Nyliberalism är en politisk ideologi och ekonomisk modell som utgår från den klassiska liberalismens tankar om att begränsa statens ingripande i ekonomiska och sociala livets utveckling. Nyliberalismen strävar efter skattesänkningar, avregleringar och privatiseringar.
Nyliberalismens betoning av frihet, individualism och marknadsekonomi som överlägset system för resursfördelning, står i kontrast till socialismens idéer om solidaritet med förtryckta grupper och strävan efter ett mer jämlikt och jämställt samhälle.
I vid betydelse är nyliberalism (på engelska neoliberalism) ett motstånd mot keynesianism och statliga ingripanden i ekonomin, där man i stället förespråkar lägre skatter och färre statliga regleringar. Även om det råder betydande oenighet om hur nyliberalismen definieras, så karaktäriseras den ofta av följande tre faktorer:
tron på tillväxt och välståndsutveckling som grund för mänsklig utveckling, övertygelsen att fria marknader åstadkommer den mest effektiva fördelningen av samhällets resurser och ett fokus på minimal statlig intervention i ekonomiska och sociala frågor.
Dessa idéer företräddes politiskt i USA av president Ronald Reagan och i Storbritannien av premiärminister Margaret Thatcher.NE.se: nyliberalism
Inom politisk filosofi ges nyliberalism en ideologisk innebörd som bygger på den äldre liberalismens rättigheter: rätten till liv, frihet och egendom. Den klassiska liberalismen skiljer på stat och samhälle, där stat anses vara tvång medan samhället är en frivillig sammanslutning. Statens uppgifter ska därför vara begränsade till att omfatta polis, militär och ett domstolsväsende, för att upprätthålla individens rättigheter. Denna minimala stat kallas nattväktarstat.Öyvind Österud, 1997, Statsvetenskap – Introduktion i politisk analys (Natur och kultur), s. 53 I Sverige används beteckningen nyliberalism även för libertarianism, vilket orsakar begreppsförvirring.Nationalencyklopedin – nyliberalism
Ur nyliberalismens syn på individuella rättigheter härleder man den ekonomiska liberalismen, liksom drog- och vapenliberalism, privat egendomsrätt och ställningstaganden som fri invandring och stark yttrandefrihet. Rättigheterna motiveras utifrån olika slutsatser. Det finns också förespråkare av nyliberalism som inte utgår från rättighetsetik.Ingemar Nordin (2000), "Rättighetsliberalism" i (red.), Stat, individ och marknad, sid 152 De utgår då istället ifrån det mer utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av ekonomisk och personlig frihet ger ett bra samhälle. Detta är särskilt vanligt inom det ekonomiska området.Anna Maria Blomgren, 1997, Nyliberal politisk filosofi: kritisk analys av Milton Friedman, Robert Nozick och F.A. Hayek, Bokförlaget Nya Doxa
Termen används ofta i nedsättande betydelse av politiska motståndare till vänster. Dessa kan hävda att nyliberalismen har likheter med socialdarwinismen.
Nyliberalism som ett bredare begrepp miniatyr|Ronald Reagan och Margaret Thatcher, november 1988. Termen nyliberalism används även som en allmän politisk beteckning på de som eftersträvar liberaliseringar av den ekonomiska politiken och reformer såsom skattesänkningar, avregleringar och olika former av privatiseringar.
I denna mycket vidsträckta betydelse används ordet nyliberal ofta som ett skällsord och har för många därför en negativ klang.Fredrick Federley "När blev jag nyliberal?" Som typiska representanter för denna bredare nyliberalism utses ofta konservativa politiker såsom Margaret Thatcher och Ronald Reagan, som genomförde privatiseringar och avregleringar i Storbritannien och USA under 1980-talet som en del av en global högervåg.
