American Idol är ett amerikanskt tävlingsprogram som har sänts på TV sedan 2002 med målet att finna den bästa sångaren i landet. Det skedde genom riksomfattande uttagningar och tittarnas telefonomröstningar. Showen tillhör franchiseformatet Idol som skapades av Simon Fuller och var en avknoppning från det brittiska programmet Pop Idol, som sändes i Storbritannien år 2001–2003. Sedan American Idols premiär på tv-nätverket Fox 11 juni 2002 var programmet ett av de mest populära i amerikansk televisionshistoria. Bara två andra program har varit etta under fem påföljande säsonger på tittarmätningen Nielsen ratings; The Cosby Show och All in the Family. American Idol sändes världen över, också i lokala format som svenska Idol på TV4. När säsong nio i USA avslutades 26 maj 2010 röstade fler än 500 miljoner tittare i finalen. Sångaren Phillip Phillips blev 2011 års American Idol. Tidigare vinnare är Kelly Clarkson, Ruben Studdard, Fantasia Barrino, Carrie Underwood, Taylor Hicks, Jordin Sparks, David Cook, Kris Allen, Lee DeWyze och Scotty McCreery. Alla är idag framgångsrika artister.
Programmets deltagare skulle vara mellan 16 och 28 år och fick vid det första uttagningstillfället inte vara kontraktsmässigt bundna till något skivbolag. Vid en provsjungning (audition) fick aspiranterna kort framföra en sång som de själva valt. De bedömdes av domare som också kritiserade uppträdandet. Randy Jackson, musiker, musikmanager och Grammy-vinnande producent medverkade som domare i alla säsonger. Pop-sångerskan och koreografen Paula Abdul som har vunnit både Grammys och Emmy Awards deltog som domare i åtta säsonger. När panelen utökades säsong åtta blev showens fjärde domare Kara DioGuardi, en Latin Grammy-nominerad sångare-låtskrivare och skivproducent. Talkshow-värdinnan och Emmy-vinnaren Ellen DeGeneres ersatte Paula Abdul under säsong nio. Till säsong tio ersatts Ellen DeGeneres av Jennifer Lopez. Mellan 2002 och 2010 var Simon Cowell domare men leder från 2011 den amerikanska versionen av The X Factor. Nya domare i säsong 12 var Mariah Carey, Nicki Minaj och Keith Urban. Programledare var Ryan Seacrest. Under den första säsongen medverkade också komikern Brian Dunkleman.
Vinnare Säsong 1 år 2002 Kelly Clarkson, säsong 2 år 2003 Ruben Studdard, säsong 3 år 2004 Fantasia Barrino, säsong 4 år 2005 Carrie Underwood, säsong 5 år 2006 Taylor Hicks, säsong 6 år 2007 Jordin Sparks, säsong 7 år 2008 David Cook, säsong 8 år 2009 Kris Allen, säsong 9 år 2010 Lee DeWyze, säsong 10 år 2011 Scotty McCreery, säsong 11 år 2012 Phillip Phillips.
2002 och 2005 års finallåtar, som framfördes av finalisterna, är skrivna av svenskar; A Moment Like This skriven av Jörgen Elofsson och John Reid samt Inside Your Heaven av Andreas Carlsson, Pelle Nylén och Savan Kotecha.
Uttagningar Inledande scenprov I de första säsongerna provsjöng tävlingsdeltagarna i grupper om fyra för en eller två av programmets producenter. De som klarade sig fick uppträda en gång till inför andra producenter. Av de tusentals personer som prövades gick bara 100-200 vidare till tävlingens nästa steg. I senare säsonger har tävlingsdeltagarna provsjungit direkt för American Idols tre (eller fyra) domare. Bara 10-40 personer i varje stad skickas vidare till nästa uttagningsfas i Hollywood. Alla scenprov sänds inte på tv på grund av tidsbrist då tusentals deltagare vill sjunga inför domarna. Programmet besöker tio städer i USA inför varje säsong och på varje plats ägnas två dagar till scenproven. Domarna besöker aldrig samma stad tre påföljande säsonger.
