Ornithomimus ("fågelhärmare") är ett släkte strutsliknande dinosaurier som påträffats i Nordamerika, där den tros ha levt i slutet av kritaperioden för omkring 76, 5-67, 7 milj. år sedan.Claessens L.P.A.M. & Loewen M.A. (2016). "A redescription of Ornithomimus velox Marsh, 1890 (Dinosauria, Theropoda)". Journal of Vertebrate Paleontology 36(1): e1034593. DOI:10.1080/02724634.2015.1034593 Fossil efter Ornithomimus har påträffats i Kanada (Alberta) och USA (Colorado, Utah, WyomingMakovicky P.J., Kobayashi Y & Currie P.J. (2004). "Ornithomimosauria". I Weishampel D.B., Dodson P & Osmólska H. The Dinosauria, 2 uppl. (sid. 137-150). University of California Press: Berkeley. och New Mexico).Lucas S.G., Mateer N.J., Hunt A.P. & O’Neill F.M. (1987). "Dinosaurs, the age of the Fruitland and Kirtland Formations, and the Cretaceous-Tertiary boundary in the San Juan Basin, New Mexico". I Fassett J.E. & Rigby J.K. The Cretaceous-Tertiary Boundary in the San Juan and Raton Basins, New Mexico and Colorado. GSA Special Papers 209. DOI:10.1130/SPE209-p35 Ornithomimus är typsläkte för familj Ornithomimidae, även kända som "strutsdinosaurier".

Historia thumb|left|Typfossilet efter O. velox. Släktet Ornithomimus med typarten O. velox upprättades av Othniel Charles Marsh 1890 baserat på delar av ett fossil från Colorado bestående av några mellanhandsben (YPM 548) samt ett skenben med mellanfot och en tå (YPM 542) som han tyckte hade stora likheter med motsvarande delar hos en nutida struts.Marsh O.C. (1890). "Description of new dinosaurian reptiles". American Journal of Science s3-39(229): sid. 81-86. DOI:10.2475/ajs.s3-39.229.81 Förutom holotypen för O. velox beskrev Marsh också skelettdelar från Montana som han trodde kom från två andra arter i släktet Ornithomimus, O. tenuis och O. grandis (sedermera har O. tenuis konstaterats vara ett nomen dubium och O. grandis en okänd tyrannosaurid).

Under åren som följde hittades flera andra fossil som också tillskrevs släktet Ornithomimus, men idag anses bara O. velox samt O. edmontonicusSternberg C.M. (1933). "A new Ornithomimus with complete abdominal cuirass". The Canadian Field-Naturalist 47(5): sid. 79-83. DOI: 10.5962/p.74515 vara vetenskapligt giltiga. Övriga arter har konstaterats vara synonymer till O. edmontonicus, utgöra separata släkten (däribland Struthiomimus,Osborn H.F. (1917). "Skeletal Adaptations of Ornitholestes, Struthiomimus, Tyrannosaurus". Bulletin of the American Museum of Natural History 35(43): sid. 733-771 Archaeornithomimus och Dromiceiomimus),Russell D.A. (1972). "Ostrich Dinosaurs from the Late Cretaceous of Western Canada". Canadian Journal of Earth Sciences 9(4): sid. 375-402. DOI:10.1139/e72-031 eller komma från helt andra familjer med rovdinosaurier.

De flesta fossil som fortfarande tillförs släktet Ornithomimus räknas till O. edmontonicus, medan typarten fortfarande bara är känd från typexemplaret beskrivet av Marsh 1890. Det är därför svårt att bedöma vad som skiljer de båda arterna åt, men Claessens och Loewen konstaterade att O. velox och O. edmontonicus skiljer sig åt genom att den förstnämnda har mer robusta ben i foten.

