|nedlagd = |organisationer = 15px Armén15px Marinen15px Flygvapnet |högkvarter = 10px|Stockholms heraldiska vapen Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige |högste befälhavare_titel = Regeringen |högste befälhavare = (Regeringen Kristersson) |statsråd_titel = Försvarsminister |statsråd = Pål Jonson |försvarschef_titel = |försvarschef = General Michael Claesson |unik_titel = Generaldirektör |unik = vakant

|ålder = 18–47 år |värnplikt = |styrkor = 29 600 88 000 (Krigstid)130 000 (Krigstid, målsättning 2035) |reservstyrkor = 34 500 |aktiva = 574

|budget = 175 miljarder SEK (2026)https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/regeringen-lagger-fram-forsvarssatsningar-for-ett-starkare-sverige/ |procentbnp = 2,8 % (2026)https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsbudget/ |leverantörer = |import = |export =

|historia = Officiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten. Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef. |rank = |utmärkelser = }}Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för att genomföra Sveriges försvarspolitik såsom den beslutats av riksdagen och regeringen.

Myndigheten har i uppdrag att skydda landet i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/ Sveriges försvarsmakt ingår sedan år 2024 i militäralliansen Nato.

Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av armén, flygvapnet, marinen (flottan och amfibiekåren) och hemvärnet. Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.

Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för civilt försvar (MCF) som sorterar under inrikesministern.

Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.

Historik

1600- till 1800-talet Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga krig med samtliga grannländer, inklusive trettioåriga kriget under stormaktstiden under 1600- och i början av 1700-talet. De många krigen mot Tsarryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Det senaste kriget som Sverige var direkt inblandat i var Fälttåget mot Norge som utkämpades 1814.

1900-talet Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet. Sovjetunionen sågs dock i praktiken som det största hotet under efterkrigstiden, och föranledde stora svenska försvarssatsningar. Som mest spenderade Sverige cirka 4,7 % av BNP på försvaret under 1950-talet.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 inleddes en snabb nedmontering av det svenska försvaret, både till omfånget och genom att det omvandlades till en organisation för internationella insatser. De mest omfattande neddragningarna skedde i samband med försvarsbesluten 2000 och 2004. Försvarsutgifternas andel av BNP sjönk från 2,6 % år 1990/91 till 1,0% år 2017.

2000-talet Försvarsmaktens rekrytering hade under 1900-talet grundats på allmän värnplikt. Värnplikten avskaffades i fredstid år 2010, för att ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet. Beslutet mötte efterhand allt starkare kritik, eftersom försvaret visade sig få svårt att rekrytera på frivillig basis samtidigt som säkerhetsläget i Europa försämrades, bland annat genom kriget i Ukraina 2014. Riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala, och år 2018 ryckte den första nya värnpliktskullen in.

Mot slutet av 2010-talet inleddes också en återupprustning efter de gångna årens dramatiska neddragningar. Försvarsbeslutet 2020 medförde stora satsningar de kommande fem åren och inrättandet av fyra nya regementen. Försvarets totala manskap planerades växa från 60 000 personer till 90 000 personer år 2030.

Enheter ur Försvarsmakten har deltagit i ett flertal internationella operationer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.

Kvinnligt deltagande

I Sverige fick kvinnor först 1989 lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män, något som då innebar att det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffades. Samtidigt fick kvinnor tillgång till samtliga militära befattningar inom det svenska försvaret. Detta var ett sent steg i en process från 1800-talets slut som successivt öppnade armén och försvaret i övrigt för (militär) kvinnlig arbetskraft.

1865 bildades Damkommittén, den första svenska kvinnoföreningen som arbetade med försvarsfrågor. Den fungerade som del av Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält, en organisation som senare kom att ombildas till Röda Korset. Kvinnor lämnades dock utanför värnplikten när allmän och obligatorisk värnplikt infördes 1901.

Efter första världskriget flyttade kvinnorörelsen fram sina positioner i samhället, och 1919 infördes kvinnlig rösträtt. Fem år senare bildades Svenska Lottakåren, efter mönster från den liknande Lotta Svärd-organisationen i Finland; under mellankrigstiden växte lottakårens storlek till 110 000 medlemmar. 1942 bildades även Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, för att samordna den ökande mängd kvinnor som börjat verka inom transportdelen av försvaret.