I Sverige har nyliberalismen, om det bredare begreppet avses, ansetts haft ett visst inflytande över politiken och den offentliga förvaltningen under slutet av 1980-talet och 1990-talet, även på socialdemokratiska regeringarTill exempel beslutade Sveriges socialdemokratiska regering under Göran Perssons 1996 att fortsätta avregleringen av elmarknaden.. Försäljningar av statliga företag, avskaffande av statliga monopol och ett ökat privat inslag på välfärdsområdet anses vara exempel på detta. Uppfattningen att det fanns för mycket politisk styrning och en för stor offentlig sektor fick ett ökat stöd i kommunerna och man började tala om valfrihet och marknadsorientering.Stig Montin - Moderna kommuner, sid 12 Samtidigt är dock välfärdsstaten som institution inte ifrågasatt av något av de i riksdagen etablerade partierna. Det totala skatteuttaget är fortfarande i så kallad "världstopp" och skattesystemets progressivitet är fortfarande markant.
Historik Se även: Liberalismens historia miniatyr|stående|höger|Adam Smith (1723-1790) Nyliberalism som en historisk kraft kallas ofta klassisk liberalism. Den klassiska liberalismens grundare anses av många vara 1600-talsfilosofen John Locke. I dennes Andra avhandlingen om styrelseskicket (Second treatise of government, 1690) presenterade han en naturrättslig teori som gick ut på att varje människa har rätt till liv, frihet och egendom. För att skydda dessa rättigheter ingår individerna i samhälle ett samhällskontrakt och skapar en stat.Bryan Magee, 1999, Bonniers stora bok om filosofi Locke menade att individernas rättigheter skulle upprätthållas genom en maktdelning mellan parlament och regering. Charles de Montesquieu förde in en tredje instans i ekvationen när han argumenterade för att man skulle ha en författningsdomstol.
År 1776 publicerade Adam Smith sitt verk Nationernas välstånd. Där förklarade han att egenintresset är en positiv kraft i ekonomin. En "osynlig hand" ordnar så att utfallet blir det bästa för samhället i slutändan även om ingen ekonomisk aktör medvetet verkar för det.
Under 1700-talet framförde liberalerna upplysningens idéer och krävde ett slut på det traditionella privilegie- och ståndssamhället. Man ville ha ett samhälle där alla skulle behandlas lika enligt den naturliga rätten som varje individ ansågs ha. I Frankrike blir situationen explosiv och franska revolutionen utbryter 1789. Frihet, jämlikhet och broderskap är revolutionärernas mål.
I den franska revolutionen utbryter konkurrens mellan olika partier. De som företräder den mest radikala liberalismen är jakobinerna. Även om jakobinernas styre urartar i blodbad så blir jakobinismen en viktig politisk kraft, inte minst i Frankrike, under en lång tid framåt. Jakobinismen kommer att stå för en radikal och patriotisk uttolkning av revolutionens liberala arv.
Under början av 1800-talet är liberalismen något som skrämmer de etablerade makthavarna i Europa. Vid ett flertal tillfällen utbryter nya revolutionshärdar, bland annat 1830 i Frankrike. Det är den starka medelklassen som leder revolutionen och får arbetare och småfolk med sig. I England på 1820-talet så utvecklas den klassiska liberalismen av industriidkare och arbetsledare. Förutom de traditionella liberala kraven förs även krav på social rättvisa fram. Chartismen är en i England betydelsefull rörelse med vissa liberala inslag. Revolutionerna 1848 blir de mest omfattande men är även ett av de sista upproren där klassiskt liberala krav finns med som en del av revolutionärernas politiska plattform. Efter 1848 års händelser så är det en ny politisk kraft, den revolutionära socialismen, som tar över det revolutionära arvet.
Det radikala "småfolkets" liberalism är ett arv från de radikala inslagen i franska revolutionen. Den erbjuder i början på 1800-talet ett politiskt alternativ för småborgare och arbetare i Europa; liberala frihetsidéer kombineras med socialistiska rättviseidéer. Mest betydelsefull är den i England och i Frankrike. Den klassiska liberalismen utvecklas mot bland annat republikanism, den blir en del i den ideologiska grunden till den framväxande socialismen men den kan även ses utvecklas mot socialliberalism.
