Kalmar stift var ett stift inom Svenska kyrkan mellan åren 1678 och 1915, då det gick upp i Växjö stift. 1603 till 1678 var det superintendentia, en sorts förberedelse till stiftinrättande. Stiftet omfattade ungefär halva fastlandsdelen av Kalmar län samt hela Öland och bestod av kontrakten Norra Möre, Södra Möre, Stranda kontrakt, Handbörds kontrakt, Ölands norra kontrakt, Ölands medelkontrakt och Ölands södra kontrakt.
Historia miniatyr|"Series Episcoporum Calmariensis". Förteckning över superintendenter och biskopar i Kalmar stift, målad 1985. Vapenmålningen utförd av Bengt Olof Kälde. Foto från Kalmar domkyrka. I samband med reformationen sökte statsmakten minska biskoparnas, och då inte minst biskopen i Linköpings stifts, makt. Som en del av detta utnämndes ordinarius eller superintendent i de gamla stiften, vilka erhöll en regional maktutövning, som kunde anses vara i betydande utsträckning jämförbar med en biskops, utan att stiften formellt delades.
Varken ordinarier eller superintendenter hade erhållit biskopsvigning, och var således inte, i denna mening, delaktiga av den apostoliska successionen. Karl XI upphöjde emellertid superintendenturen i Kalmar till biskopsdöme den 5 april 1678.
Åren 1678–1680 ingick även östra Blekinge i stiftet. Under några decennier på 1600-talet tillhörde även den norra delen av länet Kalmar stift, men återfördes snart till Linköpings stift eftersom kungamakten vill ge ökat ekonomiskt underlag för det nyinrättade Linköpings gymnasium.O. Bexell 2023. När Kalmar län 200 år senare blev delat i två landsting kom gränsen mellan dem att sammanfalla med stiftsgränsen. Den lilla storlek som stiftet därmed fick skulle också med tiden motivera att Kalmar stift borde dras in när Luleå stift skulle upprättas 1904.
Anledningen till att Kalmar stift drogs in var krav från riksdagen, då man ville minska kostnaderna, eftersom det ansågs nödvändigt att bilda Luleå stift. Kalmar stift var det minsta i riket. Inför Kalmar stifts indragning bestämdes redan 1901 att om biskopen i Växjö stift (N.J.O.H. Lindström) avled före biskopen i Kalmar stift (Henry William Tottie), skulle Tottie automatiskt bli biskop i Växjö stift och vara förpliktad att flytta till Växjö. Om däremot Tottie avled före Lindström skulle stiftssammanläggningen ske med förpliktelse för Lindström att vara biskop över det utvidgade stiftet, vilket alltså innebar att Kalmar stift skulle uppgå i Växjö stift. Detta reglerades i ett kungligt brev av 27 oktober 1903.SCB: Folkräkningen den 31 december 1910, läst 2 januari 2016. Tottie avled 1913 och Lindström först 1916.M.Bergman 2001,P. Bexell 2022
Kalmar stift hade då det upphörde 7 kontrakt, 45 pastorat och 69 församlingar. Stiftsstad var Kalmar, och Kalmar domkyrka har fortfarande domkyrkas rang. Då biskopen i Växjö är officiant i domkyrkan i Kalmar använder han den senares biskopsornat.
En bestående effekt av denna stiftsuppdelning är att de båda äldre svenska universitetsstäderna Lund och Uppsala har varsin studentnation med kalmarstiftet som traditionellt upptagningsområde; Kalmar nation, Lund och Kalmar nation, Uppsala. Detta var en följd av indigenatsrätten som följde med stiftsuppdelningen i äldre tider och det faktum att merparten av dåtidens studenter studerade vid teologiska fakulteten och blev präster.
Befattningshavare i Kalmar Ordinarius i Kalmar Petrus Caroli 1555–1568, 1570–1583, kyrkoherde för 1569, se Nicolaus Canuti Superintendenter i Kalmar Nicolaus Petri 1603–1606 Johannes Petri Ungius 1607–1617 Jonas Rothovius 1618–1625 Nicolaus Eschilli 1627–1650 Samuel Enander 1650–1655 Petrus Schomerus 1656–1660 Henning Schütte 1660–1678 Biskopar i Kalmar stift Henning Schütte 1678–1707 Nicolaus Nicolai Braun 1711–1729 Herman Schröder 1729–1744 Magnus Beronius 1745–1764 Karl Gustav Schröder 1764–1789 Martin Georg Wallenstråle 1789–1807 Magnus Stagnelius 1807–1829 Anders Carlsson af Kullberg 1830–1851 Paulus Genberg 1852–1875 Pehr Sjöbring 1876–1900 Henry Tottie 1900–1913 N.J.O.H. Lindström 1913-1915, tillförordnad biskop
Se även Kalmar domkyrka Herdaminne
Vidare läsning Martin Bergman, "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande : en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" Kyrkohistorisk årsskrift 101 (2001), s. 67-100. Oloph Bexell, "Gränsdragningen mellan Linköpings stift och superintendentian i Kalmar 1621–1627." Kyrkohistorisk årsskrift 2023. Peter Bexell, Kalmar stifts biskopsporträtt. Foto: Joachim Grusell. (Växjö stiftshistoriska sällskap - Skrifter 23.) 2017. 153 sidor. . Peter Bexell, "Ett nytt stift med nya former. Sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift" i Växjö stift 850 år. Studier och essäer. Redaktion Lars Aldén, Oloph Bexell och Erik Sidenvall. (Växjö stiftshistoriska sällskap. - Skrifter 25.) Artos 2022, sidorna 239–278. Kalmar stift 1603 - 1915 - 2003. Red. av Peter Bexell. (Växjö Stiftshistoriska sällskap - Skrifter 15.) 2005. 172 sidor.
Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne. Det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar. 1-5. 1947-1980. Kjell Petersson, "Krishantering i Växjö och Kalmar stift under 1800-talets väckelsetider." i Växjö stift 850 år. Studier och essäer. Redaktion Lars Aldén, Oloph Bexell och Erik Sidenvall. (Växjö stiftshistoriska sällskap. - Skrifter 25), Artos 2022, sidorna 239–278.
Referenser Noter
Externa länkar Kyrko- och stiftshistoriska sällskap
Kategori:Kalmars historia