Tärnmås (Xema sabini) är en arktisk mås som numera förs som ensam art till släktet Xema, men som tidigare placerades i det större släktet Larus. Fågeln häckar i nordligaste Nordamerika samt i Eurasien från Spetsbergen och österut. Vintertid flyttar den till ett område i norra Stilla havet och i södra Atlanten utanför sydvästra Afrika. Tillfälligt påträffas den i svenska vatten, främst på hösten utmed Västkusten.
Utseende thumb|left|I flykten syns tärnmåsens karaktäristiska vingovansida. Tärnmåsen har proportionellt mycket stora vingar och en liten kropp. Den har ett litet huvud och en ganska klen näbb. Arten är cirka 30–36 centimeter lång och har ett vingspann på mellan 80 och 87 centimeter.
Fågeln är lätt att känna igen genom dess slående trefärgade vingmönster. Den adulta fågeln har ljusgrå rygg och vingtäckare och svarta yttre handpennor och vita inre. Bröstet och undersidan av kroppen och vingarna är vit. Stjärten är vit och kluven. Den har en svart näbb med gul näbbspets. På sommaren har den adulta fågeln gråsvart huvud och vit nacke men på vintern har den istället ett vitt huvud med svartgrå nacke.
Juvenila individer har ett liknande trefärgat vingmönster, men de gråa partierna är mer brunfärgade, och stjärtspetsen har ett svart band. Huvudet är gråbrunt och den har ett gråbrunt parti som går från nacken ned över sidan av bröstet. Tärnmåsen anlägger adult fjäderdräkt efter två år.
thumb|Ung tärnmås.
Läten Tärnmåsens läten är tärnlika med olika sträva eller drillade toner. Även ungfågeln låter likt ungtärnor, ett pipigt "prrih".
Utbredning och systematik Systematik Tärnmåsen beskrevs 1819 av Joseph Sabine och placerades då i det stora måssläktet Larus. Redan samma år föreslog William Elford Leach att arten borde placeras i släktet Xema men fortsatte trots detta att länge placeras i släktet Larus. Efter sentida DNA-studier så förs den numera till det egna släktet Xema. Tärnmåsens närmaste släkting tros vara den likaledes arktiska ismåsen.Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Sternkopf, V. (2011), “Molekulargenetische Untersuchung in der Gruppe der Möwen (Laridae) zur Erforschung der Verwandtschaftsbeziehungen und phylogeographischer Differenzierung”, Ph.D. Dissertation, Ernst Moritz Arndt University of Greifswald.
Utbredning Tärnmåsen häckar i Arktis och har cirkumpolär utbredning genom nordligaste Nordamerika och Eurasien. Den är flyttar söderut på hösten och större delen av populationen övervintrar till havs i norra Stilla havet, men Grönlands bestånd av fågeln korsar Atlanten och övervintrar utanför sydvästra Afrika. Fågeln betraktas antingen som monotypiskRasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi : 10.14344/IOC.ML.10.1. eller delas upp i fyra underarter med följande häckningsområden:Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 Xema sabini palaearctica – Spetsbergen österut till Tajmyrhalvön och floden Lenas delta Xema sabini tschuktschorum – Tjuktjerhalvön Xema sabini woznesenskii – nordöstra Sibirien till Alaska Xema sabini sabini – norra Kanada till Grönland
Förekomst i Sverige Tärnmåsen är sällsynt i Sverige men observeras varje år på Västkusten, mest under hösten.
Ekologi thumb|Häckande tärnmås. Tärnmåsen häckar i kustnära våtmarker på tundran, gärna sumpig sådan rik på mossa och säv, med inslag av sjöar och lågt liggande brackvattendammar. Utanför häckningssäsongen lever den mest till havs.del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.Snow, D.W. and Perrins, C.M. 1998. The Birds of the Western Palearctic, Volume 1: Non-Passerines. Oxford University Press, Oxford.Flint, V.E.; Boehme, R.L.; Kostin, Y.V.; Kuznetsov, A.A. 1984. A field guide to birds of the USSR. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.
Föda Under häckningstid lever fågeln av insekter och deras larver, spindlar, småfisk, as samt småfåglar och ägg från silvertärna och andra tärnmåsar. Den tar också frön och annan vegetabilisk föda innan isen smälter och annan föda blir tillgänglig. Utanför häckningstid består födan av havslevande ryggradslösa djur och småfisk.
Häckning Arten återvänder till häckningsområdena i månadsskiftet maj–juni när tundran fortfarande i snötäckt. Den häckar i små kolonier med 6–15 par, ibland upp till 60. Tärnmåsen kan också häcka solitärt mitt i silvertärnekolonier.
Boet är en grund uppskrapad grop eller en redigare boskål av gräs, mossa, sjögräs och fjädrar som vanligen placeras nära vattnet.Richards, A. 1990. Seabirds of the northern hemisphere. Dragon's World Ltd, Limpsfield, U.K. Efter häckning lämnar både adulta och juvenila fåglar kolonin från slutet av juli och in i augusti.
thumb|Tärnmåsens ägg.
Tärnmåsen och människan Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 340 000 vuxna individer.Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.Wetlands International. 2015. Waterbird Population Estimates. Hämtad från wpe.wetlands.org 20150917. Det lilla europeiska beståndet tros öka i antal,BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg. liksom i Alaska.Amundson, C. L., P. L. Flint, R. A. Stehn, R. M. Platte, H. M. Wilson, W. W. Larned and J. B. Fischer. 2019. Spatio-temporal population change of Arctic-breeding waterbirds on the Arctic Coastal Plain of Alaska. Avian Conservation & Ecology 14(1).Swaim, M. A. 2017. Abundance and trend of waterbird populations on the Yukon-Kuskokwim Delta, Alaska, 1988-2016. U.S. Fish and Wildlife Service, Anchorage, AK.
Eftersom tärnmåsen tillhör Arktis häckfågelfauna tros den vara sårbar för klimatförändringar.Ganter, B. and Gaston, A. 2013. Birds (Chapter 4). In: Hans Meltofte (ed.), Arctic Biodiversity Assessment - Status and Trends in Arctic Biodiversity, CAFF, Akureyri. I Ryssland jagas arten och ägg skattas.Merkel, F. and Barry, T. 2008. Seabird Harvest in the Arctic. CAFF Technical Report No. 16. CAFF International Secretariat, Circumpolar Seabird Group (CBird). Inga av dessa hot tros dock ha en betydande påverkan på artens bestånd.
Namn Joseph Sabine, som beskrev arten, gav tärnmåsen det vetenskapliga artepitetet sabini för att hedra sin bror, den engelske vetenskapsmannen Sir Edward Sabine. Släktesnamnet Xema verkar vara helt egenpåhittat.Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Referenser Noter
Källor Sabine's Gull i engelskspråkiga Wikipedia 19 september 2005
Externa länkar Fotografier av tärnmås
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Måsar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen