Felnäring, eller malnutrition, innebär brist, överskott eller obalans i tillförseln av näringsämnen, eller nedsatt förmåga att tillgodogöra sig den föda som man äter till följd av malabsorption. I vid bemärkelse omfattar begreppet undernäring, brist eller överskott av vitaminer och mineraler samt övervikt, fetma och kostrelaterade icke-smittsamma sjukdomar. Olika former kan förekomma samtidigt hos samma person, exempelvis övervikt i kombination med vitamin- eller mineralbrist. Felnäring förekommer i alla länder och kan påverka både hälsa och utveckling. Kvinnor, spädbarn, barn och ungdomar hör till de grupper som är särskilt utsatta.

Terminologi Världshälsoorganisationen (WHO) använder malnutrition som ett samlingsbegrepp för både bristtillstånd och tillstånd förknippade med överskott av energi eller näringsämnen. I det medicinska ämnesordssystemet MeSH avser malnutrition en obalans i näringsstatus som beror på att näringsintaget inte täcker kroppens fysiologiska behov. I Svensk MeSH är undernäring svensk huvudterm, med felnäring och näringsbrist som synonymer. Övernäring (overnutrition) är en separat term på samma nivå i MeSH-systemets hierarki.

I sjukdomsklassifikationen ICD-10 används malnutrition för gruppen E40–E46, som omfattar protein- och energiundernäring. Andra näringsbrister redovisas i gruppen E50–E64, medan fetma och annan övernäring ingår i E65–E68.

Former Undernäring

Undernäring kan hos barn visa sig som låg vikt i förhållande till längden (wasting), låg längd i förhållande till åldern (stunting) eller låg vikt i förhållande till åldern (undervikt). Tillväxthämning kan följa av långvarig eller återkommande undernäring och påverka den fysiska och kognitiva utvecklingen. Undernäring ökar också barns sårbarhet för sjukdomar och risken att dö.

Felnäring som rör mikronäringsämnen omfattar både brist och överskott av vitaminer eller mineralämnen. Brist på järn, jod och vitamin A utgör betydande folkhälsoproblem, särskilt för barn och gravida i låginkomstländer. Mikronäringsämnen behövs bland annat för att kroppen ska kunna bilda enzymer och hormoner som är nödvändiga för tillväxt och utveckling.

Övernäring

Övervikt och fetma innebär att kroppen ansamlar så mycket fett att hälsan kan påverkas negativt. Tillstånden är förknippade med obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Ohälsosamma kostvanor ökar också risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer.

Undernäring och övervikt kan finnas samtidigt i en befolkning eller ett hushåll. Även en person med övervikt kan ha brist på vitaminer eller mineraler.

Orsaker Undernäring kan uppkomma vid för lågt matintag, försämrat näringsupptag, stora näringsförluster eller ökade näringsbehov, exempelvis vid sjukdom. Tugg- och sväljsvårigheter, exempelvis efter stroke eller vid dålig munhälsa, kan också öka risken. Hos äldre kan även demenssjukdom och att bo ensam innebära ökad risk för undernäring.

Fetma utvecklas genom samspel mellan bland annat ärftliga faktorer, matvanor, fysisk aktivitet och den omgivande livsmiljön. Matvanorna påverkas av inkomster, livsmedelspriser, kulturella traditioner och vilka livsmedel som finns att tillgå. När näringsrik mat är dyr eller svår att få tag på kan billigare livsmedel med mycket fett, socker och salt få större utrymme i kosten. Sådana kostmönster kan bidra till att övervikt ökar samtidigt som bristtillstånd kvarstår.

Även ett för stort intag av enskilda näringsämnen kan vara skadligt, exempelvis långvarigt högt järnintag från kosttillskott.

Förekomst Felnäring förekommer både i låg- och höginkomstländer, och många låg- och medelinkomstländer har samtidigt problem med undernäring och ökande övervikt. År 2022 uppskattades 390 miljoner vuxna, 18 år eller äldre, i världen vara underviktiga, medan 2,5 miljarder hade övervikt, däribland 890 miljoner med fetma. Andelen vuxna med övervikt varierade samma år från 31 procent i WHO:s Afrikaregion och Sydostasienregion till 67 procent i Amerikaregionen.

Enligt gemensamma skattningar från Unicef, WHO och Världsbanken hade 150,2 miljoner barn under fem år hämmad längdtillväxt 2024, medan 42,8 miljoner hade låg vikt i förhållande till längden och 35,5 miljoner hade övervikt.

Åtgärder Förebyggande insatser omfattar bättre tillgång till näringsrik mat, hälsosamma skolmåltider och begränsningar av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn. Stöd till amning och varierad, näringsrik mat under småbarnsåren kan främja tillväxten och minska risken för senare övervikt. Berikning av vanliga livsmedel, exempelvis tillsats av jod till salt, kan användas för att förebygga vitamin- och mineralbrister.

Bedömning av undernäringsrisk omfattar bland annat BMI, ofrivillig viktnedgång, förändrat matintag och sjukdomstillstånd som kan påverka näringsbehovet. Behandlingen kan bestå av anpassad mat, näringsdrycker eller tillförsel av näring genom sond eller direkt till blodbanan. Vid fetma kan stöd till förändrade matvanor och fysisk aktivitet kombineras med medicinsk eller kirurgisk behandling efter individuell bedömning. Uppföljningen omfattar även andra riskfaktorer och samtidiga sjukdomar.

Referenser

Externa länkar Malnutrition – WHO:s ämnesöversikt (på engelska).

Kategori:Kroppsvikt och mått Kategori:Näringsrubbningar Kategori:Wikipedia:Basartiklar