Lista över Irlands regenter omfattar de personer, som har varit ledare (statschef) för ön och sedermera staten Irland. Enligt tidigmedeltida legender har det funnits storkonungar (iriska: Ard Rí, engelska: High King), som har styrt över landet sedan 1500-talet f.Kr. eller kanske till och med så tidigt som 1900-talet f.Kr. Numera avskrivs dessa av forskarna dock som legender och det är först från och med 400-talet e.Kr. som det möjligtvis ligger något verklighetsbaserat bakom de legendariska namnen. Dessutom är det först från och med 800-talet, som storkonungarna är säkerställt historiska. De personer, som sägs ha innehaft posten innan dess anses numera vara en blandning av fakta, legender, sagor och propaganda, i ett försök av senare tiders regenter och krönikeskrivare att sträcka den politiska enigheten på ön så långt tillbaka som möjligt. Dessutom omnämns inte titeln i tidig irländsk lag, så före 800-talet är det anakronistiskt att tala om storkonungar. Listan över historiska storkonungar inleds därför med Máel Sechnaill mac Máele Ruanaids tillträde 846.
I annalerna beskrivs senare storkonungar ofta som rígh Érenn co fressabra ("Kungar av Irland med opposition"), vilket syftar på den instabilitet, som drabbade storkonungaskapet efter Máel Sechnaill mac Domnaills död 1022. Han hade blivit avsatt av Brian Boru 1002, men återinsatt 1014 efter Brians död. Sådana avsättningar blev dock mycket vanliga under återstoden av 1000-talet och 1100-talet och titeln storkonung avskaffades i slutet av 1100-talet, efter den normandiska invasionen av Irland från England 1171. Den siste, som utnämndes till storkonung av Irland var Ruaidrí Ua Conchobair 1166. Han fick dock titeln kung av Irland i ett försök att verkligen skapa ett enat irländskt kungadöme på ön, vilket dock misslyckades på grund av den engelska invasionen.
Den dåvarande engelske kungen Henrik II lät inrätta Herredömet Irland (engelska: Lordship of Ireland) och därmed också skapa titeln Herre över Irland (engelska: Lord of Ireland) och gav den till sin son Johan 1177. När Johans äldre bror Rikard Lejonhjärta dog 1199 fann sig Johan vara kung av England och därigenom kom de engelska regenterna att inneha titeln fram till 1500-talet. Genom den irländska kronakten (1542) avskaffades titeln av det irländska parlamentet och den dåvarande engelske kungen Henrik VIII blev istället kung av Irland (engelska: King of Ireland). Därmed avskaffades också herredömet och Kungariket Irland (engelska: Kingdom of Ireland) bildades. De engelska regenterna fortsatte som Irlands regenter, så även när England och Skottland förenades i personalunion under Jakob I 1603.
1707 gick England och Skottland även i realunion och bildade Kungariket Storbritannien (engelska: Kingdom of Great Britain). Kungariket Irland skulle dock komma att kvarstå som ett eget rike i personalunion med Storbritannien i ytterligare ett århundrade. Genom unionsakterna (1800) sammanslogs kungarikena Storbritannien och Irland och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland (engelska: United Kingdom of Great Britain and Ireland) varvid det irländska kungariket alltså upphörde att existera. Den nya staten existerade i denna form fram till början av 1900-talet, då, efter uppror från irländarnas sida, större delen av ön Irland den 6 december 1922 bröt sig loss från kungariket och bildade den Irländska fristaten (iriska: Saorstát Éireann, engelska: Irish Free State). Den brittiske monarken kvarstod dock formellt som Irlands statschef fram till 28 april 1949, då republiken Irland utropades och landet blev helt självständigt från Storbritannien. Redan ett årtionde tidigare (1938) hade dessutom Douglas Hyde blivit Irlands förste president.
