miniatyr|Snusets legalitet i världen Snus () är en tobaksblandning som placeras under läppen. Saliven i munnen gör att nikotinet tas upp i kroppen via slemhinnorna. Dagens våta snus består av finmalen tobak som blandats med koksaltlösning och natriumkarbonat för att därefter antingen fermenteras eller pastöriseras i värmeprocesser. Det finns många olika snussmaker med olika smakämnen och aromer. Det finns sorter som är tobaksfria och nikotinfria i en mängd olika styrkor och smaker.

År 2021 uppgav 20 procent av männen och 6 procent av kvinnorna i Sverige att de snusade dagligen. Snusanvändare i Sverige använder i medeltal cirka 4 dosor snus/vecka. Utöver i Sverige finns produkten även i USA, Finland, Danmark och Norge. I Danmark är endast tobaksfritt snus tillåtet, så kallat vitt snus. I Finland är det främst svenskt snus som används. Sedan 1995 är det inte tillåtet att sälja eller förmedla snus i Finland, men för vuxna är det tillåtet att föra in maximalt 1 kg snus per kalenderår för personligt bruk. I stora delar av Asien är muntobak populärt.

År 2018 bestämde EU att snus fortsatt skall vara förbjudet att sälja i alla EU-länder förutom Sverige.

Historia miniatyr|Columbus miniatyr|273x273px|Tobaksplanta Västerlandets möte med snuset började med Christofer Columbus resa över Atlanten till den nya världen, dagens Bahamas år 1492. Med detta upptäcks många nya produkter, bland annat Tobak. Sjömännen förde med sig tobaksplantan över Atlanten till sina hemländer.

Jean Nicot, Frankrikes ambassadör i Lissabon under senare delen av 1500-talet skulle få stor betydelse för tobakens spridning. Efter honom fick plantan sitt latinska namn, Nicotiana. Det sägs att den franska drottningen Catharina led av svår migrän och rekommenderades prova luktsnus av Jean Nicot, vilket fick migränen att försvinna mirakulöst. På grund av detta blev produkten populär vid det franska hovet.

Bruket av tobak sprider sig genom Europa och når Sveriges gränser i slutet av 1500-talet. 1601 återfinns den första anteckning av tullen i Stockholm att tobak och pipor förs in i landet. Under 1700-talet är det mycket populärt bland adeln att snusa. Snuset vid denna tid var torrt, finmalet och aromatiskt tobakspulver som drogs in i näsan. Vid denna tid var snus en lyxprodukt som bara de rikaste hade råd med. Det var en social markör att ha en fin snusdosa, många hade matchande dosor till olika kläder. Ägarens position, makt och karaktär förstärktes med dosan. Inom adeln var sättet att snusa lika viktigt som hur man dansade och fäktades. miniatyr|Luktsnus Under 1700-talet tillverkades luktsnus på flera platser i Sverige, bland annat i Göteborg, Eskilstuna och Norrköping. I slutet av 1700-talet tillverkades 15,4 ton luktsnus. Franska revolutionen 1789 förändrade allt, den blev början till slutet på det ståndssamhälle som tidigare setts som en naturlag. Trenden med luktsnus fick ett abrupt slut, att ta upp en luktsnusdosa i fel sällskap kunde få ödesdigra konsekvenser. Tobaksvalet blir ett politiskt ställningstagande. Luktsnus används än på 2000-talet och är vanligtvis smaksatt med mentol, frukt eller kryddor.

Det är först på 1800-talet som snuset börjar likna det moderna snuset och 1973 kom det första portionssnuset. Snuset har haft en stor påverkan på den svenska historian. 1915 monopoliserades snuset för att säkra stadskassan, arbetare skulle ha pension och försvaret behövde rustas upp. 1994 höll snuset på att fälla avgörandet i den svenska EU-omröstningen. När Sverige gick med i EU 1995 fick Sverige undantag att tillverka och sälja snus på grund av landets långa tradition.

En hel del ortnamn i Sverige innehåller ordet snus och berättar både om äldre tiders odling och dess utbredning, men även om bruk eller kommers, till exempel namnet Snuslyckan i Fågelfors socken.

