Som ni behagar eller Som ni vill ha det (originaltitel As you Like it) är en pastoral (lantlig) komedi av William Shakespeare.

Tillkomsthistoria Datering Som ni behagar nämns inte i Francis Meres Palladis Tamia, en lista över tolv Shakespearepjäser publicerad 1598. Den registrerades hos boktryckarskrået (the Stationers Company) år 1600, och bör alltså ha tillkommit däremellan. Den höga andelen av prosa och de talspråkliga sammandragningarna i versen har gjort att filologer velat datera pjäsen till 1599 eller 1600, strax efter Henrik V och Julius Caesar. I femte aktens tredje scen finns sången En ungersven med kärestan sin (It was a lover and his lass) som år 1600 publicerades i Thomas Morleys First Book of Airs.The Oxford Companion to Shakespeare sid 25

Pjäsens källor Shakespeare hade tidigare berört herdetemat i Två ungherrar i Verona (troligen omkring 1590) och Kärt besvär förgäves (troligen 1594 eller 1595), men Som ni vill ha det var första gången han ägnade sig åt temat i helformat.Stanley Wells: Shakespeare's comedies i The New Cambridge Companion to Shakespeare sid 114f Hans enda källa var Thomas Lodgers populära herderoman Rosalynde från 1590.Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 125-131Gustav Fredén: Shakespeare i Litteraturens världshistoria del 3 sid 416Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid 146 Lodgers källa var i sin tur versnovellen The Tale of Gamelyn från mitten av 1300-talet och ofta tillskriven Geoffrey Chaucer. Shakespeare har spetsat till intrigen och fördjupat karaktärerna, särskilt Rosalinda och Orlando. Shakespeare har även tillfört vissa karaktärer. De viktigaste är narren Touchstone (Proba på svenska) och den vandrande filosofen Jacques, som båda kommenterar skeendet och satiriserar övriga karaktärer. Herden Silvius kärleksbekymmer med den svårflirtade herdinnan Phebe reflekterar Petrarca.

Tryckningar och text När pjäsen registrerade hos boktryckarskrået år 1600 skedde det med anmärkningen "to be staied", vilket tros innebära att Lord Chamberlain's Men ville förhindra ett pirattryck.

Första gången pjäsen publicerades var 1623 i First Folio, den första samlingen av nästan alla Shakespeares pjäser (37 av dem, två saknas) som sammanställdes av Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges och Henry Condell och publicerades av Edward Blount och Isaac Jaggard.The Oxford Companion to Shakespeare sid 145 Eftersom foliotexten är av hög kvalitet utan korrekturfel tros den vara grundad på antingen en sufflörs exemplar eller en professionell skrivares renskrivning av Shakespeares eget manus.

Handling Rollfigurer Efter Göran O. Eriksson.William Shakespeare: Som ni vill ha det, översättning Göran O. Eriksson, sid 11William Shakespeare: Som ni behagar: Personer, översättning Carl August Hagberg, sid 199

Den äldre hertigen, i landsflykt Hertig Frederick, hans bror som har tagit hans land Le Beau, hovman hos Frederick Charles, hertig Fredericks brottare Proba, narr vid hertigens hov Söner till riddar Roland de Boys: Oliver Orlando Jacques Olivers tjänare: Dennis Adam

Länsherrar hos den landsflyktige hertigen: Amiens Jacques Fåraherdar i Ardennerskogen: Corin Silvius William, bondpojke Oliver Vränge, kyrkoherde i en lantförsamling Rosalind, dotter till den äldre hertigen Celia, dotter till hertig Frederick Phebe, vallflicka Audrey, getvakterska Hovfolk hos hertigarna, pager och annan uppvaktning

Resumé Den yttre handlingen i spelet tilldrar sig i Frankrike. Den unga hertigdottern Rosalind har förvisats och flytt från sin farbrors, usurpatorn Fredericks, hov, ut till den vilda Ardennerskogen. Med sig har hon hans dotter, kusinen Celia, och narren Proba. För att undgå eventuell upptäckt har Rosalind klätt ut sig till en man, som lystrar till namnet "Ganymedes".The Oxford Companion to Shakespeare sid 25ff

I skogen vistas redan sedan en tid tillbaka Rosalinds far, den äldre men avsatte hertigen, som där befinner sig i landsflykt samman med sina trogna följeslagare, bland dem den melankoliske flanören Jaques. I skogen lever de ett fridfullt liv, nöjda med vad naturen kan ge dem.

