Nacka kommun

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vars bebyggelse ingår i tätorten Stockholm.

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Kommunen har en lång historia av bruk och industrier som inleddes då Gustav Vasa lät anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström på 1550-talet. Sedan 1990-talet domineras dock det lokala näringslivet av tjänste- och servicenäringarna samt handel.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Efter valen på 2010- och 20-talen har kommunen styrts av Alliansen.

Administrativ historik För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia. Kommunens område motsvarar socknarna Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun.Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817 1888 bildades Nacka landskommun av Sicklaö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby gård samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Södertörns domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nacka tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Kommunen är huvudsakligen belägen i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland men också med en mindre del i sydöstra Uppland (Boo distrikt) och är delad mellan Södertörn och Värmdö med Östersjön i norr och söder. Saltsjön, Lilla Värtan och Höggarnsfjärden i norr och Baggensfjärden i söder förbinds av Skurusundet. Nacka kommun gränsar i söder till Tyresö kommun, i väster och nordväst till Stockholms kommun, i nordväst till Lidingö kommun, i norr till Vaxholms kommun och i öster till Värmdö kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

miniatyr|Älta mosse.

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bland annat Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svekofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, exempelvis genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för cirka 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.Kr. låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberget (82,2 m ö.h.), Sicklaberget (72,5 m ö.h.) och Himlaberget (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Nacka kommun Hela riket

Naturskydd År 2022 fanns 11 naturreservat i Nacka kommun.miniatyr|Tollareträsk i Tollare naturreservat.

Svärdsö naturreservat är ett kommunalt naturreservat bildat 2016. Det består av skärgård, barrskog och sjö. I reservatet trivs växter som vit fetknopp, kungsmynta, harmynta och blodnäva. I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Administrativ indelning Gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

För befolkningsrapportering Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Boo församling, Nacka församling och Saltsjöbadens församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt: Boo, Nacka och Saltsjöbaden.

Kommundelar Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997−2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, men dessa nämnder avskaffades från 1 januari 2007.

Tätorter

Nästan hela befolkningen bor i tätorter och cirka 35 % i kommuncentrumet Nacka.

Tätbebyggelsen inom Sicklaön, Älta, Boo och Kummelnäs tillhör tätorten Stockholm. Övriga tätorter inom kommunen är Fisksätra, Hästhagen, Kil och Saltsjöbaden.

Styre och politik Styre Nacka har haft borgerligt styre sedan kommunen inrättades 1971. De tre mandatperioderna från 2010 till 2022 styrdes kommunen av Alliansen. Efter valet 2022 tappade dock Alliansen majoriteten. Röster gick främst till Socialdemokraterna och Nackalistan (nl) som därmed blev tredje största parti. Alliansen ingick då i samverkan med Miljöpartiet och kunde därmed fortsätta styra i minoritet. Samverkan innebar bland annat att miljö- och klimatarbetet skulle förstärkas och att Miljöpartiet inte skulle rösta mot Alliansen "när det gäller påbörjade investeringar eller markförsäljningar". I gengäld blev Desha Svenneborg oppositionsråd trots att Miljöpartiet endast hade drygt 5 % av rösterna. Flest personröster i kommunvalet 2022 fick Mats Gerdau (Moderaterna), Richard Herrey (Moderaterna), Johanna Kvist (Socialdemokraterna) och Konstantinos Irina (Nackalistan).

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MEva Öhbom EkdahlFörste vice ordförande CHans PetersAndre vice ordförande SHelena Westerling

Lista över kommunfullmäktiges ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet  Iwan Ahlström 1994 1998 Moderaterna  Anders Henriksson 1998 2010 Moderaterna  Mats Gerdau 2010 2012 Moderaterna  Gunilla Elmberg 2012 2014 Moderaterna  Lars Stenholm 2014 2018 Moderaterna  Eva Öhbom Ekdahl 2018 Moderaterna

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande MMats GerdauFörste vice ordförande CJohan KroghAndre vice ordförande SJohanna Kvist