Etymologi Ordet snus, ofta sammansatt som snustobak, är känt i svenska språket sedan andra hälften av 1600-talet och refererade till luktsnus, vilket även kallades snuv- eller snuftobak och dialektalt även näsatobak. Utifrån dessa olika synonymer brukar det anses att ordet härstammar från lågtyska formen för tyskans Schnauze som betyder nos.Elof Hellquist (1922) Snus, Svensk etymologisk ordbok, sid:814, läst 2016-12-26

Tillverkning Svenskt snus tillverkas av tobak från olika delar av världen och lufttorkas. Förr i tiden odlades mycket tobak i Skåne och i Mälardalen för användning till snus. Därefter användes röktorkad så kallad Kentuckytobak. Den malda tobaken blandas med vatten, salt, natriumkarbonat och aromämnen. Före 1970-talet använde man pottaska eller kaliumkarbonat istället för natriumkarbonatNågra myter om snus , Swedish Match. Svenskt snus fermenteras inte, då denna process kan efterlämna skadliga ämnen.

Den moderna professionella tillverkningsprocessen består av följande moment: Malning: Tobaken luckras upp, torkas och mals till grov-, mellan, och finmalet. Beredning: Tobaksmjölet vägs upp och transporteras till en sluten blandare. Vatten och salt tillsätts samt värme, processen styrs av datasystem. Denna process kallas pastörisering. Efter detta kyls snuset ner och övriga ingredienser tillsätts. Snuset kvalitetskontrolleras sedan, om det uppfyller kraven är det klart att förpackas. Packning: Lössnus: Fyllning av dosor sker i automatiska packningsmaskiner. Därefter försluts dosorna med lock, vägs och etikett sätts på. Lössnus förpackas till största delen i paraffinbelagda pappdosor. Portionssnus: Förpackningsprocessen för portionssnus är lite mer komplicerad. Portionerna mäts upp och förs i in i tuber av cellulosafiber som försluts i ändarna och sedan klipps av i prillor. Prillorna förpackas i plastdosor av polypropen, som sedan försluts och förses med etikett. Portionssnuset är mer känsligt för uttorkning än lössnuset. Användandet av plastdosa har mest med hållbarhetsskäl att göra.

Det går att tillverka eget snus av tobak, vatten, salt och natriumkarbonat och glycerol.

Olika tillverkare miniatyr Swedish Match är den största leverantören av snus i Sverige. En preliminär mätning av volymandel i antal sålda dosor de fyra första veckorna under år 2012, utförd av marknadsinstitutet Nielsen, visar på en andel av 78,8 procent för Swedish Match. BAT/Fiedler & Lundgrens försäljning i samma mätning uppgick till 10,7 procent, Imperial Tobaccos andel var 6,2 procent och Japan Tobacco låg på 2,1 procent. Enligt mätningen ökade den svenska snusmarknaden med 9,9 procent jämfört med motsvarande fyraveckorsperiod år 2011.

British American Tobacco köpte 2008 Fiedler & Lundgren, som dock fortfarande tillverkar sina egna märken.

Snusvarianter Lössnus miniatyr|Lössnus Lössnuset ser likadant ut på tidigt 2000-tal som 200 år dessförinnan. Det finns i grovt-, mellan- och finmalet. Det finmalda är enklare att baka, men ger inte lika tobaksnära smak, medan det grovmalda har kraftigare tobakssmak. Prillan bakar man själv till önskad storlek och den ger en snabb och omedelbar smakupplevelse.

Portionssnus miniatyr|250px|Portionssnus av märket General. Portionssnus är färdigförpackade snusportioner i påsar, vanligen tillverkade av cellulosafibrer. Portionssnuset lanserades för första gången av Svenska Tobaks AB 1973, efter att bland annat ett ålderdomshem begärt ett enklare sätt att fördela snus bland ålderdomshemmets vårdtagare. Det första svenska snuset förpackat i portionspåse hette Smokeless, och lanserades under slagorden "det moderna sättet att snusa"."Portionssnus" (annons). Dagens Nyheter, 27 februari 1973, sidan 8. Smokeless ersattes senare av Tre Ankare. Svenska Tobaks AB hade inlett ett samarbete med amerikanska United States Tobacco Company i det gemensamt ägda företaget United Scandia International. STAB låg före sin amerikanska partner i utvecklingen av teknik för att tillverka portionspåsar. United States Tobacco de introducerade sitt första portionssnus, Good Luck, på sin hemmamarknad ungefär samtidigt som Smokeless lanserades i Sverige.Ganna Kostygina och Pamela M Ling, "Tobacco industry use of flavourings to promote smokeless tobacco products". Tobacco Control, november 2016. .

