För andra betydelser se Fantasy (olika betydelser).
miniatyr|400px|Fantasyvarelser. Fantasy (engelskt uttal: /ˈfæntəˌsi/) är en kulturell genre där en avvikande verklighet, till exempel magi eller andra övernaturliga företeelser, spelar en viktig roll. Delar som tillhör fantasyberättelsens grund är först och främst fantasivärlden,Ekman, Stefan. Writing Worlds, Reading Landscapes: An Exploration of Fantasy Settings. Diss. Lund: Lunds universitet, 2010. s 10-11. vilken kan likna en sagovärld eller västvärldens medeltid, såväl som ha tagit inspiration från andra världsdelar eller tidsepoker. Det finns ofta slott och drakar, monster och häxor, hjältar och fiender med i fantasyberättelser. I en del fantasyberättelser finns det två världar vilka berättelsen vandrar mellan, genom till exempel en magisk dörr som någon träder igenom eller genom att någon faller ner i ett magiskt hål. Huvudpersonen, hjälten, har ett uppdrag, ofta något eller någon den söker efter. Det är vägen dit, hur hjälten löser detta, som är berättelsens handling. Läsaren eller betraktaren får följa hur utmaningar och prövningar blir lösta, och hur målet eller gåtans lösning kommer närmare. Fantasyvärlden är full av magi, som används på många olika sätt. Både hjälten och dennes fiender använder magi för att försvara sig och för att attackera de andra. Det finns ett stort antal karaktärer, både onda och goda. Vanligtvis brukar de onda försöka ta över världen i början av berättelsen, medan hjälten gör allt för att skydda den. Oftast vinner hjälten till slut.Attebery, Brian. Strategies of Fantasy. Bloomington: Indiana University Press, 1992. s 15.
Fantasy skiljer sig från genren science fiction genom sitt förhållande till realismen. Där fantasy kräver att någonting inte kan ske, kräver science fiction att det som händer inte kan ske just nu, men skulle kunna hända eller skulle kunna ha hänt. Science fiction är, som namnet antyder, mer vetenskapligt inriktad fiktion, medan fantasy innehåller ett stort mått av magi. Det finns också blandformer av dessa två genrer. Fantastik på litteraturområdet och spekulativ fiktion inom film- och TV-serievärlden är både en paraplybeteckning för bland annat fantasy, science fiction, skräck, magisk realism och folklore och en genre i sig genom att subgenrerna kan blandas.Diana Waggoner (1978) The Hills of Faraway: A Guide to Fantasy New York : Atheneum.
Se också heroisk fantasy, science fantasy.
Definitioner av fantasy
Exakt vad som räknas till fantasy varierar kraftigt, även bland litteraturvetare. En viktig uppdelning är att skilja mellan en (litterär) stil och en genre. Den förra kallas ibland fantastik på svenska, och den senare vanligen fantasy.Attebery, Brian. Strategies of Fantasy. Bloomington: Indiana University Press, 1992. s 11. Den vanligaste definitionen av fantasy som litterär genre är att det är en skönlitterär berättelse som beskriver företeelser som läsaren anser är omöjliga.Wolfe, Gary K., Critical Terms for Science Fiction and Fantasy: A Glossary and Guide to Scholarship. New York: Greenwood Press, 1986. s 38. Se även Enclyclopedia of Fantasy. Red. John Clute & John Grant. New York: St. Martin's Griffin, 1999. s 337. Till detta bör läggas att även författaren ska anse att det rör sig om något omöjligt, men att detta omöjliga ska behandlas som om det vore möjligt inom ramen för berättelsen.Irwin, W. R., The Game of the Impossible: A Rhetoric of Fantasy. Urbana: University of Illinois Press, 1976.. Fantasy är således inte i grunden beroende av var eller när händelserna utspelar sig, i vår värld eller en påhittad, så länge något (viktigt) i berättelsen avviker från vad vi anser är möjligt.
Detta har lett till olika uppdelningar av genren, utifrån till exempel miljö eller berättelsetyp. En tidig uppdelning var i hög och låg fantasy (eng. high och low), beroende på om berättelsen huvudsakligen utspelade sig i en påhittad (sekundär) värld eller i vår egen (med vissa ändringar).Zahorski, Kenneth J. and Robert H. Boyer. "The Secondary Worlds of High Fantasy." The Aesthetics of fantasy literature and art. Red. Roger C. Schlobin. Notre Dame, IN: University of Notre Dame Press, 1982. s 56-57..