Hollywood I Hollywood uppträder deltagarna på olika dagar och avlägsnas från tävlingen av domarna. Under de första sex säsongerna valde de tävlande en sång från den lista som de sjöng i den första omgången. I nästa runda delade deltagarna upp sig i små grupper och uppträdde tillsammans. I den sista omgången valde var och en sin egen sång och provsjöng själva a cappella. I den sjunde säsongen togs gruppuppträdandet bort och deltagarna sjöng själva den första dagen. Om domarna godkände scenprovet gick deltagaren direkt vidare till finalrundan i Hollywood; om inte fick deltagaren försöka en gång till. För första gången tilläts deltagarna. spela ett musikinstrument. Gruppshowen har återkommit som ett delmoment under de senaste säsongerna.
Semifinaler Säsong 1–3 I de första tre säsongerna indelades deltagarna slumpmässigt i grupper. Uttagningarna ägde rum under tre olika kvällar då deltagarna tävlade mot andra i sin egen grupp. I säsong ett var det tre grupper och de tre bästa tävlande i varje grupp gick vidare till finalerna. I säsong tre och fyra användes fyra grupper med åtta deltagare i varje där de två bästa fick fortsätta till finalerna. De tre första säsongerna hade en joker så att tävlande som inte fick en plats till finalerna fick en andra chans. I den första säsongen valdes en joker av domarna. I de två påföljande säsongerna valde varje domare en deltagare och allmänheten fick utse en fjärde. I säsong två valde domarna ut ett antal tävlande som fick tävla igen. I säsong tre eliminerade domarna fyra tävlande från jokerrundan innan de fick chansen att sjunga.
Säsong 4–7, 9 Från säsong fyra till sju fick 24 deltagare tävla i semifinalerna i två grupper baserat på kön för att garantera att fördelningen var jämlik när tolv deltagare fanns kvar i tävlingen. Män och kvinnor sjöng två kvällar i följd och de två sämsta i varje grupp slogs ut varje vecka tills bara tolv finalister kvarstod. Deltagare fick använda muikinstrument tillsammans med sången under säsong sju och nio.
Säsong 8 Trettiosex semifinalister tävlade i säsong åtta, tolv åt gången under tre påföljande veckor. Tre deltagare tog sig framåt: den bäst placerade mannen respektive kvinnan och den bäst placerade sångaren av de kvarstående tio, oavsett kön. Jokerrundan återvände och domarna förde fram tre tidigare utslagna tävlande till finalerna. Detta år utsåg de fyra jokrar istället för tre, finalantalet blev därför 13 istället för tolv.
Finaler miniatyr|upright|American Idols programledare Ryan Seacrest.
Finalerna sändes direkt från en studio i Los Angeles med publik. De pågick under åtta veckor den första säsongen och därefter under elva veckor. Finalisterna sjöng sånger som de själva hade valt eller sånger som ingick i veckans tema. Varje deltagare sjöng en sång. När fem och fyra deltagare återstod sjöng dessa två sånger vardera. När finalisterna var tre sjöng de tre sånger var; en självvald, en vald av showens exekutiva producent; en sång vald av en domare. Veckoteman baserades på musikgenre, sånger som spelats in av en särskild artist eller mer allmänna kriterier som ettor på Billboardlistan. Några teman var Motown, disco och storbandsmusik, liksom låtar av Michael Jackson, The Beatles, Queen, Billy Joel, Bee Gees, Gloria Estefan, Elton John, Mariah Carey, Andrew Lloyd Webber, Dolly Parton och Elvis Presley. En känd artist agerade vanligtvis varje vecka som tävlingsdeltagarnas mentor.
Kvällen efter ett avsnitt med uppträdanden presenterades resultaten av tv-tittarnas telefonröster. Förutom vid några tillfällen redovisades inte vilka finalister som var mest populära. Tre tävlande (två i senare omgångar) som fått lägst antal röster kallades vanligtvis till mitten på scenen. Programledaren berättade därefter vem av dessa som var säker och gick vidare till nästa final. Två deltagare stod kvar (men inte nödvändigtvis de två med lägst antal röster) Till sist eliminerades från tävlingen den finalist som fått lägst antal röster. Under säsong åtta och nio hade domarna möjlighet att rädda en deltagare om de tyckte att publikrösterna hade slagit fel. Finalisten fick då sjunga sin sång igen. Var domarna enhälliga fick denna gå vidare till nästa veckofinal, men då måste två deltagare slås ut. Möjligheten fick bara utnyttjas av domarna innan de fem sista deltagarna var kvar ("Topp 5") och bara vid ett tillfälle per säsong.
