Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.
Östra delen av Kiruna kommun består av skogslandskap medan den västra består av högfjällsområde. Kring centralorten finns malmförande bergarter, vilka är grunden för det lokala näringslivet men också orsaken till Kiruna stadsomvandling.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för första halvan av 1970-talet och därefter enstaka år. Socialdemokraterna dominerade politiken fram till valet 2018 och har också varit del av de flesta styrande koalitioner under 2000-talet, dock inte under mandatperioden 2018 till 2022 då kommunen styrdes av en koalition bestående av Centerpartiet, Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Efter valet 2022 stod det klart att kommunen skulle få ett nytt politiskt styre då Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Samelistan och Feministiskt Initiativ enades om att bilda gemensam majoritet i kommunfullmäktige med 27 av 45 mandat.
Administrativ historik När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jukkasjärvi landskommun i Jukkasjärvi socken och Karesuando landskommun i Karesuando socken.
I Jukkasjärvi landskommun inrättades 23 december 1908 Kiruna municipalsamhälle. 1948 ombildades landskommunen till Kiruna stad och municipalsamhället upplöstes. Staden var den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
Kiruna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kiruna stad och Karesuando landskommun.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 100
Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli samt sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska. Kommunnamnet är Kiirunan kunta på finskaefter vad som återfinns på dess hemsida, Kierunan kunta på meänkielienligt minotitet.se och Giron gielda på samiskaEnligt kommunens webbplats.
Geografi Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Lappland och gränsar i öster till Pajala kommun samt i söder till Gällivare kommun, båda i Norrbottens län. I väster gränsar kommunen till Narviks kommun i Nordland fylke, Bardu kommun, Målselvs kommun och Storfjords kommun, alla i Troms fylke i Norge. I norr gränsar kommunen till Enontekis kommun i landskapet Lappland i Finland.
Topografi och hydrografi
miniatyr|300px|Vägen mot Nikkaluokta och Kebnekaisemassivet.
Östra delen av Kiruna kommun består av skogslandskap medan den västra består av högfjällsområde. Fjällområdets berggrund består till stor del av omvandlade fjällkedjebergarter, varav vissa är kalkrika vilket gett en rik flora. Inlandsisen har utsatt berggrunden för erosion och i de områden med bergarter som är mer motståndskraftiga är relifen tydlig, vilket förstärkts ytterligare av de nutida glaciärerna. I exempelvis Kärkevagge vid Abisko har erosionen gjort att det underliggande urberget kommit fram. Högfjällsnatur och formrikedom karaktäriserar Kebnekaisefjällen och Abiskoområdet, som är en del av Kungsleden.
Området som är beläget på den norra sidan om Torneträsk saknar, med undantag för Pältsan som når 1 400 meter över havet, högfjällskaraktär. Där finns istället myrmarker med palsar. Längre österut blir landskapet flackare med mjukare former och förfjällslandskapet utgörs huvudsakligen av myrmark och morän beväxt med skog. Kring centralorten finns malmförande bergarter.
I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, vars sydtopp nådde 2 095 meter över havet och nordtoppen nådde 2 097 meter över havet enligt mätningar gjorda 2021. Fem av Kebnekaises toppar når över 2000 meter över havet.
I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar och sex stora älvar. Torneträsk, är Sveriges största oreglerade sjö, men också en av Sverigrs djupaste sjöar. Sjöns maxdjup är 186 meter. De sex stora älvarna är Torneälven, Kalixälven, Rautasälven, Vittangiälven, Lainioälven samt Könkämäälven. Vid Karesuando byter Könkämäälven namn till Muonioälven.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Kiruna kommun Hela riket
Naturskydd I kommunen finns nationalparken Abisko som bildades 1909 som en av de första svenska nationalparkerna. Området används av samerna för att driva renar men har generellt ett rikt djurliv samt de flesta fjällväxter. I området växer exempelvis den mycket sällsynta orkidén lappfela. Vadvetjåkka är en av de mindre nationalparkerna som även den används av samerna som renbetesmark. Området har rikt fågelliv. Läget nära Atlanten gör att området ofta har mulet väder och riklig nederbörd.
Förutom nationalparkerna hade kommunen 18 naturreservat år 2022. Centralorten samt närliggande områden omfattas av bland annat Natura 2000.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi. Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt – Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi.
Tätorter miniatyr|300px|Kiruna från Luossavaara.
Nr Tätort Folkmängd(2023) 1 Kiruna 17 284 2 Jukkasjärvi 753 3 Vittangi 743 4 Svappavaara 392 5 Karesuando 272 6 Kuttainen 210
Centralorten är i fet stil
Styre och politik Styre I valen 1970 till och med 1991 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunfullmäktige.
Efter valet 2006 styrde den så kallade Gränslösa alliansen kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta ledde senare till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen ett nytt styre. S och Kirp bildade egen majoritet och kommunen hade därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.
Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsatte sitt samarbete i opposition under namnet Gränslösa alliansen. I opposition fanns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.Kommunens officiella webbplats
Efter valet 2010 lämnade Kirunapartiet samarbetet och Vänsterpartiet och Samelistan bildade ett nytt styre.
Efter valet hösten 2014 ingick partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sámelistu, Moderaterna och Feministiskt Initiativ ett samarbete kallat Norrskenssamverkan för mandatperioden 2015–2018. I valet 2018 blev Centerpartiet största parti och ingick samarbetet Allians för utveckling och tillväxt med Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna (23 mandat av 45) för mandatperioden 2019–2022.
I valet 2022 ökade Socialdemokraterna med sju mandat, och ingick samarbete med Vänsterpartiet, Samelistan och Feministiskt Initiativ (27 av 45 mandat) för mandatperioden 2023–2026.
ÅrPartier1994–1995Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016 Kirp V MP1995–1998 Kirp MP1998–2002 Kirp S2002–2003 Kirp V MP2004–2006 S MP M C FP KD2006–2008 S NS M SL KD MP2008–2010 S Kirp2010–2014 S V SL2014–2018Sveriges Radio, 14 oktober 2014: Fi tar plats i Kirunas kommunledning (Läst 11 januari 2016) S V M SL FI2018–2022Sveriges Radio, 27 oktober 2018: Kirunapartiet petas ur kommunledningen (Läst 27 oktober 2018) C NS M KD2022–Nu är det klart vilka som ska styra Kiruna 2022-10-10 S V SL FI
Kommunfullmäktige miniatyr|Kommunfullmäktiges sammanträdessal i det tidigare Kiruna stadshus 2017.
Presidium Presidium 2023–2026Ordförande S Kenneth Stålnacke Vice ordförande SL Per Olof Nutti Källa:
Mandatfördelning 1970–2026 Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val förutom kommunvalen 1994 och 1998, då Kirunapartiet var större, och 2018, då Centerpartiet blev störst. Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970–1991, Socialdemokraterna i valen 1994, 1998 och 2018, Kirunapartiet i valen 2002 och 2006, Centerpartiet i valen 2010 och 2014 och Kristdemokraterna i valet 2022.Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Kiruna kommunfullmäktige, och sedan valet 2018 finns sex av de åtta riksdagspartierna representerade. Folkpartiet åkte ut ur fullmäktige 2014 och Miljöpartiet föll ur 2018.
Nämnder Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har två ledamöter var, medan Vänsterpartiet, Samelistan och Feministiskt Initiativ har en ledamot var.
Presidium 2023–2026Ordförande SMats TaavenikuFörsta vice ordförande SNiklas SirénAndra vice ordförande V Sanna Inga Poromaa Källa:
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter Kiruna kommun har två vänorter:
Narvik, Norge Rovaniemi, Finland
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv
Gruvbolaget LKAB dominerar det lokala näringslivet. Produktionen inom gruvindustrin har ökat men antalet anställda minskat, ändå utgör gruvindustrin fortsatt basen för näringslivet. Att antalet anställda minskat har lett till en omställning som inkluderar tjänsteproduktion, data- och informationsteknologi, rymd- och miljöforskning, drift och tillsyn av satelliter, datamottagning och fjärranalys. Radiotjänst i Kiruna AB avvecklades under 2019. Förutom gruvindustrin finns också en omfattande verkstadsindustri liksom turistnäring. Dessutom fanns i början av 2020-talet omkring 700 renägare, vilka är viktiga både för sysselsättning och kulturen.
Råvaror 1642 hittades magnetit i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.
Sedan slutet på 1600-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället.
Turism Ett av kommunens stora turistattraktioner är Ishotellet i Jukkasjärvi, vilket sedan 2016 är världens enda året runt öppna ishotell. Hotellet har byggts upp sedan 1989 och i början av 2020-talet lockade det omkring 70 000 turister, varav 70 procent var utlänningar. Andra besöksmål är exempelvis Kebnekaise, vars fjällstation årligen besöks av över 20 000 personer.
Infrastruktur Transporter miniatyr|Kirunas tillfälliga järnvägsstation sedan 2013. Från nordväst till sydöst genomkorsas kommunen av E10. E45 löper i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar. I Vittangi tar länsväg 395 av åt sydöst.
1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915. Malmbanan löper från Riksgränsen i nordväst till Luleå i sydöst och trafikeras av regionaltågen Norrtåg mellan Kiruna station och Luleå centralstation, samt fjärrtågen Narvik–Kiruna–Boden–Stockholm som trafikeras av SJ.
Utanför Kiruna ligger Kiruna flygplats. Länstrafiken Norrbotten har ett antal busslinjer i kommunen. Kiruna kommun ansvarar för fem lokala busslinjer i centralorten.
Utbildning och forskning