Portionssnus säljs liksom lössnus i snusdosor, som normalt innehåller 20–25 portioner à cirka 1 gram. En variant som lanserades 1998 heter vit portion eller bara "white" (engelska för "vit"). Det är förpackat i vita portionspåsar, vilka inte är våta, till skillnad från vanliga portionspåsar. "White" snus rinner mindre då det oftast är fördelat under en längre tid än vanligt portionssnus. Annars är fukthalten i själva snuset oftast densamma medan vikten per prilla är mindre..

Snus har sedan 1800-talet funnits smaksatt. General (Generalsnus) innehåller sedan 1866 bergamottolja. Det svensk‑amerikanska samarbetet i United Scandian International ledde till att nya smaker introducerades i Sverige. United States Tobacco skapade det milda snuset Happy Days med hallonsmak (1967) och mintsmak (1970). Det skapades för unga nybörjare. och mintsmaken lanserades även i Sverige. UST försökte också utveckla snus med smak av bourbon (amerikansk whisky), med mindre framgång. I Sverige hade det första portionssnuset Smokless whiskysmak. År 2021 finns ett stort utbud av smaksatt snus, bland annat citrus och lakrits.

Användning Det finns olika anledningar till att personer använder snus. Vissa snusar som ett alternativ till cigaretter, av hälsoskäl eller praktiska skäl.

Bruk i Sverige Statistik före 1915 är osäker då det fanns många tillverkare spridda över Sverige. Under 1919 såldes ungefär 7000 ton snus i Sverige, vilket är en toppnotering, det var 1,2 kg per svensk. Snusförsäljningen gick ner när man började röka cigarr istället. I samband med andra världskriget ökade cigarettrökningen markant och inte förrän i slutet av 1960-talet, då larmrapporterna om rökningens skador blev allt fler, fick snus tillbaka sin popularitet. Dosorna hade nu blivit runda och fått plåtlock, resten var fortfarande i vaxad papp.

År 1998 återhämtade sig försäljningen och noterades till ungefär 5350 ton, vilket motsvarar 0,6 kg per capita. Idag snusar en miljon svenskar och år 2000 förbrukades ungefär 6200 ton varav 45 procent var portionssnus.

Snusförsäljningen i Sverige ökade efter att rökförbud på restauranger infördes 1 juni 2005. Andelen som snusar har ökat i befolkningen sedan 1980-talet, samtidigt som andelen som röker har minskat.

EU:s förbud mot snus

Enligt Europeiska unionens tobaksdirektiv är alla tobaksprodukter "för oralt bruk som inte avses att rökas eller tuggas" förbjudna. Detta innefattar snus. Sverige har som enda medlemsstat ett undantag från denna bestämmelse i enlighet med anslutningsfördraget 1994.

Danmark förbjöd endast portionssnus när direktivet infördes, eftersom lössnus ansågs vara en traditionell tobaksprodukt i landet. 2012 bad EU-kommissionen Danmark att skärpa sin tobakslagstiftning och att svara dem inom två månader, vilket Danmark inte gjorde. I juni 2014 meddelade EU-kommissionen att Danmark ställs inför EU-domstolen.

Applicering Det vanligaste sättet att bruka snus (att "snusa") är att lägga in en mängd snus under överläppen där den sedan behålls mellan några minuter och några timmar.

Hur snuset appliceras i munnen skiljer sig från person till person. Gällande lössnus används vanligtvis fingrarna för att pressa ihop lite snus, en så kallad pris eller en prilla, så att den får en fast konsistens, varefter den vanligtvis placeras under överläppen.

Portionssnus underlättar användningen eftersom det lösa snuset redan är färdigförpackat i portionspåsar i dosan.

Under 1960-talet introducerades en speciell snusportionerare för lössnus. Det var en vanlig engångsplastspruta vars spetsiga ände var avtagen. Genom att dra ut kolven och upprepade gånger trycka öppningen ned mot snusdosans botten fylldes sprutan av hårt pressat snus varefter snuset kunde tryckas upp under läppen. Senare kom andra leverantörer in i bilden med specialtillverkade sprutor i varierande färger.

Förvaring