Filosofi miniatyr|stående|John Locke Nyliberalismen har värderingar från den klassiska liberalismen. Den engelske 1600-talsfilosofen John Locke utgick ifrån en naturrättslig teori för att motivera frihet. Locke menade att varje individ, i egenskap av människa, av Gud givits rätten till liv, frihet och egendom. Moderna nyliberaler har ersatt Gud med naturen, det vill säga att eftersom människan av naturen styr sin kropp och har en fri vilja så har man rätt till sin kropp.Mack, Eric (1982), "How to Derive Libertarian Rights" i Paul, Jeffrey (red.), Reading Nozick: Essays on Anarchy, State, and Utopia (Oxford: Basil Blackwell) Ur detta självägarskap härleder man sedan äganderätten. Värden finns bara i förhållande till förnuftiga varelser, menar man, och värden uppstår när någon skapar dem med sitt arbete, till exempel genom att odla upp ett stycke jord. Eftersom man är ägare till värdet man skapade är man också ägare av jorden.Locke, John (1690), Second Treatise of GovernmentSimmons, John A. (2001), Essays on Rights and Obligations (Cambridge: Cambridge University Press), , s. 191 Någon sådan koppling har ju till exempel inte staten till var och ens produktion, varför inte staten, eller någon annan utomstående, kan begära något av arbetets frukter. På grund av självägandet menar man också att staten, oavsett om den styrs av en folkmajoritet eller en envåldsdiktator, inte har någon rätt att bestämma över individers liv så länge inte var och en gett sitt medgivande till det.
Gränsen för vad människor har rätt att göra går först där de inkräktar på andras rättigheter till liv, frihet och egendom. Detta innebär att stöld, mord, intrång med mera ska vara olagligt medan företeelser som droger, vapen och prostitution ska legaliseras. Nyliberalerna drar en skarp skiljelinje mellan frivilliga och ej frivilliga överenskommelser mellan människor och denna gränsdragning är utgångspunken för nyliberalismens syn på lagstiftning.
Anhängare av den rättighetsbaserade liberalismen anser att personlig frihet och en fri marknadsekonomi är moraliskt rätt eftersom individen har äganderätt över sig själv och sitt arbete. De menar att frivilliga överenskommelser mellan individer exempelvis inte legitimerar beskattning mot deras vilja, eftersom staten inte kan få fler rättigheter än vad individerna lämnar ifrån sig frivilligt. Därmed måste staten respektera individernas avtal.Ingemar Nordin, "Rättighetsliberalism" i Johan Norberg (red.), Stat, individ och marknad: sex skolor i samtida samhällsfilosofi, sid. 161 Rättigheterna motiveras utifrån olika synsätt. Robert Nozick och flera andra nyliberaler har aldrig argumenterat för att individens rättigheter är objektiv sanning, istället menar man att individerna ska handla som om det vore naturliga rättigheter. Det finns också förespråkare av klassisk liberalism och nyliberalism som inte utgår ifrån rättighetsetik. Dit hör Ludwig von Mises, Milton Friedman och Friedrich von Hayek.Ingemar Nordin, "Rättighetsliberalism" i Johan Norberg (red.), Stat, individ och marknad sid 152 De utgår då istället ifrån det utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av en frihetlig lagstiftning i sin tur skapar ett bättre samhälle. Detta är särskilt vanligt inom det ekonomiska området.
Det mest debatterade problemet inom nyliberalismen är det om statens legitimitet.Paul, Jeffrey (1982), "The Withering of Nozick's Minimal State" i Paul, Jeffrey (red.), Reading Nozick: Essays on Anarchy, State, and Utopia (Oxford: Basil Blackwell) Kan staten existera utan att kränka någons rättigheter? Anarkokapitalisternas svar på frågan är nej. Kritiker har sett frågan om nattväktarstatens existens som nyliberalismens svaga punkt och menat att Ayn Rands kraftiga statskritik inte går ihop med hennes stöd för statens existens.