Kriget mellan Hamas och Israel är en pågående väpnad konflikt i Palestinaområdet i Mellanöstern som inleddes den 7 oktober 2023. Kriget började med en terrorattack från Gazaremsan mot israeliska gränsstäder, där Hamas dödade närmare 1 200 personer, varav majoriteten civila. Hamas tog även cirka 250 personer som gisslan och förde dem till Gaza. Under tre dagar utkämpades strider på israeliskt territorium kombinerat med israeliska flygräder mot Gazaremsan. Den 27 oktober invaderade Israels försvarsmakt Gaza med målet att förgöra Hamas och frita de gisslan som tagits.
I augusti 2025 uppgav den palestinska hälsomyndigheten att 62 000 palestinier dött och över 156 000 skadats av våldshandlingar under kriget. Hjälporganisationer har dessutom uppskattat att 70-80 000 av Gazas invånare dött av undernäring och sjukdom till följd av kriget. Läckta siffror från Israels försvarsmakt indikerade att i maj 2025 var 83% av de som dödats i Gaza civila. Stora delar av Hamas ledning har också dödats. Omkring 1,9 miljoner palestinier har blivit internflyktingar, och 87% av Gazas bostadshus har förstörts. Israel har motiverat angrepp mot civila mål med att stridande gömmer sig bland civila. Uppgifter har gjort gällande att även Israel använt sig av civila som mänskliga sköldar. Att använda civila som mänskliga sköldar är ett krigsbrott och båda sidor har förnekat medveten användning av metoden.
Blockaden av Gazaremsan har skärpts av Israel under kriget, vilket har lett till en humanitär kris, inklusive en kollaps av hälso- och sjukvården och svält. Israel har anklagats av människorättsorganisationer för att använda svält som vapen.
Enligt en rad människorättsorganisationer samt forskare inom folkmordsstudier och internationell rätt begår Israel folkmord i Gaza, även om detta ifrågasätts av vissa. Experter och människorättsorganisationer menar också att både Israel och Hamas har begått krigsförbrytelser. Ett ärende som anklagar Israel för att begå folkmord i Gaza granskas av Internationella domstolen (ICJ), medan Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat arresteringsorder mot Benjamin Netanyahu, Yoav Gallant samt Hamas tre högsta ledare. Tortyr och sexuellt våld har kopplats till både palestinska militanta grupper och israeliska styrkor.
Flera bedömare varnade tidigt för att kriget ska sprida sig till andra delar av Mellanöstern. Libanesiska Hizbollah avfyrade återkommande raketer mot norra Israel, och de jemenitiska huthirebellerna angrep flera kommersiella fartyg i Röda havet i sympati med Hamas. Kriget vidgades under 2024 till Libanon där Israels försvarsmakt genomförde flygbombningar och markanfall mot vad Israel uppgav var Hizbollah-mål. Iran har också involverats i konflikten, bland annat genom Israel-Iran-kriget i juni 2025.
Bakgrund
Israel–Palestina-konflikten har pågått sedan 1947 då FN antog en plan där Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat. Någon självständig arabisk stat i Palestina bildades först senare. Resterna av den föreslagna arabiska staten, det vill säga Gazaremsan och Västbanken kontrollerades efter 1948 års krig av Egypten respektive Jordanien. I samband med sexdagarskriget 1967 ockuperade Israel dessa områden. Efter att Israel i enlighet med Osloprocessen hade dragit sig tillbaka från Gazaremsan 2005 hölls 2006 ett val i de palestinska områdena. Valet vanns av Hamas som sedan dess har styrt Gazaremsan. Efter att organisationen med våld drivit ut allt politiskt motstånd från Gaza, inrättade Israel en blockad för att stävja Hamas militära förmåga. Inga nyval har hållits i vare sig Gazaremsan eller på Västbanken sedan dess. Sedan makttillträdet har flera stridigheter brutit ut mellan dem och Israel, som oftast har bestått av att Hamas skickat raketer mot Israel, och Israel bombat Gaza-remsan, med 1000-tals döda palestinier som följd. Den senaste större sammandrabbningen var Gazakriget 2014.
Det spekuleras kring huruvida Iran, som sponsrar Hamas, uppmuntrat gruppen att genomföra attacken för att sabotera den USA-medlade normaliseringsprocessen mellan landets främsta rival, Saudiarabien, och Israel.