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder

Nämnd OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeFritidsnämnden KDKarin Teljstedt MChristian Listérus SMoska HassasKrisledningsnämnden MMats Gerdau CJohan Krogh SJohanna KvistKulturnämnden LMonica Brohede Tellström MFrank Svensson SMattias QvarselMiljö- och stadsbyggnadsnämnden CJohan Krogh MAgnes Palinski SHenrik UnossonNatur- och trafiknämnden MPeter Zethraeus KDJonathan Lindgren NLLina OlssonNämnden för arbete och försörjning MOliver Rykatkin LMartin Sääf SStefan HultSocialnämnden MFilip Wiljander CMartin Hedman SMaria RanerUtbildningsnämnden MEivor Örenmark CEmma Eide SGunnel Nyman GräffVal- och demokratinämnden MMagnus Gilén KDAnders Tiger NLMartha BengtssonÄldrenämnden MTobias Nässén CHåkan Ekengren SEspen BjordalÖverförmyndarnämnden CHans Peters MCamilla Boström SÅsa Norrman Grenninger Källa:

Valresultat 2022

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Kommunen har en lång historia av bruk och industrier. Gustav Vasa lät på 1550-talet anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström. Ett brukssamhälle växte under 350 år fram kring vattenkraften som användes till att driva krutkvarnar, mässingbruk, papperskvarnar, klädesstampar och mjölkvarnar. Mjölkvarn fanns på flera andra platser, till exempel vid Danviken, den togs i bruk 1543. Danviken utvecklades med flera bruk under 1600-talet och under 1890-talet anlades där Danvikens hospital.miniatyr|Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Ett flertal stora industriföretag som exempelvis Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB fanns i kommunen fram till 1990-talets början. Dessa har dock inte längre kvar någon produktion i kommunen. Tjänste- och servicenäringarna samt handel har i allt högre grad dominerat det lokala näringslivet. Bland större företag i kommunen märks företag som Keolis. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare. År 2022 var Atlas Copco den största privata arbetsgivaren med 675 anställda. Infrastruktur Transporter I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 222 som har anslutning söderut till Södra länken, länsväg 260 och länsväg 228. I väst-östlig riktning går även lokaltågslinjen Saltsjöbanan mellan Slussen i Stockholm och Solsidan respektive Saltsjöbadens station. Spårvägslinjen Tvärbanan har ändhållplats i Sickla i västra delen av kommunen, vid Sickla station på Saltsjöbanan. Kommunen saknar tunnelbaneförbindelse men arbete pågår för att förlänga tunnelbanans blåa linje till Nacka med tre nya stationer; Sickla, Järla och Nacka C. Tunnelbanan till Nacka beräknas vara klar 2030. Utbildning miniatyr|Ebba Braheskolan, november 2021.

År 2022 fanns 34 grundskolor som erbjöd undervisning för barn från förskoleklass till och med årskurs sex. Samma år fanns 17 grundskolor riktade till barn från årskurs sex till nio. Det fanns också 17 gymnasieskolor. Bland dessa Designgymnasiet, Ebba Braheskolan, Nacka gymnasium och Young Business Creatives.

miniatyr|höger|Designgymnasiets lokaler vid Marcusplatsen i Sickla köpkvarter.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2011 prognostiserades kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 till +34 %.Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 860, eller 25,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 103 656 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 16 281, eller 21,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 624 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Nacka kommun. Födelseland 31 december 2024 Nr Land Antal Andel Andel ihela riket 1 79,77 % 79,22 % 2 1,79 % 1,19 % 3 1,30 % 0,95 % 4 0,78 % 0,82 % 5 0,69 % 0,39 % 6 0,68 % 0,64 % 7 0,59 % 0,31 % 8 0,58 % 1,35 % 9 0,54 % 0,55 % 10 0,51 % 0,37 %

Kultur Kulturarv

miniatyr|Kulturlandskapet vid Erstavik.

Det finns ett flertal kulturarv bevarade från områdets brukshistoria. Exempelvis en kvarnbyggnad från 1800-talet samt några boningshus och ett magasin. Den vattendrivna Erstaviks kvarn är riven med mjölnarbostaden som hörde till finns kvar att beskåda. Vidare finns en fabriksbyggnad, använd som ättiksfabrik 1827–51, bevarad vid Kummelnäs gård.

Kommunvapen Blasonering: I blått fält ett kvarnhjul av silver.

Vapnet fastställdes 1948 för Nacka stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

Årets Nackabo