Adressbedrägeri är en form av bedrägeri och identitetsstöld där en gärningsman olovligen ändrar en annan persons adress. Syftet är ofta att kapa offrets identitet för att kunna beställa varor, ta krediter eller begå andra ekonomiska brott utan att offret får varningsbrev eller fakturor till sin riktiga adress.

Tillvägagångssätt Ofta börjar det med att bedragaren kommer över personnummer. Tidigare (innan digitala lås) skickade bedragare in pappersblanketter. Genom att ändra adressen hamnar fakturor och kreditupplysningar hos bedragaren istället för offret, vilket gör att brottet kan pågå längre innan det upptäcks.

Skyddsåtgärder i Sverige För att förhindra adressbedrägerier skapade Skatteverket funktionen spärra obehörig adressändring.

Eftersom bedragarna har utnyttjat att det är möjligt att beställa eftersändning utan att ändra folkbokföringsadressen finns även tjänsten adresslåset hos Svensk Adressändring. Det är en kostnadsfri tjänst som innebär att beställningar av adressändring, eftersändning och lagring av post måste bekräftas med e-legitimation (BankID), vilket förhindrar att obehöriga styr om postflödet. Tjänsten ska inte förväxlas med spärra obehörig adressändring. Adresslåset fungerar dock ofta som ett komplement genom att även notifiera användaren om ändringar sker i folkbokföringen.

Juridisk kontext I Sverige rubriceras detta ofta under brottet Olovlig identitetsanvändning som infördes 2016. Innan dess var det svårare att döma någon för själva kapningen.

Referenser Noter

Kategori:Vilseledning Kategori:Brott i Sverige