Förlopp Hamas attack (7 oktober 2023)
miniatyr|Hamasattackens maximala territoriella utbredning. Kriget inleddes på morgonen den 7 oktober 2023, under den judiska högtiden Simchat Torah. Klockan 06.30 (UTC +3) sköt Hamas över 3 000 raketer mot israeliska städer inom loppet av 20 minuter. Många av dessa sköts ned av luftvärnssystemet Iron Dome, men explosioner hördes i bland annat Tel Aviv, Ashkelon och Herzliya. Samtidigt infiltrerade ca 3 000 terrorister Israel via tunnlar, båtar, diverse fordon och motordrivet skärmflyg. IDF var uppenbarligen oförberedda på angreppet, och Hamas lyckades inta ett 20-tal israeliska byar längs gränsen med Gazaremsan. Man lyckades även inta en militärbas i Re'im. Som längst lyckades man nå Ofaqim, drygt två mil från Gaza.
I Israel begick Hamas omfattande massakrer på civilbefolkningen i vad som beskrivits som de värsta förföljelserna av judar sedan Förintelsen. Man gick från dörr till dörr och dödade människor i deras hem, inklusive kvinnor och barn. Särskilt drabbade var orterna Kfar Aza och Be'eri, där 52 respektive 108 människor dödades. Man dödade även över 360 personer som deltog i en musikfestival i Negevöknen. Många kroppar bar spår av tortyr, och en del tog flera veckor att identifiera då de var brända bortom igenkänning. Man begick även systematiska våldtäkter av kvinnor. Sammanlagt 1 200 människor dödades i attacken, varav de flesta civila. Flera kroppar togs till Gazaremsan, och i minst ett fall paraderades en naken kropp tillhörande en 22-årig kvinna på gatan framför jublande folkmassor. Hamas förde utöver detta med sig cirka 250 personer som gisslan tillbaka till Gazaremsan i samband med invasionen, varav de flesta civila.
I Israel utlyste premiärminister Benjamin Netanyahu krigstillstånd, och natten efter attacken röstade Israels säkerhetskabinett för att "förgöra Hamas och Palestinska islamiska Jihads militära och statliga förmågor".
Israel förbereder markinvasion (8–26 oktober 2023) miniatyr|Barn bland rasmassorna i Gaza, 9 oktober 2023. Omedelbart efter attacken spekulerades det kring hur Israel skulle svara, och i en intervju den 8 oktober sa Israels internationella talesperson Jonathan Conricus att en markinvasion var en möjlighet "som ligger på bordet". Dagen därpå beordrade Israels försvarsminister Yoav Gallant en "total belägring" av Gaza och meddelade att man stoppat all el-, mat och bränsleförsörjning. Man mobiliserade även hundratusentals reservister. Många av dessa stationerades i närheten av Gaza, men en stor andel av styrkorna skickades till gränsen mot Libanon för att avskräcka den andra stora Iranproxyn i regionen, Hizbollah, och på så vis undvika ett flerfrontskrig. Man påbörjade även en omfattande bombningskampanj, och under krigets fem första dagar släpptes ca 6 000 bomber över Gaza.
Den 13 oktober släppte IDF flygblad över Gaza stad där man uppmanade civilbefolkningen norr om Wadi Gaza att evakuera till remsans södra del. IDF anklagade samtidigt Hamas för att förhindra civilbefolkningen från att lämna sina hem. Det rapporterades om explosioner i evakueringsrutterna som angivits av Israel, vars orsak ej klarlagts.
Efter stora internationella påtryckningar började den 21 oktober humanitärt stöd i form av mat, vatten och mediciner att släppas in genom Rafahgränsövergången mellan Gazaremsan och Egypten. Tidigare hade Israel vägrat att låta varor släppas in i Gaza som en del av en kollektiv bestraffning. En stor stötesten var bränsle, som används till generatorer av exempelvis sjukhus i Gaza, men som Israel vägrade släppa in då man hävdade att Hamas skulle använda det för att tillverka raketer som sedan skickas mot Israel.
