mini|Pålspärr från andra världskriget, Storbritannien. mini|Pålspärr från andra världskriget, Storbritannien. Pålspärr, även stäk eller bom med mera, är vattenanlagda spärranläggningar av virke, betong eller metall med mera som används för att hindra fartyg från att segla in i till exempel en hamn eller att passera en strategiskt viktig farled. Vanligtvis var pålspärrar konstruerade med hjälp av stående pålar på sjöbotten som stack upp och slutade strax under eller ovanför vattenytan. Anläggningen kunde kompletteras med bommar, bomkedjor eller försänkningar såsom stenkistor med mera.

Exempel på platser i Sverige där än idag delar av gamla pålspärrar finns bevarade är Stegeborg (stäkeborg), Kallerhamn i Nordre Älv och Birka samt Pålsund, Södertälje.

Funktion Pålspärrar används främst för två funktioner. Den främsta är som försvarsanläggning för att spärra av en farled i syfte att tvinga inkommande flottor att vända om eller gå iland tidigare än planerat, långt ifrån deras mål, alternativt att tvinga in de i en farled där försvararen kan gå i bakhåll.

Den andra är att spärra en farled som en sorts tullstängsel i syfte att tvinga fartyg med förtullbara varor förbi en tullstation. Ett exempel härför är Pålsundet i Stockholm. Denna pålspärr för sjötrafik gick tillbaka till Gustav II Adolfs tid. Sedan "lilla tullen" infördes år 1622 var Pålsundet sjötull för trafiken till och från Mälaren och sundet pålades igen för att stoppa smitare.

Stäk mini|Enkel pålspärrsprincip (stäk). Stäk, steg eller stig (, ), vilket härrör samma rot som stake, sticka, stag och staket, med mera, betecknar ett system av pålar i vatten för att spärra av en farled vanligtvis i avsikt att försvara området innanför stäket, för att kontrollera handeln eller för att leda fisk i en viss riktning. Stäk har sedermera blivit synonymt med sund.

Flera namn på platser och orter kan eventuellt härledas till sådana anläggningar i deras närhet, till exempel: Stegeborg (Stækaborg 1310) med farledsspärrar i Slätbaken, Stäkängen vid Norrköping, Stegenav i Kolding fjord i Danmark, ”Steken” vid Göta Älv, Stijgegapet i Foteviken i Skåne, Baggensstäket i Nacka och Almare-Stäket i Upplands-Bro.

Bom miniatyr|Del av Stockholms pålkrans på Vädersolstavlan från 1535, tidsenligt kallat "bommen". mini|stående|Bomkedja eller kedjebom etc, 1600-tal. Bommar (jämför ) är pålspärrar eller liknande med bommar, alltså liggande bjälkar, som spärrande element, vilka kan vara sammanlänkade eller flytande (se nedan).

Typer: Bomkedja – kedja som tjänstgör som bom eller som förstärker en bom Flottbom eller flytande bomstängsel – flytande bom, uppgjord av sammanlänkade bjälkar som flyter på vattnet Hamnbom – bom som tillsluter en hamn Kedjebom – bom som utgörs av sinsemellan rörliga bjälkstycken Bomstängsel – samling bommar eller timmer som sitter ihop med kedjor eller ståltrossar och spänns över en farled med ankare, ibland försedda med dubbar för att riva sönder lättklädda småbåtar Sjöbom – bom vid vilken sjötull togs upp Sjötullsbom – bom som fungerar som tullstaket Stadsbom – stoppbom till en stads pålspärr vid vilken passerande var skyldig att stanna och undergå pass- eller tullkontroll Stoppbom – öppningsbar bjälke avsedd att hindra och tillåta passage genom en sjöbom Tullbom – stoppbom avsedd att hejda passerande för tullkontroll

Pålkrans Pålkrans är främst ett bildligt begrepp och avser kransformiga (cirkelformiga) pålspärrar eller vattengående pallisader.

Pålkransen i Stockholm miniatyr|Pålkran från 1500-talet som på isen med en "väldig tyngd" driver ned pålar enligt Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Stockholms medeltida pålkrans bestod av flottbommar gjorda av hoplänkade stockar. Liksom stadsporten öppnades och låstes bommarna av "bomslutare". Under medeltiden kallades denna försvarsanordning kort och gott för "bommen".Hansson (1976), sida 284 Pålkransen, som den visas på 1500-tals illustrationer, bestod av dubbla pålrader förbundna med längs- och tvärgående stockar. Utanför Kornhamn krävdes grovt och långt virke på grund av det stora vattendjupet. Under 1500-talets början inköptes flera hundra pålar som var 24 meter långa och mer. Senare var det svårt att få tag i så långa stockar och man började skarva med hjälp av spik och smidda skarvringar. För själva indrivningen av pålarna i sjöbotten användes en speciell pålkran som var monterad på stadens pråm. På vintern kunde man slå ner pålarna från isen.Hansson (1976), sida 285

I pålkransen fanns inseglingsöppningar som stängdes med bommar nattetid och vid fara.Dahlbäck (1995), sida 44 Anläggningen fungerade både som tullstaket och gräns för det inre hamnområdet.

Se även Palissad Stäket Baggensstäket i Nacka kommun Stäketsundet på gränsen mellan Upplands-Bro och Järfälla kommuner Stocksundet mellan Solna och Stocksund (Danderyds kommun) Pålsundet (olika betydelser) Stäket redutt

Vidare läsning Externa länkar Sjöfartsspärrar och Östergötlands hövdingadöme

Referenser Noter

Tryckta källor

Kategori:Spärranläggningar Kategori:Sjökrigföring Kategori:Sjöfart