thumb|Skiss av en nukleosom Nukleosomer är de minsta repeterande beståndsdelen i kromatin (som bygger upp kromosomerna) hos eukaryoter, Alberts, B., et al. Molecular Biology of the Cell, Fourth Ed., 2002, p. 207 med undantag av mogna spermieceller Clark, H.J. Nuclear and chromatin composition of mammalian gametes and early embryos. Biochem Cell Biol. 1992 Oct-Nov;70(10-11):856-66, . Nukleosomerna spelar också en viktig roll i styrningen av genuttryck.
Nukleosomerna är uppbyggda av ca 147 baspar långt DNA uppvindat runt nukleosomkärnan som består av fyra par (8 st) histonproteiner. Nukleosomerna sägs likna "pärlor på ett band av DNA" när man tittar på dem genom ett elektronmikroskop. Histonerna H2A, H2B, H3 and H4 utgör kärnan av nukleosomen, och omkring dessa är DNA:t uppvindat, medan histonen H1 sitter i den position där histon-bundet DNA övergår till s.k. "länk-DNA" (d.v.s. DNA som länkar ihop en nukleosom med en annan). Histonernas N-terminala svansar sticker ut från nukleosomstrukturen och är därmed kemiskt tillgängliga för omgivningen.
Enzymer kan acetylera, methylera eller fosforylera dessa svansar och därmed ändra egenskaperna hos kromatinet. Histonacetyltransferas är ett exempel på sådana enzymer, som kollektivt kallas histonmodifierande enzymer. Den acetylerade formen är mest transkriptionellt aktiv och kallas eukromatin. Den metylerade nukleosomen kan binda till proteiner (HPI) som medierar övergång till den kondenserade, icke aktiva formen: heterokromatin. Syntes av nya histoner sker samtidigt med DNA-replikationen.
Hypotesen om nukleosomer, som framlades av Don och Ada OlinsOlins AL och Olins DE, "Spheroid Chromatin Units (nu Bodies)", Science (1974); 183: 330 - 332 samt Roger Kornberg McDonald D, "Milestone 9, (1973-1974) The nucleosome hypothesis: An alternative string theory", Nature Milestones: Gene Expression. (2005) Dec 1; http://www.nature.com/milestones/geneexpression/milestones/articles/milegene09.html Kornberg, RD, "Chromatin structure: a repeating unit of histones and DNA", Science. (1974); 184: 868–871 1974, blev ett paradigmskifte för förståelsen av eukaryotiskt genuttryck.
Referenser
Kategori:Cellbiologi Kategori:Genetik