En vanlig uppfattning är att fantasy är lika med det som kallas formelfantasy,Attebery, Brian. Strategies of Fantasy. s 9-11. episk fantasy,The Enclyclopedia of Fantasy, s 319. heroisk fantasy,The Enclyclopedia of Fantasy, s 464. genrefantasy,The Enclyclopedia of Fantasy, s 396. eller hög fantasy/high fantasy. Vanligtvis avses med detta en portalfantasyberättelse där huvudpersonen ska representera det goda i kampen mot ondskan, hela världen står på spel, och berättelsen sträcker sig över flera volymer.The Enclyclopedia of Fantasy, ref. ovan..
Undergenrer
Det finns flera undergengrer av fantasy.
High fantasy är den som har haft mest kommersiella framgångar och är också den typ av fantasy som flest känner igen. Den utspelar sig i en fiktiv värld med dess varelser och problem. Det mest kända exemplet här är J.R.R. Tolkiens böcker om Sagan om ringen).
I portalfantasy hamnar huvudpersonen i en fantastisk/sekundär värld genom att gå igenom en magisk portal från vår värld (som i C.S. Lewis Narnia-böcker eller Mio, min Mio av Astrid Lindgren).
Urban fantasy är ett samlingsnamn för all fantasy som utspelar sig i vår värld. Här finns författare som Eva Ibbotson, J K Rowlings med sin Harry Potterserie. Det finns stor spridning inom denna typ av berättelsen och vissa är skrivna för vuxna men många barnböcker passar in i denna kategori. Edith Nesbit är en historisk författare som skrivit mycket inom området och då mer klassiska barnkammarberättelsern, men även Astrid Lindgrens böcker om Karlsson på taket passar in denna kategori. Ett annat svenskt exempel är Maria Gripes som i flera böcker beskriver en magisk verklighet. Några av de mest kända verken är Agnes Cecilia – en sällsam historia, Tordyveln flyger i skymningen och Glasblåsarens barn. Urban fantasy har blivit väldigt stort i Sverige och det skrivs mycket ny litteratur inom området.
Sword and sorcery (även kallad Low fantasy): Sword and sorcery handlar det om huvudpersonen/huvudpersonernas personliga konflikter, snarare än att rädda hela världen. Robert E. Howards skapelse Conan, med början i The Phoenix on the Sword från år 1932 brukar räknas som starten för den moderna sword and sorcery-eran. Men redan Odysséen som handlar om Odysseus tioåriga irrfärder på väg hem till sin ö Ithaka räknas till sword and sorcery. Odysseus tvingas slåss mot cykloper, nymfen Kalypso, trollkvinnan Kirke, sirener, de två sexhövdade sjöodjuren Skylla och Karybdis m.fl.
Heroisk fantasy (även kallad High fantasy): Huvudpersonen/huvudpersonerna i heroisk fantasy skall ofta rädda världen, ett kungarike, störta ett ont imperium eller något annat heroiskt. Den kanske kändaste berättelsen inom heroisk fantasy är J.R.R Tolkiens Sagan om ringen där huvudpersonerna ska rädda världen från ondska genom att förstöra ringen. I Bilbo – En hobbits äventyr från år 1937 ska huvudpersonerna döda draken för att dvärgarna ska kunna återta Erebor. För oss i Norden är eposet Beowulf omtalat där hjälten Beowulf ska rädda danernas rike från monstret Grendel. Beowulf räknas som heroisk fantasy.
Science fantasy: Science fantasy är den traditionella beteckningen på science fiction-litteratur med en dragning åt mystik och fantasy eller med inslag av så avancerad vetenskap att den verkar fantasy-betonad eller magisk. Den moderna science fantasy anses börja med Edgar Rice Burroughs (mest känd för att ha skrivit böckerna om Tarzan) Mars-romaner (även kallad Barsoomserien) med hjälten John Carter där första boken kom år 1917.
Ursprung och karakteristik miniatyr|Lavskägge som håller i två hober. Från Sagan om ringen.
