Harald Öhquist, född 1 mars 1891 i Helsingfors, död där 10 februari 1971, var en finlandssvensk militär och generallöjtnant. Han hörde till jägarrörelsen och var bataljonskommendör i inbördeskriget 1918. Under vinterkriget 1939–1940 var han kommendör för II. armékåren på västra delen av Karelska näset, och han hade åter kommendörsuppdrag på näset under fortsättningskriget 1942–1944.

Bakgrund och utbildning Öhquists far Johannes Öhquist var lektor i tyska vid Helsingfors universitet och en aktivistsinnad författare som uppmuntrade sin son att bege sig till Tyskland för militär utbildning. Öhquist avlade studentexamen vid Nya svenska samskolan och rättsexamen vid Helsingfors universitet 1914. Sin militära utbildning gick han igenom vid 27 Jägarbataljonen (Königlich Preussisches Jägerbataillon Nr. 27) i Tyskland 1915–1918 och Krigshögskolan KHS (nu Försvarshögskolan FHS) i Sverige 1924–1925. Han blev major 1918, överstelöjtnant 1921, överste 1925, generalmajor 1930 och generallöjtnant 1936.

Jägarrörelsen och inbördeskriget Öhquist hörde till de första frivilliga i jägarrörelsen. I mitten av februari 1915 tog han emot och vägledde nya rekryter i Berlin, och i början av mars anslöt han sig själv till den så kallade Pfadfinder-kursen i Lockstedter Lager. Han var en av de få jägarna som redan före första världskriget avlagt akademisk examen, och han hörde från början till de ledande jägarna. Redan i februari 1916 befordrades han till Oberzugführer. Efter att ha deltagit i strider på östfronten kommenderades Öhquist i början av februari 1918 till chef för den jägarförtrupp som sändes till Finland. I slutet av samma månad grundade han den av frivilliga uppsatta 9. Savo-karelska jägarbataljonen och var dess befälhavare under striderna vid erövringen av Viborg.

Karriär i Karelen och försvarsuppdrag Efter kriget 1918 utförde Öhquist sitt centrala livsverk i Karelen, först som chef för Karelska gardesregementet, sedan för 2. divisionen och slutligen som chef för den armékår som beordrats fungera som skyddstrupp. Öhquist, som kallades ”slottsherren på Viborg”, lärde sig grundligt känna Karelska näset under sina år som chef där och utvecklade under ett par årtionden en egen ”stridsdoktrin för näset”. Han verkade också i centrala riksomfattande försvarsuppgifter, på 1920-talet som medlem av försvarsrevisionen och på 1930-talet som medlem av försvarsrådet.

Vinterkriget och fortsättningskriget Under vinterkriget 1939–1940 var Öhquist kommendör för II. armékåren på västra delen av Karelska näset, det vill säga i fiendens huvudangreppsriktning. Motståndarens kvantitativa och materiella övermakt hindrade honom från att fullt ut utnyttja sina i fredstid utvecklade försvarsplaner, och relationerna mellan de finländska frontbefälhavarna förblev inte heller helt friktionsfria – Öhquist hade svårigheter att komma överens med sin närmaste överordnade, chefen för Karelska näsets armé Hugo Österman.

I början av fortsättningskriget kommenderades Öhquist som finländsk förbindelsegeneral till den tyska arméns högkvarter, och 1942 återkallades han till chef för armékåren på Karelska näset. Vårvintern 1944 förflyttades han till Högkvarteret som överinspektör för den militära utbildningen, ett uppdrag han skötte fram till sin pensionering 1951.

Senare år och eftermäle Sommaren 1946 var Öhquists namn aktuellt när en ny kommendör för försvarsmakten söktes, men hans kandidatur föll på att president J. K. Paasikivi och statsminister Mauno Pekkala konstaterade att ”Öhquists nerver håller inte”. Inte heller marskalk Mannerheim hade efter kriget någon hög uppfattning om Öhquist, och han kritiserade den hedersdoktorstitel som Öhquist tilldelades vid Helsingfors universitet 1950. Efter pensioneringen 1951 verkade Öhquist i sju års tid i olika uppgifter inom befolkningsskyddet i Helsingfors.

Krigshistorikern Keijo Mikola har beskrivit Öhquist som synnerligen grundlig i sina arbetsmetoder och principiellt rätlinjig och pedantisk i sin strävan efter rättvisa, men inte bland de mest flexibla eller samarbetsförmögna.

Bibliografi Öhqvist, Harald: Vinterkriget 1939–1940 ur min synvinkel, 1949. Källor

Externa länkar

Kategori:Finländska generaler Kategori:Personer i Finland under andra världskriget Kategori:Alumner från Helsingfors universitet Kategori:Hedersdoktorer vid Helsingfors universitet Kategori:Finländska jurister Kategori:Finlandssvenska militärer Kategori:Militärer från Helsingfors Kategori:Födda 1891 Kategori:Avlidna 1971 Kategori:Män