Bankpaketet, av Finansinspektionen även benämnt EU:s andra bankpaket (för att skilja det från 2013 års ursprungliga CRD IV-paket, se Kapitalkravsförordningen och Kapitalkravsdirektivet), är en samlingsbeteckning för två EU-rättsakter som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 19 juni 2024 och som genomför de sista delarna av Basel III-överenskommelsen inom EU.
Bankpaketet omfattar två rättsakter: CRR III – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1623 av den 31 maj 2024 om ändringar i förordning (EU) nr 575/2013 (tillsynsförordningen) vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och golvet för riskvägda tillgångar. CRD VI – Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring i direktiv 2013/36/EU (kapitaltäckningsdirektivet) vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland samt miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (ESG-risker).
Bakgrund Bankpaketet är den senaste i en rad revideringar av 2013 års CRD IV-paket (kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet), som i sin tur genomförde Basel III i EU-rätten.
2019 antogs ett första reviderings- och riskreduceringspaket, bestående av CRR II (förordning (EU) 2019/876), CRD V (direktiv (EU) 2019/878), BRRD II (direktiv (EU) 2019/879) och SRMR II (förordning (EU) 2019/877). Det paketet införde bland annat ett bindande krav på bruttosoliditetsgrad, en bindande stabil nettofinansieringskvot (NSFR) och en reviderad kalibrering av kraven på nedskrivningsbart eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL) vid resolution.
Det egentliga bankpaketet som denna artikel behandlar antogs av Europaparlamentet och rådet den 31 maj 2024 och publicerades den 19 juni 2024. Det slutför genomförandet av Basel III (ibland kallat "Basel 3.1" eller "slutförda Basel III") i EU-rätten, med särskilt fokus på att göra bankernas riskvägda tillgångar mer jämförbara och mindre beroende av interna modeller.
Kapitalgolvet (output floor) fasas in stegvis enligt följande, med en parallell begränsning ("tak") som innebär att institut inte behöver hålla mer kapital än 125 procent av vad internmetoden (IRB) skulle ge, till och med 2029:
2025 2026 2027 2028 2029 2030 och framåt 50 % 55 % 60 % 65 % 70 % 72,5 %
Innehåll CRR III CRR III ändrar kapitalkravsförordningen och omfattar bland annat: En reviderad schablonmetod för kreditrisk (SA-CR), med fler riskklasser och striktare krav, bland annat för exponeringar mot institut, specialutlåning och fastighetssäkrade exponeringar. Ett kapitalgolv (output floor), som begränsar hur mycket lägre riskvägda tillgångar institut med interna modeller (IRB) kan redovisa jämfört med schablonmetoden. Golvet fasas in stegvis 2025–2030 (se tabell i bakgrundsavsnittet ovan), då det från 2030 motsvarar 72,5 procent av de riskvägda tillgångarna beräknade enligt schablonmetoden. Fullskalig implementering av den fundamentala översynen av handelslagret (FRTB), som tidigare bara var föremål för rapporteringskrav genom CRR II. Nya metoder för att beräkna kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA): en schablonmetod (SA-CVA), en grundläggande metod (BA-CVA) och en förenklad metod (AA-CVA), medan den tidigare internmetoden för CVA-risk upphör att godkännas. En ny, enhetlig och icke modellbaserad schablonmetod för operativ risk, som ersätter samtliga tidigare metoder (inklusive avancerade mätmetoder, AMA), baserad på en verksamhetsindikatorkomponent. Begränsningar av internmetodens (IRB) tillämpningsområde, bland annat att den inte längre får användas för aktieexponeringar.
CRD VI CRD VI ändrar kapitalkravsdirektivet och omfattar bland annat: Utökade tillsynsbefogenheter och sanktionsmöjligheter för behöriga myndigheter. Ett nytt harmoniserat minimiregelverk för filialer från tredjeland (utanför EES), som infört krav på tillstånd för att tillhandahålla vissa centrala bankrelaterade tjänster från en filial i en medlemsstat. Nya krav på att institut integrerar miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (ESG-risker) i sina strategier och processer för att bedöma det interna kapitalbehovet, samt rapporteringskrav för exponering mot sådana risker.
Ikraftträdande och genomförande Bankpaketet antogs av Europaparlamentet och rådet den 31 maj 2024 och publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 19 juni 2024. CRR III, som förordning, är direkt tillämplig och dess bestämmelser tillämpas till stor del sedan den 1 januari 2025, med fleråriga övergångsregler för bland annat kapitalgolvet. CRD VI, som direktiv, skulle vara genomfört i medlemsstaternas nationella rätt senast den 10 januari 2026 och tillämpas i huvudsak från den 11 januari 2026.
Genomförande i Sverige I Sverige genomförs bankpaketet bland annat genom en proposition från regeringen till riksdagen, EU:s bankpaket (proposition 2025/26:253), som bland annat reglerar sammansättningen av kapitalbasen, beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och kapitalbaskraven. Ändringarna genomförs bland annat genom ändringar i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ("tillsynslagen") och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF), och innebär nya tillstånds- och anmälningsplikter, bland annat: Tillstånd för vissa förvärv och transaktioner – till exempel förvärv av väsentligt innehav, väsentlig överföring av tillgångar eller skulder samt verkställande av fusionsplan eller gränsöverskridande delningsplan. Nytt anmälningsförfarande för ledningspersoner i stora institut – med krav på att i förväg anmäla nya ledningspersoner till Finansinspektionen samt lämplighetsprövning av nyckelpersoner i ledande befattning. Tillstånd för tredjelandsfilialer – företag från länder utanför EES måste ansöka om tillstånd för att tillhandahålla vissa centrala bankrelaterade tjänster från en filial i Sverige.
Samtidigt upphörde vissa äldre krav att gälla. Den 1 juli 2026 upphörde exempelvis kravet på tillstånd för vissa större förvärv av egendom enligt 7 kap. 12 § LBF; ett sådant förvärv kan i stället omfattas av den nya tillståndsplikten i tillsynslagen (1 a kap. 8 och 21 §§), beroende på transaktionens karaktär.
FI bedömer att svenska banker kan påverkas mer än banker i många andra EU-länder av framför allt kapitalgolvet, eftersom svenska institut historiskt tillämpat låga riskvikter i sina interna kreditriskmodeller. Finansinspektionen har sedan tidigare även infört ett bolånegolv på 25 procent i Sverige, vilket innebär att det snarare är andra typer av utlåning, som företagslån, som väntas påverkas mest av det nya europeiska kapitalgolvet.
Se även Kapitalkravsförordningen Kapitalkravsdirektivet Kapitaltäckning Basel III Bankunionen Kreditinstitut Kreditmarknadsbolag
Referenser
Externa länkar Förordning (EU) 2024/1623 (CRR III) på EUR-Lex Direktiv (EU) 2024/1619 (CRD VI) på EUR-Lex Proposition 2025/26:253, EU:s bankpaket
Kategori:Europeiska unionens förordningar Kategori:Europeiska unionens direktiv Kategori:Finansrätt