Den moderna fantasylitteraturen har funnits i mindre än 200 år men föregångarna till dagens fantasy, inspirationskällorna till många av dagens fantasyförfattare, har funnits längre tid tillbaka om man även räknar med berättelser som Gilgamesheposet, Tusen och en natt, Odysséen, Beowulf, Legenden om Kung Artur med fler.
Många anser att dagens fantasy började med 1800-talsförfattare som William Morris och George MacDonald och sedan fick sitt stora genombrott i och med J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen som blev mycket populär under 1960-talet.Holmberg, John-Henri, Fantasy: Fantasylitteraturens historia, motiv och författare. Tolkien själv var väldigt inspirerad av bland annat Beowulf när han skrev Sagan om ringen och Bilbo – En hobbits äventyr. Vissa hävdar att ett av fantasylitteraturens stora problem i Sverige idag är att det betraktas som barnlitteratur utan större värde för vuxna.Anglemark, Johan "Fantasy – bara för barn?" (3 november 2007) i nättidskriften Vetsaga, ISSN 1654-0786, läst 1 januari 2009
Fantasy utspelar sig inte alltid i medeltiden, det finns även en del fantasyböcker som utspelar sig i vår tid, till exempel Amerikanska gudar och Neverwhere av Neil Gaiman, eller i sällsynta fall i framtiden.
Bland de mest kända varelserna i fantasyvärlden, med det inte sagt att alla varelser dyker upp i alla böcker, kan nämnas trollkarlar, häxor, alver, troll, dvärgar och jättar. Det finns även andra varelser, då många författare hittar på egna varelser som ska passa in just i deras handlingar. Således är det svårt att hitta en bra motsvarighet till en japansk oni bland svenska oknytt. En annan av fantasylitteraturens hörnstenar är magin.
Det har inom fantasylitteraturen funnits en tendens att dela in genren i subgenrer. I John Clute & John Grant (red), The Encyclopedia of Fantasy, förekommer till exempel omkring fyrtio olika sorters fantasy som är namngivna utifrån vilken miljö berättelsen utspelar sig i, hur intrigen är strukturerad, vilket källmaterial som använts eller hur det används, hur magi skildras, vilken sorts huvudperson som förekommer, hur gammal (den avsedda) läsaren är eller vilka teman som ingår i berättelsen.Ekman, Stefan. Writing Worlds, Reading Landscapes: An Exploration of Settings in Fantasy. Diss. Lund: Lunds universitet, 2010. s 21n44. Jmf Clute, John & John Grant (red), "The Encyclopedia of Fantasy", New York: St. Martin's Griffin, 1999. Dessa subgenrer saknar oftast tydliga definitioner, överlappar varandra och fungerar främst som etiketter för bokhandeln.
Fantasylitteraturens utveckling Forntid - myter och sagor Medeltid - epos, legender och sagor 1700-talet - reseberättelser (till exempel Gullivers resor och Robinson Crusoe) tidigt 1800-tal - den gotiska skräckromanen Folksagor
Fantasyklichéer Kopplat till att fantasy beskriver en avvikande verklighet – en fantasivärld – så finns det också ett antal klichéer som hör ihop med fantasy.
Ondskan manifesteras ofta i en invaderande armé. Denna armé behöver en ledare men inte nödvändigtvis en ond och grym mörk härskare som vill sänka världen i evigt mörker och slakta alla sina motståndare. Den typiske mörke fursten ska helst vara fjättrad på något vis och ha problem med att anta fysisk form. Dessutom vågar ingen nämna sagde härskares namn. På grund av att det finns sådana härskare i många böcker – Härskarringen, Sagan om Drakens återkomst, Harry Potter för att nämna några – borde den mörke fursten ses som en kliché. Det goda symboliseras av hjälten, som slåss och segrar för det goda, inte sällan som en del av en profetia. Legenden om kung Artur har varit inspirationen till många verk, till exempel T.H. Whites Svärdet i stenen och Mary Stewarts Merlinserie. Även Sagan om Drakens återkomst visar inspiration från samma legend, om än något diskretare. Denna legend har givit upphov till en helt egen undergenre inom fantasyn: Arthurian fantasy.Pringle, David, The Ultimate Encyclopedia of Fantasy, sid. 23–25.