets medborgare domaren. Grevskapsdomstolen bestod av grevskapsdomaren och grevskapets fredsdomare. varje grevskap var indelat i ett antal distrikt (precinct). I varje distrikt valde medborgarna två fredsdomare för en tvåårsperiod.The Constitution of the Republic of Texas (1836), Article IV, 2011-03-07.Dick Smith, "JUSTICE OF THE PEACE," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/jqj01), accessed March 04, 2011. Published by the Texas State Historical Association.Dick Smith, "COUNTY JUDGE," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/muc09), accessed March 05, 2011. Published by the Texas State Historical Association.Dick Smith, "COUNTY COMMISSIONERS' COURT," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/muc06), accessed February 24, 2011. Published by the Texas State Historical Association.The Supreme Court of Texas, Court History - From 1836 to 1945 () 2011-03-07.
Politik Politiken i republiken Texas dominerades av motsättningen mellan två politiska falanger, annexionisterna och nationalisterna. De förra formerade sig kring Sam Houston, de senare kring Mirabeau B. Lamar.
Fraktion Huvudidé Expansion Relationer med indianerna Geografisk förankring Annexionisterna Anslutning till USA Inga territoriella anspråk Fredlig samexistens Bomulls- och slaveridistrikten i öster Nationalisterna Bevarad självständighet Expansion till Stilla Havet Etnisk rensning Nybyggardistrikten i väster
Källa:T.R. Fehrenbach, Lone Star: a history of Texas and the Texans (Da Capo Press, 2000), s. 265. Ekonomi Penningväsende Räknemynt Räknemyntet i Republiken Texas var enligt lag den amerikanska dollarn. Republiken präglade aldrig några egna mynt. Istället användes till att börja med en rad olika valutor, inklusive spanska och mexikanska värdemynt, sedlar från olika amerikanska delstatsbanker samt sedelmynt under en dollar i värde, vilka utgavs som ersättning för växelmynt av privata handelsbolag och vissa städer i Texas. Några privata banker fanns inte i republiken. Genom den negativa handelsbalansen var det en ständig brist på värdemynt.Edmund Thornton Miller, "MONEY OF THE REPUBLIC OF TEXAS," Handbook of Texas Online 2012-11-13.
Star Money
Hösten 1837 började republiken ge ut räntebärande orderskuldebrev. Dessa kom att fungera som sedlar, trots att de var ställda på den förste innehavaren och måste överlåtas till betalningsmottagaren vid varje transaktion (de hade därför blanka frånsidor). Dessa skuldebrev kallades Star Money och utgavs i valörerna $1, $2, $3, $5, $10, $20, $50, $100 och $500. Sammanlagt utgavs Star Money med det nominella värdet av 1,2 miljoner dollar. I handeln föll dess värde till mindre än 50 cent per dollar i början av 1839. 1838 utgav republiken också sedlar i små valörer vilka skulle fungera som skiljemynt.
RedbacksStar Money ersattes 1839-1840 med icke-räntebärande sedlar i valörerna $1, $2, $3, $5, $10, $20, $100 och $500. De kallades Redbacks därför att åtsidan hade en rödaktig färg. De utgavs till det nominella värdet av 2,8 miljoner dollar, men var redan vid första utgåvan deprecierade till 37½ cent per dollar. 1842 var redbacks i det närmaste värdelösa och republiken vägrade själv att ta emot dem vid skatteuppbörden. Sedlar från amerikanska delstatsbanker, småsedlar från företag och löpande skuldebrev kom att användas som pengar.
Skattkammarväxlar Från 1842 ersattes Redbacks av skattkammarväxlar i valörerna 12½ cent, 25 cent, 50 cent, $1, $2, $3, $5, $10, $20, $50 och $100. De var ställda antingen till en given person eller order, vilket betydde att även de måste endosseras vid varje betalning. Deras värde sjönk snart till 25 cent per dollar. De kom av allmänheten inte att användas för annat än skatteinbetalningar. Ekonomins uppgång och hoppet om en snar anneхation av USA gjorde att skattkammarväxlarnas värde gradvis steg, för att 1845 ha nått parikursen.
Krigsmakt Armén Stora militärutgifter Texas armé hade ett utomordentligt stort inflytande över livet i republiken. De stora militärutgifterna var en av de främsta anledningarna till republikens konstant dåliga finanser. En stor andel av den manliga, vapenföra, engelskspråkiga befolkningen krävdes för att fylla arméns manskapsbehov. Den anglo-amerikanska befolkningen uppgick 1835 knappast till mer än 30 000 personer. Spansktalande, afrikaner och indianer kunde tillsammans räknas till 22 000 personer. De flesta av dem ansågs dock ha dubiösa lojaliteter mot republiken. Så sent som 1848 fanns det inte fler än 100 000 engelskspråkiga i Texas. Under revolutionen uppgick armén till en tiondel av den engelskspråkiga befolkningen och under varje år republiken fanns rekryterades tusentals frivilliga för att slåss mot indianer eller mexikaner. Även president Lamars måttligaste plan för en stående armé om 840 man utgjorde en värvad soldat för var femtionde civil. Republiken Texas armé bestod av fyra komponenter: den reguljära stående armén bestående av värvade soldater, en ineffektiv milis som i princip bestod av republikens alla vapenföra män, ett hemvärn i grevskapen vid indiangränsen och ett antal irreguljära gränsjägarkompanier, Texas Rangers.Thomas W. Cutrer, "ARMY OF THE REPUBLIC OF TEXAS," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/qja03), accessed April 06, 2011. Published by the Texas State Historical Association. Den reguljära armén