1962 introducerade Flygvapnet titeln "extra flygingenjörsaspirant", i syfte att kunna anta en kvinna (Inger-Lena Hultberg) till sin flygingenjörsutbildning. Värnpliktskravet förhindrade fortfarande kvinnor från att formellt kunna söka till militära yrken, men under 1960- och 1970-talet tillstyrkte Lottakåren, undersökte flygvapenchefen och tillsattes en statlig kommitté, alla med större kvinnlig medverkan i försvaret som tänkt mål.

1978 beslutade Riksdagen att kvinnor skulle få tillgång till befälstjänster i det militära försvaret, inledningsvis i markbefattningar i flygvapnet. 1980 skedde den första inryckningen av kvinnor till grundutbildning – på F16 i Uppsala. 1989 fick kvinnor slutligen tillträde till samtliga militära befattningar, inklusive (de sista att genomföras) som stridspilot och i tjänst i ubåt. 1994 avskaffades kravet för kvinnor inom försvaret att utbilda sig till officerare.

På senare år har allt fler högre officerstjänster inom försvaret fått kvinnliga innehavare. 2013 utsågs Lena Hallin till Sveriges första kvinnliga general utanför det försvarsmedicinska området, och 2019 blev hon Musts första kvinnliga chef. 2020 utsågs Laura Swaan Wrede till Sveriges första kvinnliga armégeneral.

2016 utgjordes cirka 13 procent av försvarsmaktens personal av kvinnor; detta varierade mellan 5,5 procent av officerarna och 38 procent av de civilt anställda. Två år senare utökades värnplikten och blev könsneutral, och 2021 rapporterades att 18 procent av de värnpliktiga då var kvinnor.

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter

När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet). Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..." Försvarsmakten stöder det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris). Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning Från 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef, generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström, som hon hade till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten. Den 1 juni 2021 tillträdde Mikael Granholm som generaldirektör. Han slutade den 30 juni 2025 för att bli generaldirektör för Försvarets materielverk. Den 26 januari 2026 blev Christina Malm generaldirektör. Hon avgick 15 juli samma år av personliga skäl.

Försvarsmaktsledning

Försvarsmaktsledningen (FML) består av:

Överbefälhavare: General Michael Claesson (från 2024-10-01)Generaldirektör: vakant (från 2026-07-15)Chef för Försvarsstaben: Generallöjtnant Carl-Johan Edström (från 2024-10-01)Chef för Must: Generallöjtnant Thomas Nilsson (från 2023-05-01)Chef för Operationsledningen: Viceamiral Ewa Skoog Haslum (från 2024-11-15)Milrep: Generallöjtnant Jonny Lindfors (från 2026-07-01)Ekonomidirektör: Ellen Rova (från 2024-04-10)Chefsjurist: Kerstin Bynander (från 2025-09-16)Personaldirektör: Kim-Lena Ekvall Svedenblad (från 2023-01-01)Kommunikationsdirektör: Flottiljamiral Fredrik Peedu (från 2025-02-10)

Försvarsstaben

För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Försvarsstaben (Fst) och Operationsledningen samt de tre försvarsgrensstaberna: AST – Arméstaben FS – Flygstaben MS – Marinstaben

Begreppet Försvarsmakten Innan 1994 var Sveriges militära förband inte samlade i en enda myndighet. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola samt Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (Chefen för armén, Chefen för marinen & Chefen för flygvapnet) egna myndigheter under regeringen.Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet , Statens försvarshistoriska museer/Försvarets traditionsnämnd. Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f; innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten. I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas Proposition 1993/94:33, Sveriges riksdag.

Insatsorganisation Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Grundorganisation Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar miniatyr|Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater. miniatyr|Korvetten HMS Visby (K31). miniatyr|JAS 39 Gripen. Armén Marinen Flygvapnet

Försvarsmaktens lednings- och logistikförband

Högkvarteret (HKV), Stockholm Arméstaben (AST), Enköping Marinstaben (MS), Stockholm Flygstaben (FS), Uppsala Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Stockholm Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Halmstad Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), Örebro