Lunds Studentkår (äldre benämning Studentcorpsen i Lund) var fram till 1984 den enda studentkåren vid Lunds universitet och omfattade fram till 1977 universitetets samtliga studenter. Den ersattes 1996 av Lunds universitets studentkårer.
Lunds Studentkår konstituerades officiellt den 16 maj 1867, men hade då redan sedan 1851 bedrivit verksamhet i form av "allmänna kårmöten", vilka formellt sorterade under Akademiska Föreningens sociala utskott. Under 1800-talet var kårens uppgifter primärt ceremoniella och i stor utsträckning förknippade med de olika nationella och nordiska studentmötena. Efter första världskriget kom kåren dock att få en mer praktiskt social inriktning, bland annat genom inrättandet av en matservering ("Konviktorium") och en kreditkassa, studenthälsovård med mera. Med början under 1960-talet partipolitiserades kåren, samtidigt som ett kraftigt stigande studentantal gjorde att de allmänna kårmötena slutgiltigt ersattes av en indirekt demokrati.
År 1984 bröt sig ingenjörsstudenterna inom Lunds studentkår ut och bildade Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola (TLTH). Drygt tio år efter detta beslöts att ersätta den gamla kåren med en ny struktur av fakultetskårer och höstterminen 1996 lades den gamla kåren i praktiken ned varefter formell likvidation följde 1998. Som ett sammanhållande organ för de nya kårerna bildades även paraplyorganisationen Lunds universitets studentkårer, vars presidium övertagit åtskilliga av den gamla kårens ceremoniella uppgifter såsom mösspåtagningstalet på Siste April och rektorsuppvaktningen på första maj, liksom förvaltandet av en del gemensamma stiftelser och organ.
Ordföranden för Lunds Studentkår var samtidigt ex officio vice ordförande för Akademiska Föreningen, i vars byggnad kåren också hade sina lokaler.
Kårordförande thumb|Adjunkt Nils Dunér, den förste ordföranden för Lunds Studentkår 1867. 1867 – Nils Dunér, professor i astronomi 1868 – Clas Theodor Odhner, professor i historia och riksarkivarie 1869 – Emil Finneve Gustrin, kansliråd 1870–1871 – Johan Lang, professor i medicinsk och fysiologisk kemi 1872 – Elof Tegnér, universitetsbibliotekarie 1873 – Carl Magnus Zander, professor i latin 1874 – Per Sörensson, präst och riksdagsman 1875 – August Wijkander, fysiker, politiker, förste rektorn för Chalmers 1876–1877 – Wilhelm Idström, bankkamrer 1877 – G. Bring 1878 – Axel Emanuel Friedlander, teolog och skolman 1879 – Pontus Fahlbeck, professor i historia och statskunskap 1880 – Hilding Andersson, rektor och översättare 1881 – Pontus Fahlbeck (andra gången) 1882 – Sven Adolf Brandel, läroverksadjunkt 1883 – Karl Reinhold Geijer, professor i filosofi vid Uppsala universitet 1884–1885 – David Bergendal, professor i zoologi 1886 – Johannes Paulson, professor i filologi, rektor för Göteborgs högskola 1887–1888 – Nils Flensburg, professor i sanskrit, skald och vältalare 1889 – Johan Thyrén, professor i juridik, justitieminister, rektor för Lunds universitet 1890 – Ewert Wrangel, professor i estetik 1891 – Johan Thyrén (andra gången) 1892–1893 – Magnus Pfannenstill, professor i teologi, domprost 1894 – J.B. Sjögren 1895–1896 – Carl Martin Collin, direktör och boksamlare 1897 – Johannes Strömberg, rektor för Spyken 1898 – Claes Lindskog, professor i latin och grekiska, ecklesiastikminister 1899 – Arthur Stille, professor i historia 1900 – Sigurd Hansson, journalist 1901 (januari–februari) – Ludvig Widell, statistiker, ämbetsman 1901 – Emil Sommarin, professor i nationalekonomi 1902 – Malcolm Hamilton, greve, hovrättsnotarie och löjtnant 1903 – Birger Sjövall, historiker och skolman 1904 – Rurik Holm, historiker och folkskoleinspektör 1905 – Sigfrid Wallengren, professor i statskunskap 1905–1906 – Torgny Segerstedt, religionshistoriker, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1906–1907 – Fredrik Böök, professor i litteraturhistoria, litteraturkritiker 1907 – Otto Holmdahl, präst, generaldirektör och riksdagsman 1908 – Nils Hintze, jurist, akademikamrerare 1909 (januari–februari) – E. Hedström 1909 – J. E. Nilsson 