En motreaktion eller backlash är inom sociologin en starkt negativ eller fientlig reaktion på en viss idé, handling, trend eller social förändring. Den uppstår ofta när individer eller grupper upplever hot mot sina värderingar, status eller makt. I sociopolitiska sammanhang, särskilt inom identitetspolitik i västvärlden, används termen ofta för att beskriva reaktioner mot ansträngningar att främja rättigheterna eller synligheten för marginaliserade grupper.

Yttringar och backlash Motreaktioner kan manifestera sig som offentligt motstånd, politiska omvändningar eller kulturellt motstånd, och de ses ofta som försök att återställa en tidigare social eller politisk ordning. Forskare tolkar ibland motreaktioner inte som ett förnekande av förändring, utan som en reaktion driven av upplevd förlust, förbittring eller rädsla för att bli bortvald.

Runt feminism Ordet backlash (engelska för 'bakslag') har förknippats specifikt med reaktionen mot de framsteg som gjorts via kvinnorörelsen, i USA och annorstädes. Ordet populariserades i och med Backlash, en bok från 1991 författad av Susan Faludi. Faludis tes var att "den nya högern" (se neokonservatism och nyliberalism) under 1980-talet drev en politik som ledde till bakslag i den jämställdhetspolitiska utvecklingen. Faludis bok fick stor påverkan på debatten både i USA och i Europa, vid en tid då den tredje vågens feminism i viss mån distanserade sig mot den föregående feministiska vågen.

Därefter har uttrycket backlash kommit till användning i bland annat den svenska samhällsdebatten, som markering av tecken på hur kvinnors rättigheter och möjligheter får stå tillbaka. Under 2020-talet har den fjärde vågens feminism efterträtts av ett minskat feministiskt engagemang som beskrivits som en "backlash".

Kulturella och sociala motreaktioner kan ske i flera steg. Sålunda fungerade andra vågens inflytelserika radikalfeminism under 1970-talet som en sorts motreaktion mot det föregående decenniets sexuella revolution, vilken dessa feminister ofta sett som en utveckling som främst gynnade män. Kritik mot den andra vågens feminister kom senare från representanter från tredje vågens ofta sexpositiva feminism, vilken i sin tur gav bränsle till både inomfeministiska konflikter och 2010-talets förnyade feministiska engagemang (se metoo). Kritik mot den sexuella revolutionens resultat har på 2020-talet återkommit med ny kraft.

Exempel

Historiskt

Benediktinklostret i Cluny och den romanska arkitekturen/konsten —> cisterciensernas renhet och enkelhet

J.R. Dalhousies reformer i Indien 1848–1856 —> Sepoyupproret, delvis med konservativ utgångspunkt

13:e tillägget till USA:s författning (upphävandet av slaveriet) —> polariserad debatt —> amerikanska inbördeskriget —> Jim Crow-lagar, rasistiska motargument

Medborgerliga rättigheter —> rösträttsrestriktioner i USA (från sent 1800-tal)

Kvinnorörelsen —> motreaktioner kring fertilitetsproblem, kvinnors "biologiska klocka" och brist på män (1980-talet)

Senare i västerlandet Metoo-rörelsen —> påverkade kvinnor i arbetslivet. Vissa män var mer ovilliga att anställa kvinnor som ansågs attraktiva, mer ovilliga att ha enskilda möten med kvinnor och med större rädsla för att bli orättvist anklagade. Utöver detta förutspådde 56 procent av de tillfrågade kvinnorna i en undersökning att män skulle fortsätta att trakassera dem men att de skulle vara mer försiktiga för att undvika att bli ertappade. Det kom en motreaktion runt debatten om den amerikanska dejtingvåldtäkter, där medierna ibland kom med vilseledande språkbruk. År 1987 kallades det en "epidemi" och 1993 en "våldtäktshajp"; dessa var termer som ibland upplevdes överdrivna och offerorienterade.

Tillgång till abort —> avfinansiering av USA:s lag om planerat föräldraskap (2025) och upphävandet av Roe mot Wade.

HBTQ-rörelsens landvinningar —> motreaktion, där "toalettlagar" och medicinska förbud föreslagits för att begränsa rättigheterna för transpersoner, ungdomar och vuxna. Argumenten kretsar kring rättvist spel inom sport och sexuella trakasserier på toaletter.

Black Lives Matter —> Kampanjerna Blue Lives Matter och All Lives Matter skapades som svar på detta.

Demokratins utmaningar under 2020-talet, i en tid av europeiska storkrig och auktoritära/populistiska ledare i en mängd större stater (ibland beskrivet som en "backlash för demokratin").

Se även Feminazi Gula västarna Reaktion Reaktionär

Referenser

Noter

Kategori:Demokrati Kategori:Mänskliga rättigheter Kategori:Politiska begrepp Kategori:Sociala koncept