Den döde riddaren Roland de Bois yngste son, Orlando, förälskad i Rosalind (en kärlek som är besvarad), är likaså han, av sin äldste bror Oliver, förjagad från arv och hem. Med sig på sin färd har han faderns åldrige tjänare Adam. I Ardennerskogen möter de den landsflyktige hertigen och inbjuds i hans krets.

Bland skogens träd spikar Orlando upp egenhändigt författade dikter om sin förälskelse i Rosalind. Strax därefter stöter han på henne – men då i Ganymedes gestalt. Ganymedes (Rosalind) beslutar för sig att pröva graden av Orlandos förälskelse, och påstår sig därför kunna kurera Orlando från hans trånsjuka. De båda ingår en överenskommelse om att Ganymedes skall spela Rosalind, att oupphörligt fjäsas av Orlando. Klarar Orlando detta har han bevisat sina känslors äkthet. Det blir en förvirrande och förvillande lek, som mot förmodan ändar i vigsel, med en förstummad Celia som giftoman. miniatyr|350px|vänster|Scen från "Som ni behagar", målad av Francis Hayman omkring 1750.

Herdeflickan Phebe har länge uppvaktats av Silvius. Men Phebe har istället fattat åtrå för Ganymedes (Rosalind) och värjer sig från Silvius närmanden. Ganymedes tvingas därför ingripa i saken, och gör klart att han (hon) omöjligt kan älska henne, då han "är falskare än fyllelöften" (III:5).

Oliver har av usurpatorn Frederick fått i uppdrag att föra tillbaka sin bror, och Fredericks dotters älskade, död eller levande. I Ardennerskogen träffar Oliver på Celia och tycke uppstår, och de bestämmer sig för att där skapa sig en ny framtid tillsammans. Sin tidigare arvlöse bror lovar Oliver nu istället sina ägor.

De älskande paren förenas kort därpå av äktenskapsguden själv, Hymen, samtidigt som Rosalind äntligen kan återförenas med sin far. I samband med bröllopshögtidligheterna nås de alla dessutom av glädjebudet om en djupt ångerfull hertig Frederick, som beslutat att återbörda sin stulna krona till dess rättmätige ägare, den äldre brodern, till förmån för ett fromt och kontemplativt leverne.

Skådespelet avslutas i fest och dans och vårlig yra. Men då har särlingen Jaques redan lämnat sällskapet, och sökt sig till den nyomvände Frederick, ty, som han menar, för sådana "har mycket som är värt att lära av" (V:4).

Kända citat "All the world's a stage" (Jacques II:7, "Ja, hela världen / En skådebana är" i Carl August Hagbergs översättning.)William Shakespeare: As You Like It act II scene 7, OpenSource ShakespeareWilliam Shakespeare: Som ni behagar akt II scen 7i Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 6, översättning Carl August Hagberg, sid 34</ref>

Analys Teman och motiv Pjäsen har två skilda teman. Det ena är civilisationens respektive naturlivets förtjänster och avigsidor och mer allmänt tillvarons goda eller onda.Erik Frykman: Shakespeare sid 150Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare sid 146f Det går en skarp gräns mellan hovet och skogen.Leif Zern: Älskaren och mördaren sid 10 Det andra och starkare temat är kärleken. Shakespeare behandlar detta tema på två motsatta sätt: å ena sidan som något friskt, ohejdbart och naturnödvändigt och å andra sidan som dårskap.