1910–1911 – Axel Lindqvist 1911 – Georg Nyman 1912 – Folke Nosslin, stadsbibliotekarie i Malmö 1913 – Nils Hänninger, chef för Skolöverstyrelsen 1914–1915 – Olof Sundin, arkeolog, anstaltsdirektör 1916 – Sven Ingvar, professor i praktisk medicin 1917 – Björn Johansson 1918 – Malte Åkerman, docent i latin, läroverkslektor 1919 – Olof Sundin (andra gången) 1920 – Åke Hassler, professor i privaträtt, riksdagsman 1921 – Albert Sjögren 1921 (oktober–december) – Åke Hassler (andra gången) 1922 – Åke Wilton 1922 (oktober–december) – Ove Sommelius, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad 1923 (januari–april) – Sidney Hagman 1923 – Aron Borelius, professor i konsthistoria 1924 – Åke Hedelin, teolog 1925 – Otto Wangson, advokat, riksdagsman 1926 – Anton Ögård, advokat 1927 – Nils Falk 1928 – Otto Berch, godsägare 1929 – Harald Andersson 1930 – Sven P:son Hallnäs, fackföreningsman 1931–1932 – Tage Ahldén, germanist 1933 – Bengt Söderberg 1934 – Tage Larsson, matematiker och försäkringsbolagsdirektör 1934–1935 – Ingemar Lindstam, prost och hovpredikant 1935 (september–december) – Karl-Erik Löfqvist, historiker och skolman 1936 – Krister Gierow, chef för Lunds universitetsbibliotek 1937 – Georg Borgström, växtfysiolog och debattör 1938 – Gunnar Dahmén, radio- och TV-präst, hovpredikant 1939 – Hjalte Hultén, läkare 1940 – Christian Callmer, historiker och bibliotekarie 1941 – Bertil Block, teolog, lektor och rektor 1942 – Ivar Agrell, zoolog 1943–1944 – Carl Göran Regnéll, bankdirektör och politiker 1945 – Ove Nordstrandh, läroverkslektor och politiker 1946 - Åke Sällström, historiker och arkivarie 1947 – Per Blomquist, präst och politiker 1948–1949 – Bertil Nosslin, överläkare och professor 1950 – Gunnar Hillerdal, rektor, religionsfilosof och författare 1951–1952 – John-Fredrik Ivarsson 1952 (mars–december) – Rolf Rembe, fackförbundsdirektör, teaterchef och författare 1953 – Thomas Svantesson 1954 – Harald Håkansson 1955 – Olof Ruin, professor i statskunskap 1956 – Jan Forkman, jurist 1957 – Rune Persson 1958 – Gunnar Fredriksson, chefredaktör 1959 – Sören Mannheimer, advokat 1960 – Thord Palmlund, generaldirektör 1961 – Eric Owers, nöjeschef på Liseberg och advokat 1962 – Olof Söderberg, överdirektör i kärnbränslenämnden 1963 – Sverker Oredsson, professor i historia, kommunalråd 1964 – Ulf Lönnqvist, statsråd, landshövding 1965 – Ulf Henriksson, informationschef 1966 – Lars Dahlberg, organisationsdirektör 1967–juni 68 – Bengt Oberger, avdelningsdirektör vid SIDA juli–december 1968 – Per Åke Hallberg, VD för Malmö fastighetsägarförening 1969 – Per Anders Fagerholm, byrådirektör 1970 – Hans Henrik Lidgard, professor i juridik 1971 – Mats Svegfors, chefredaktör, landshövding 1972 – Anders Westerberg, präst och statstjänsteman 1972 – Alf Sjöström, grundare av Novus opinionsundersökningsinstitut 1973 – Göran Belfrage, civilingenjör 1974 – Mathias André, jur dr 1975 – Jonas Hafström, diplomat 1978 – Gunnar Oom, kommunalråd 1979 – Göran Larsson, stadsarkivarie, museichef 1980 – Göran Eriksson 1981 – Håkan Svensson 1982 – Evan Klintner 1983 – Lars Hessman 1984 – Marie Andersson 1985 – Magnus Ramberg, advokat 1986 – Anders Lindgren 1987 – Ola S Svensson 1988 – Per Ola Olsson, rektor 1989 – Cecilia Brinck, riksdagsledamot, oppositionsborgarråd 1990-1991 – Ursula Berge, politisk debattör 1992 – Jonas Alberoth, ställföreträdande generaldirektör 1993 – Mats Uttervall (en månad) 1993 - Anna Svensson, teolog, församlingsherde 1994 – Martin Lundin 1995 – Fredrik Starmark
Se även Kårparti (med lista över partier inom LS)
Källor Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt: Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953 (Lund 1953) (innehåller bland annat ordförandelängd till och med 1953) Fredrik Tersmeden: "Studentliv" i Magnusson Staaf, Tersmeden & Francke (red): Lunds universitet under 350 år – Historia och historier (Lund 2016)
Kategori:Studentkårer i Lund Kategori:Lunds universitet Kategori:Akademiska Föreningen Kategori:Organisationer bildade 1867 Kategori:Organisationer upplösta 1998