Historiska storkonungar (846–1198) Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Máel Sechnaill mac Máele Ruanaid 100px Okänt födelsedatum Storkonung 846 27 november 862 Áed Findliath 100px Okänt födelsedatumson till Niall Caille och Gormflaith ingen Donnchada Storkonung vintern 862efter Máel Sechnaill mac Máele Ruanaids död 879 Flann Sinna 100px 847 eller 848son till Máel Sechnaill mac Máele Ruanaid och Land ingen Dúngaile Storkonung 879efter Áed Findliaths död 25 maj 916 Niall Glúndub 100px Okänt födelsedatumson till Áed Findliath och Máel MuireDotter till Kenneth MacAlpin, som var Skottlands förste kung. Storkonung våren 916efter Flann Sinnas död 14 september 919stupad i ett slag mot vikingar vid Dublin Donnchad DonnNamnet betyder Duncan den brunhårige. 100px Okänt födelsedatumson till Flann Sinna och Gormlaith ingen Flann mac Conaing Storkonung hösten 919efter Niall Glúndubs död 944 Congalach Cnogba 100px Okänt födelsedatum Storkonung 944efter Donnchad Donns död 956 Domnall ua Néill 100px Okänt födelsedatumson till Muirchertach mac NéillBror till Congalach Cnogbas far – Domnall och Congalach var alltså kusiner. Storkonung 956efter Congalach Cnogbas död 980 Máel Sechnaill mac Domnaill 100px Okänt födelsedatum Storkonung 980efter Domnall ua Néills död 1002avsatt av Brian Boru Brian Boru 100px Omkring 941son till Cennétig mac Lorcáin och Bé Binn inion Urchadh Storkonung 1002vid Máel Sechnaill mac Domnaills avsättning 23 april 1014stupad i slaget vid Clontarf på långfredagen Máel Sechnaill mac Domnaill 100px Storkonung 1014efter Brian Borus död 2 september 1022 Donnchad mac Briain 100px Okänt födelsedatumson till Brian Boru och Gormflaith ingen Murchada Storkonung med opposition hösten 1022efter Máel Sechnaill mac Domnaills död 1064i Rom Diarmait mac Maíl na mBó 100px Okänt födelsedatumson till Donnchad Máel na mBó och Aife Storkonung med opposition 1064efter Donnchad mac Briains död 7 februari 1072i Odba Toirdelbach Ua Briain 100px 1009son till Tadc mac BriainHalvbror till förre storkonungen Donnchad mac Briain och Mór Storkonung med opposition våren 1072efter Diarmait mac Maíl na mBós död 14 juli 1086av sjukdom Domnall Ua Lochlainn 100px 1048son till Artgar Storkonung med opposition sommaren 1086efter Toirdelbach Ua Briains död 10 februari 1121i Derry Muirchertach Ua Briain 100px Omkring 1050son till Toirdelbach Ua Briain Utropad till storkonung i opposition mot Domnall Ua Lochlainn 1101 10 mars 1119 Tairrdelbach Ua Conchobair 100px 1088son till Ruaidrí na Saide Buide och Mór Storkonung våren 1121efter Domnall Ua Lochlainns död 1156 Muirchertach Mac Lochlainn 100px Okänt födelsedatum Storkonung 1156efter Tairrdelbach Ua Conchobairs död 1166 Ruaidrí Ua Conchobair 100px Okänt födelsedatum (första gången omnämnd 1136)son till Tairrdelbach Ua Conchobair och Derbforgaill Ní Lochlainn Kung 1166efter Muirchertach Mac Lochlainns död Antingen avsatt av sin son 1186eller fortsatt kung till sin död 1198 Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Senare omstridda pretendenter I och med den normandiska invasionen av Irland 1171 avskaffades titeln "Storkonung" (Ruaidrí Ua Conchobair behöll titeln "Kung av Irland" till sin död) och de engelska regenterna tog över som "herrar av Irland". Under 1200- och 1300-talen framträdde dock två pretendenter, som försökte återupprätta titeln Storkonung. De fick dock inte stöd av Irlands menighet och blev därför kortvariga i sina anspråk.
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Brian Ua Néill 100px Okänt födelsedatum Utropad till storkonung 1258 1260stupad i slaget vid Druim-dearg Edubard a Briuis 100px Omkring 1280son till Robert de BrusFar till Robert I av Skottland, som Edubard alltså var bror till. och Marjorie av Carrick Utropad till storkonung i början av juni 1315 14 oktober 1318stupad i slaget vid Faughart Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Herrar över Irland (1177–1542) Sedan den engelske kungen Henrik II hade invaderat Irland utropade han det till herredöme (engelska: Lordship) och gjorde sin andre son Johan till den förste innehavaren av titeln Herre över Irland (engelska: Lord of Ireland). Johan var inte arvinge till den engelska tronen – hans äldre bror Rikard blev kung av England efter fadern Henriks död 1189. Tio år senare (1199) dog emellertid Rikard utan arvingar, varför brodern Johan även blev kung av England. Titeln herre över Irland kom från och med då att bli en av de titlar kungen av England bar, till dess att den avskaffades 1542.