Liksom i de tidigare En midsommarnattsdröm och Köpmannen i Venedig förlägger Shakespeare Rosalinds och Orlandos kärlekshistoria till en plats bortom föräldrarnas inflytande. Shakespeare idealiserar ofta den unga kärleken, liksom det oerfarna och juvenila. I Som ni behagar prisas Orlandos skägglöshet.Stephen Orgel: Shakespeare, sexuality and gender i The New Cambridge Companion to Shakespeare sid 217ff

Skogen är både emblem och spelplats. Den uppträder i den klassiska rollen som de fredlösas hemvist, "som gamle Robin Hood i England" (Charles, I:1).Leif Zern: Älskaren och mördaren sid 9 Skogen är både frihetens och naturens kungarike som ställs mot livet vid hovet. Harmoni och frihet ställs i motsats till tankens ofrihet och livets osäkerhet.Jan Kott: Shakespeare vår samtida, sid 265ff Men skogslivet har också sina dissonanser. Naturens kungarike visar sig vara lika hänsynslöst och egoistiskt som den civiliserade världen.Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid148 Den skjutna hjorten överges av de andra hjortarna. Skogen förvandlas även till något som kan ge avkastning när Rosalind erbjuder sig att betala herdarna för mat och husrum.

Mest kärnfullt framställs motsättningen mellan hovet och landet i debatten mellan Corin och narren Proba i tredje aktens andra scen. Där visar Shakespeare att han är förtrogen med Aristoteles lära om topos (platsen) i dennes retorik.Peter G. Platt: Shakespeare and Rhethorical Culture i A Companion to Shakespeare sid 283 Shakespeare återkommer flera gånger till ungdomens latinskola med dråpliga undervisningsscener. I Som ni behagar undervisar Proba retsamt mästrande "bondlurken" William i grammatik, retorik och logik (V:1).Jeff Dolven & Sean Keilen: Shakespeare's reading i The New Cambridge Companion to Shakespeare sid 17

Intrigknepet med en till yngling förklädd flicka använde Shakespeare första gången i Två ungherrar i Verona. Liksom Julia följer Rosalind, som är Shakespeares mest omfattande kvinnoroll, förklädd den hon älskar, i båda pjäserna är flickan förklädd större delen av pjäsen. Förklädnaden har en central roll i pjäsen. Den har en dubbel mening; den andliga och den fysiska, den sinnliga och den intellektuella. Manligt och kvinnligt blandas samman, liksom åtrå och kärlek. Rosalind uppträder som ynglingen Ganymedes. Silvius älskar Febe men hon älskar Ganymedes. Denne älskar Orlando som älskar Rosalind. Ganymedes får Orlando att fria till honom utklädd till Rosalind.Jan Kott: Shakespeare vår samtida sid 261<ref name="Callaghan152">Dympna Callaghan: Who Was Willam Shakespeare?" sid 152

När Rosalind förklär sig till yngling så tar hon namnet Ganymedes. Den vackre Ganymedes var gudarnas munskänk. Zeus kände åtrå till honom och rövade bort honom. Ganymedes har setts som en ikon för gossekärleken, att vuxna män älskar ynglingar.Jan Kott: Shakespeare vår samtida sid 256ff Denna symbolik var vanlig under Shakespeares tid. Orlando prisar ynglingen varmt och hans förtäckta bröllop med Ganymedes utklädd till Rosalind har tydliga homoerotiska övertoner.

Från början förklär sig Rosalind eftersom det inte är säkert för två kvinnor att ensamma färdas på vägarna. Sedan använder hon förklädnaden för att närma sig Orlando för att förvissa sig om hans kärlek. Redan i tredje aktens andra scen upptäcker Rosalind Orlandos kärleksdikter till henne som han spikat upp på träden och hans kärlek står klar för henne. Förklädnaden har inte längre något syfte. Detta är bara halvvägs i pjäsen och ändå fortsätter hon att driva sitt spel som förklädd.Stephen Orgel: Shakespeare, sexuality and gender i The New Cambridge Companion to Shakespeare sid 223f

Två brödrapar utkämpar arvstvister. Deras konflikter kan inte föras tillbaka på karaktär eller personlighet. I denna tid är arvet det som definierar människans plats i samhället. Detta är den centrala konflikten i dramat. Den står i förbindelse med två andra centrala och värdeladdade begrepp: identiteten och kärleken, d.v.s. människans förhållande till sig själv och till sina medmänniskor. Jaget är på jakt efter sina egna gränser.Göran O. Eriksson: Kommentar, utgångspunkter i William Shakespeare: Som ni vill ha det sid 112