I finalen sjöng de två sista deltagarna tre sånger var; en som de själva valde från sina tidigare uppträdanden i finalerna; en som valdes av en av domarna och slutligen den låt som vinnaren skulle spela in på skiva om denne vann tävlingen. Från och med säsong sju hölls finalen i Nokia Teatern i Los Angeles som rymmer 7 000 personer. Vinnaren presenterades i resultatprogrammet kvällen efter. Priset var en miljon amerikanska dollar i form av ett skivkontrakt med ett etablerat skivbolag, varav 10 till 20 procent betalades i förskott. Kontraktet hanterades av American Idols dotterbolag 19 Management som hade förstavalsrätten att kontraktera alla deltagare. Även andra finalister har antagits och gett ut skivor, som i några fall har blivit mycket framgångsrika.
Domare och programledare Domare
Nuvarande Jennifer Lopez (2011—2012, 2014—framåt) Keith Urban (2013—framåt) Harry Connick Jr. (2014—framåt)
Tidigare Paula Abdul (2002—2009) Simon Cowell (2002—2010) Ellen DeGeneres (2010) Steven Tyler (2010—2011) Nicki Minaj (2013) Mariah Carey (2013) Randy Jackson (2002—2013)
Programledare Ryan Seacrest (2002—framåt) Brian Dunkleman (medvärd, 2002)
Säsonger Flera tv-nätverk, inklusive Fox, tackade först nej till American Idol. Rupert Murdoch som leder Foxs moderbolag Fox övertalades dock att köpa showen av sin dotter Elisabeth Murdoch som uppskattade den brittiska versionen. Programmet växte till ett fenomen när ryktet spriddes om deltagarnas dragningskraft och domaren Simon Cowells vassa tunga.
Säsong 1 American Idol-finalister Säsong 1 PlaceringKelly Clarkson VinnareJustin Guarini 4 septemberNikki McKibbin 28 augustiTamyra Gray 21 augustiRJ Helton 14 augustiChristina Christian 7 augustiRyan Starr 31 juliA.J. Gil 24 juliJim Verraros 17 juliEJay Day 17 juli
Den då okända och inte alls omtalade showen debuterade på Fox i juni 2002. Programledare var Ryan Seacrest, hjälpt av Brian Dunkleman. Säsongen pågick i 13 veckor, till september. Uppskattningsvis 22,7 miljoner såg finalen.Donahue,Ann. "'Idol' Results Finale Ratings Down 16%", Billboard, May 27, 2010 I september 2006 ompaketerades säsong ett till programmet "American Idol Rewind" och syndikerades till tv-stationer i USA.
Vinnaren Kelly Clarkson kontrakterades av RCA Records som är skivbolaget som samarbetar med American Idols dotterbolag "19 Management". Direkt efter finalen gav Kelly Clarkson ut två singlar, inklusive vinnar sången "A Moment Like This". Sedan dess har hon släppt fyra album som har varit framgångsrika och tillsammans har sålt över 23 miljoner exemplar världen över. Kelly Clarksson har vunnit en Grammy och haft två album och två singlar på Billboardlistan Hot 100. Billboard har kallat henne "den mest framgångsrika American Idol i alla tider". Justin Guarini som vann säsongens andraplats kontrakterades också av RCA och debuterade med ett skivalbum år 2003 när säsong två av programmet avslutats. RCA sa upp samarbetet kort därefter. Justin Guarini har grundat ett eget nöjesföretag, producerat ett jazz album år 2005 och är värd och kommentator för bolaget TV Guide Network. Även Nikki McKibbin, Tamyra Gray, R.J. Helton, och Christina Christian fick skivkontrakt. Taymyra Grays kontrakt avslutades dock innan ett album gavs ut. Hon kontrakterades då av Simon Fullers nya skivbolag 19 Entertainment och gav ut sitt debutalbum 2004, men samarbetet avslutades redan året därpå.
Simon Fuller producerade en film utifrån showens första säsong, kärleksmusikalen From Justin to Kelly, med Kelly Clarkson och Justin Guarini. Inspelningen tog plats i Miami, Florida under sex veckor kort efter säsongsavslutet. Filmen släpptes i juni 2003 men tjänade inte in sin budget.
Säsong 2 American Idol-finalister Säsong 2 PlaceringRuben Studdard VinnareClay Aiken 21 majKimberley Locke 14 majJoshua Gracin 7 majTrenyce 30 aprilCarmen Rasmusen 23 aprilKimberly Caldwell 16 aprilRickey Smith 9 aprilCorey Clark DiskvalificeradJulia DeMato 26 marsCharles Grigsby 19 marsVanessa Olivarez 12 mars