Belägring av Steinvikholms fästning, strax norr om Trondheim i Norge, skedde vid två tillfällen under 1564 inom ramen för Nordiska sjuårskriget: dels i februari, då Steinvikholms fästning intogs av svenskarna, dels i maj, då fästningen återtogs av Danmark.
Danmark och Lübeck hade förklarat krig mot Sverige i början av augusti 1563. Danskarna drog strax därefter upp genom Halland och belägrade och intog Älvsborgs fästning i början av september. Därmed hade Sverige förlorat sin enda hamn vid Västerhavet.
Erik XIV försökte efter detta att nå fram till Västerhavet på två ställen: dels i södra Sverige i södra Bohuslän och södra Halland, dels i norr över Jämtland och Härjedalen till Trondheim vid Atlantkusten. Erik XIV ägnade sig själv åt den södra fronten och gav befälet på den norra fronten till Knut Haraldsson Soop. Denne angrep Norge och erövrade Härjedalen och Jämtland, men drevs tillbaka i december av trupper under den danske befallningsmannen Evert Bild, och därmed var Jämtland åter i danska händer.Hälsinge regementes fälttåg på www.hhogman.se
År 1564 fick fransmannen Claude Collart befäl på den norra fronten. Han samlade tidigt 1564 en armé i Dalarna och kunde snabbt ockupera Jämtland och Härjedalen. Den 10 februari stod han på Frösön och den 22 februari drog han över fjällen västerut mot Atlanten. Den 28 inneslöts Steinvikholms fästning vid Trondheimsfjorden, som kapitulerade redan dagen därpå. Därmed kunde Collart tåga in i Trondheim och besätta hela Tröndelagen.
En svensk flotteskader utrustades där för att försöka ta Bergen, men blev slagen. En norsk här under länsmannen på Bergenhus Erik Rosenkrantz återtog därefter Tröndelagen och började belägra Collart i Steinvikholms fästning. I slutet av maj måste fästningen ge sig, då den fick slut på sötvatten, varefter Claude Collart fördes som fånge till Danmark. Motanfallet utsträcktes dock ej till Jämtland och Härjedalen, och dessa landskap blev i stort sett i svensk besittning ända till nordiska sjuårskrigets slut 1570.
Andra krigshandlingar i norr Hösten 1564 gjordes svenska anfall under Mats Törne i Härjedalen och Jämtland och mot Hedemarken och Tröndelagen. Svenskarna drog sig dock tillbaka över fjällen. Senare, under sommaren 1566, samlade Johan Siggesson till Svartingstorp en svensk allmogehär och ryckte in i Hedemarken.
Året därpå ledde Johan Siggesson också ett anfall mot Norge från Dalarna, varvid Hamar intogs och brändes. Också en misslyckad belägring av Akershus fästning gjordes av denna här, tillsammans med en annan svensk styrka, som under befäl av Tönnes Olofsson till Kjula ryckt in från Dalsland.
I Jämtland fördes under de följande åren mest gränsfejder samt kortare eller längre härjningståg in i motståndarens land. I slutet av 1568, i början av 1569 och under senhösten samma år härjade danskarna i Jämtland. Vid det senare dödades fogden Sven Birgersson. I februari 1570 gjorde svenskarna under befäl av Klas Erikson Fleming ett kortvarigt infall i Tröndelagen och kom ända fram till Trondheim.
När freden i Stettin slöts den 13 december 1570 var Jämtland och Härjedalen fortfarande i svensk besittning, men fredsfördraget stipulerade att landskapen skulle återlämnas till Danmark.
Källor Jämtländska räkenskaper 1564-1571 på www.fornskrift.se, sidan VIII Noter
Kategori:Nordiska sjuårskriget Kategori:Stjørdals_kommun Kategori:Norges militärhistoria