Under den här tiden fortsatte raketbeskjutningen från Gaza mot israeliska städer, och under perioden 7–23 oktober hade 6 700 raketer skjutits mot Israel, och av de som utgjorde ett hot uppskattades 97 % skjutas ned av Iron Dome. Enligt Israel var det dock långt ifrån alla raketer som nådde landet, och IDF uppgav att var femte raket landade i Gaza. I en uppmärksammad explosion på Al-Ahlisjukhuset den 17 oktober, där Israel först anklagades för att ha dödat över 500 människor som sökte skydd på dess bakgår. Israel hävdar att det i själva verket troligtvis var en förlupen raket avfyrad av palestinska, islamiska jihad som orsakat förödelsen. Dödsiffran anges vidare av USA vara i "det lägre spektrumet" av 100–300.
Civilbefolkningen i Gaza var nu mycket hårt ansatt, särskilt i den norra delen, där det fortfarande fanns hundratusentals palestinier trots upprepade uppmaningar från IDF att evakuera. FN rapporterade att det för många inte fanns möjlighet att på ett säkert vis lämna sina hem i norra Gaza-remsan. Det rådde omfattande brist på läkemedel och andra förnödenheter. En stor del av den civila infrastrukturen totalförstördes av israeliska flygräder, i vilka tusentals civila befaras ha dött. Israel, EU och USA fördömde Hamas för ett påstått användande av mänskliga sköldar, vilket påstods förklara det stora civila lidandet. Internationella experter och människorättsgrupper har dock påpekat att få av de israeliska påståenden om användandet av mänskliga sköldar av Hamas, har kunnat styrkas.
En komplicerande faktor för de israeliska bombningarna var att man ej kände till var israeliska gisslan hölls. 26 oktober påstod Hamas att cirka 50 ur gisslan hade dödats av israeliska bomber. Detta ökade det interna trycket på det israeliska säkerhetskabinettet att göra större ansträngningar för att frita de kidnappade israeler som hölls av Hamas och andra palestinska militanta grupper.
Israeliska markinvasionen av norra Gaza inleds (27 oktober–24 november 2023) miniatyr|Israeliska soldater i Gaza, 31 oktober 2023. 27 oktober bröts all telekommunikation med Gazaremsan, och kort därefter inledde Israel en invasion av den norra delen. Israeliska stridsvagnar, schaktmaskiner och infanterisoldater tog sig förbi gränsen och påbörjade de första storskaliga markstriderna mellan Israel och Hamas sedan den 7 oktober. Experter pekade på svårigheterna med denna typ av operation, då reguljära arméer förlorar en stor del av sitt övertag i urbana miljöer då det är enormt resurskrävande och innebär en stor risk för bakhåll. Hamas tunnelkomplex under Gaza pekades ut som ett av de största problemen för IDF, då fienden på ett oförutsägbart sätt kunde hoppa ut ur marken.
Under invasionen pågick särskilt hårda strider kring Al-Shifasjukhuset, vilket Israel och USA anklagade Hamas för att använda som vapenlager och kommandocentral, något som förnekas av Hamas. Efter att ha intagit komplexet publicerade Israel ett antal videoklipp som visade flera vapen man hade funnit, samt en 55 meter lång tunnel som man hade hittat under sjukhusområdet, och som var försedd med en bombsäker dörr. Bildmaterial från sjukhusets övervakningskameror, publicerat av IDF, visar även hur gisslan släpades in genom huvudentrén efter attacken 7 oktober. Bedömare har dock ifrågasatt sanningshalten i de israeliska påståendena och angett att Israel inte lagt fram bevis för att sjukhuset skulle annvänts som kommandocentral.
Samtidigt som Hamas och IDF bekämpade varandra i hjärtat av Gaza stad efter att IDF omringat denna pågick intensiva gisslanförhandlingar, medlade av främst USA och Qatar. Kvällen 21 november meddelade Benjamin Netanyahu att en uppgörelse hade nåtts. I avtalet ingick att Hamas skulle släppa 50 ur gisslan, främst kvinnor och barn, fördelat över fyra dagar. I utbyte lovade Israel en fyra dagar lång "paus" i striderna, frisläppandet av 150 minderåriga eller kvinnliga palestinska fångar, samt ett ökat inflöde av varor in till Gaza under pausen, inklusive bränsle. Israel skulle även sluta att övervaka Gaza med spaningsdrönare och flygplan under sex timmar per dygn.
Vapenvila (24 november–30 november 2023)