Ett satsschema är ett sätt att beskriva den ordning i vilken de primära satsdelarna kommer i ett språk. Satsschemabegreppet introducerades av Paul Diderichsen.
Satsschema för svenska satser Svenskan har främst V2-ordföljd, och därutöver en i övrigt ganska fast ordföljd. Den kan beskrivas med hjälp av ett satsschema. Lägg märke till att samma schema används för både huvudsats och bisats. Satsschemat visar hur en typisk sats ser ut, och tar inte upp de många undantag som finns. För att identifiera om en sats i svenska är huvudsats eller bisats kan förstaspråkstalare använda sig av biff-regeln (i bisats kommer inte före det finita verbet), alltså att man lägger in ett inte i satsen och ser var det hamnar i relation till det finita (tempusböjda) verbet. I en huvudsats är det i regel naturligt att placera inte efter det finita verbet. Exempel: Jag har inte ringt mamma än. Har är det finita verbet; inte hamnar efter och det är därför en huvudsats. Eftersom jag inte har ringt mamma än. Har är det finita verbet; inte hamnar före. En annan ledtråd är eftersom, som är en bisatsinledare. Satsschemat delas in i tre topologiska fält: initialfält, mittfält och slutfält.
Huvudsats Lägg märke till att en primär satsdel står i fundamentet i exemplen, och inte på sin vanliga plats, men att fundamentet blir tomt i ja/nej-frågor (rogativa satser) som alltså inleds med verbet. I öppna frågor (kvesitiva satser) står frågeordet i fundamentet. FältInitialfältMittfältSlutfältPositionFundamentTypplatsN1A1VN2A2InnehållFinit verbSubjektSatsadverbialInfinit verbVerbpartikelObjektSubjektiv predikativObjektiv predikativTSRO-adverbialPrepositionsobjektExempel 1Jagville← FUNDkanskeåkatill Grönland.Exempel 2Intekanen apa← FUNDdissaså schysta bananer.Exempel 3Digharjagväl aldrigsett← FUNDförut.Exempel 4SkullekattkvinnanintepiskaBatmani filmen?Exempel 5Dågickvihem.Exempel 6Vadskullehonannarsha gjort?← FUNDExempel 7Att detvekadegjorde← FUNDantagligenDe Gaullenervös.
Bisats I bisatsen står bisatsinledaren på typplatsen. Bisatsinledare är en subjunktion, ett adverb eller ett pronomen. Bisatsens ordföljd är i regel SVO och alltså mindre fri än huvudsatsens. FältInitialfältMittfältSlutfältPositionTypplatsN1A1V1V2N2A2InnehållInledareSubjektSatsadverbialFinit verbInfinit verbVerbpartikelObjektSubjektiv predikativObjektiv predikativTSRO-adverbialPrepositionsobjektExempel 1attLindainteälskadeTuretillräckligtExempel 2närbilenäntligenhadekommittillbakafrån verkstaden
Utvidgade satser Ovan beskrivs den så kallade inre satsen. Denna kan också kompletteras med annex och satsekvivalenter som placeras i den utvidgade satsens förfält eller efterfält. Dessa används ofta för att markera eller kommentera satsens ämne eller syfte, till exempel för att visa att en påståendesats ska tolkas som en fråga, eller klargöra satsens tema. FältFörfältInitialfältMittfältSlutfältEfterfältPositionAnnexFundamentTypplatsN1A1VN2A2AnnexInnehållFinit verbSubjektSatsadverbialInfinit verbVerbpartikelObjektSubjektiv predikativObjektiv predikativTSRO-adverbialPrepositionsobjektExempel 1Jagville← FUNDkanskeåkatill Grönland,vilket retade min familj.Exempel 2Intekanen apa← FUNDdissaså schysta bananer,eller hur?Exempel 3Ursäkta,digharjagväl aldrigsett← FUNDförut,om jag inte misstar mig.Exempel 4SkullekattkvinnanintepiskaBatmani filmen,alltså?Exempel 5När han hoppade från taket,dågickvihem.Exempel 6Vadskullehonannarsha gjort,← FUNDmenar du?Exempel 7Att de tvekade,detgjorde← FUNDantagligenDe Gaullenervös. Observera att annex som kan placeras i efterfältet ofta kan placeras som inskott i satsen:
Dig har jag, om jag inte misstar mig, väl aldrig sett förut. Vad, menar du, skulle hon annars ha gjort?
Referenser
Kategori:Syntax