Beskrivning thumb|left|Illustration av springande Ornithomimus. thumb|left|Ornithomimus storlek i jämförelse med en människa. Ornithomimus var en typisk ornithomimosaurie som till kroppsbyggnad och storlek påminde om en nutida strutsfågel. Den rörde sig uteslutande på de långa, kraftiga bakbenen och hade lång hals, ett förhållandevis litet huvud med stora ögon och mun som bildade en spetsig och tandlös näbb. Till skillnad från strutsfåglar hade Ornithomimus långa, spinkiga framben med kloförsedda händer samt en lång svans att hålla balansen med. Kroppslängden uppgick till 3,5 meterHoltz T.R. (2007) Dinosaurs: The Most Complete, Up-to-Date Encyclopedia for Dinosaur Lovers of All Ages. Random House och kroppsvikten beräknas ha legat kring 165–180 kilo.Perry G.L.W. (2021). "How far might plant-eating dinosaurs have moved seeds?" Biology Letters 17(1): DOI:10.1098/rsbl.2020.0689Barrett P.B. (2005). "The diet of ostrich dinosaurs (Theropoda: Ornithomimosauria)". Palaeontology 48(2): sid. 347-358. DOI:[doi.org/10.1111/j.1475-4983.2005.00448.x 10.1111/j.1475-4983.2005.00448.x]

Fossila fynd från Kanada tyder på att Ornithomimus hade fjädrar på kroppen. Unga Ornithomimus tycks ha varit klädda i dunliknande fjädrar, medan vuxna djur även hade långa fjädrar med spolar på frambenen som bildade "vingar"Zelenitsky D.K., Therrien F, Erickson G.M., DeBuhr C.L., Kobayashi Y, Eberth D.A. & Hadfield F. (2012). "Feathered Non-Avian Dinosaurs from North America Provide Insight into Wing Origins". Science 338(6106): sid. 510-514. DOI:10.1126/science.1225376 och längre fjädrar på svansen, medan benen och svansens undersida var nakna.van der Reest A.J., Wolfe A.P. & Currie P.J. (2016). "A densely feathered ornithomimid (Dinosauria: Theropoda) from the Upper Cretaceous Dinosaur Park Formation, Alberta, Canada". Cretaceous Research 58: sid. 108-117. DOI:doi.org/10.1016/j.cretres.2015.10.004van der Reest A.J., Wolfe A.P. & Currie P.J. (2016). "Reply to comment on: "A densely feathered ornithomimid (Dinosauria: Theropoda) from the Upper Cretaceous Dinosaur Park Formation, Alberta, Canada"". Cretaceous Research 62: sid. 90-94. DOI:10.1016/j.cretres.2016.01.005 Vingarnas funktion är okänd, men det har föreslagits att de skulle kunna ha använts i uppvisningssyfte vid parningsritualer eller för att täcka äggen i samband med ruvning.

Ekologi thumb|left|Storleksdiagram som visar Ornithomimus tillsammans med andra dinosaurier som den delade ekosystem med. Ornithomimus delade livsutrymme med många andra dinosaurier såsom växtätande hadrosaurider, ceratopsider, pachycephalosaurider och ankylosaurider samt köttätande tyrannosaurider och dromaeosaurider.Horner J.R., Goodwin M.B. & Myhrvold N (2011). "Dinosaur Census Reveals Abundant Tyrannosaurus and Rare Ontogenetic Stages in the Upper Cretaceous Hell Creek Formation (Maastrichtian), Montana, USA". PLoS ONE 6(2): e16574. DOI:10.1371/journal.pone.0016574 I likhet med andra ornithomimosaurier är forskare osäkra på huruvida Ornithomimus var allätare eller växtätare, även om en del forskare lutar åt det sistnämnda.Zanno L.E. & Makovicky P.J. (2011). "Herbivorous ecomorphology and specialization patterns in theropod dinosaur evolution". Proceedings of the National Academy of Sciences 108(1): sid. 232-237. DOI:10.1073/pnas.1011924108

En studie på sklerotiska ringen hos olika utdöda archosaurier tyder på att Ornithomimus såg bra i svagt ljus och skulle ha kunnat vara aktiv vid gryning och skymning.Schmitz L & Motani R. (2011). "Nocturnality in Dinosaurs Inferred from Scleral Ring and Orbit Morphology". Science 332(6030): sid. 705-708. DOI: 10.1126/science.1200043

Ornithomimus i populärkulturen En ensam Ornithomimus jagas av människor till häst i filmen The Valley of Gwangi från 1969. Ornithomimus har även en framträdande roll i TV-serien Förhistoriska parken från 2006.

Referenser

Kategori:Dinosaurier från Nordamerika Kategori:Dinosaurier från kritaperioden Kategori:Ornithomimider Kategori:Ornithomimidae