Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.http://www.ne.se/halmstad/197727
De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti samtliga val, sedan 2006 har dock kommunpolitiken dominerats av borgerliga partier.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.
1967 inkorporerades Simlångsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.
Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) Geografi Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.
Topografi och hydrografi
De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster om Simlångsdalen, men odlingsmark finns. Berggrunden är i huvudsak täckt med morän. Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta område och kusten. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. Där finns enstaka uppstickande urbergshöjder. En del större sandområden med kustdyner finns dock i anslutning till själva kusten, speciellt i kommunens södra del. Hur dessa dyner bildats har påverkat Lagans och Genevadsåns nedre lopp och styrt dem mot norr. Flygsandfält finns vid Tönnersa och de norr om Halmstad liggande bukterna vid Frösakull och Haverdal.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Halmstads kommun Hela riket
Naturskydd mini|Stranden i Gullbranna naturreservat År 2023 fanns 57 naturreservat i Halmstads kommun. Som exempel kan nämnas den äldre och orörda bokskogen Bohult och Gullbranna med några av Hallands mäktigaste sanddyner. Ungefär 3,4 procent (5,2 procent av landytan) av Halmstads kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade hektar.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:
Enslövs församling Getinge-Rävinge församling Halmstads församling Harplinge församling Oskarströms församling Slättåkra-Kvibille församling Snöstorps församling Steninge församling Söndrum-Vapnö församling
Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt:
Breared Eldsberga Enslöv Getinge Halmstads Martin Luther Halmstads Sankt Nikolai Harplinge Holm Kvibille Oskarström Rävinge Slättåkra Snöstorp Steninge Söndrum Trönninge Tönnersjö Vapnö Övraby
Tätorter Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun. Centralorten är den dominerande med över 60 % av kommunens totala befolkning. Tätorterna ligger längs kusten samt kommunikationsstråken E6/Västkustbanan, riksväg 26, riksväg 25 och riksväg 15/Markarydsbanan.
Styre och politik Styre Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Mellan 2006 och 2022 var dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.
ÅrPartier 1994–1998 S V 1998–2002 S V MP 2002–2006 S V SPI 2006–2010 M FP C KD SPI 2010–2014 M FP C MP KD 2014–2016 M C L MP SPI KD 2016–2018 M C L MP KD 2018–2022 M C L KD 2022– S M KD
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MSusanne BeideFörste vice ordförande S Christel ErikssonAndre vice ordförande SDKrister Karlsson
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SStefan Pålsson Förste vice ordförande MSimon LindgrenAndre vice ordförande KDElla KardemarkTredje vice ordförande CViktor Rundqvist
Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet Sven Johansson 1971 1976 Socialdemokraterna Eskil Eskilstorp 1976 1982 Centerpartiet Jörgen Andersson 1982 1988 Socialdemokraterna Assar Persson 1988 1991 Folkpartiet Carl-Boris Francke 1991 1994 Moderaterna Gun Yström 1994 1998 Socialdemokraterna Bengt Ekberg 1998 2006 Socialdemokraterna Carl Fredrik Graf 2006 2018-05-01 Moderaterna Jonas Bergman 2018-05-01 2018-10-15 Moderaterna Krissi Johansson 2018-10-15 2018-10-23 Socialdemokraterna Jonas Bergman 2018-10-23 2022-10-17 Moderaterna Stefan Pålsson 2022-10-17 Socialdemokraterna
Övriga nämnder Nämnd Ordförande Vice ordförandeBarn- och ungdomsnämnden SMagnus Rindom MDag Hultefors SDLudvig AnderssonByggnadsnämnden MMagnus Uvenfeldt SDJoacim SvenssonHemvårdsnämnden MEwa Sjögren SGun-Britt Löfdahl CLars-Roland SvenssonKrisledningsnämnden SStefan Pålsson MSimon Lindgren CVictor Rundqvist Kulturnämnden SSandra Löberg Erlandsson SDLars LarssonMiljönämnden KDBobbo Nilsson SDTor IngelsRäddningsnämnden KDHenrik Östlund SDMorgan OlsenServicenämnden SCarin Jacobsson MPAmina BoulaabiSocialnämnden STord Johansson MHouda Axelsson LNiclas BexeliusTeknik- och fastighetsnämnden MBruno Peterson KDKim Pettersson Ob.Krister KarlssonUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MChristoffer Lundholm SMicael Nilsson SDLars LarssonValnämnden KDJohnny Bodmar SDRobert Grönberg Källa:
Vänorter Gentofte, Danmark Hangö, Finland Stords, Norge
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn, en stor andel stod av arbetstillfällena inom denna sektor stod kommunen och regionen för. I kommunen hittas även Luftvärnsregementet (Lv 6), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Bland större privata företag återfanns Martin & Servera AB, Getinge Sterilization AB, Albany International AB och Nordifa AB.
Infrastruktur Transporter I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.
Utbildning thumb|Sturegymnasiet År 2024 fanns tre kommunala gymnasieskolor:
Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet
Tidigare fanns även Klaragymnasiet. Det tidigare Plönningegymnasiet lades ner 2016 och delar av verksamheten flyttades till Munkagårdsgymnasiet. Då hade gymnasiet funnits i 69 år. Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska.
Friskolor fanns 2024 i form av Amerikanska gymnasiet, Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium, Ljud & Bildskolan och Realgymnasiet.
Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 1 2 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 3 : Övriga länder 4 Asien: Övriga länder 5 6 Europa utom EU: Övriga länder 7 8 9 10 11 12 13 Afrika: Övriga länder 14 Sydamerika 15 16 17 18 Nordamerika 19 20 21 22 23 24 Oceanien 25 26 Okänt födelseland
Kultur Kulturarv Bland runinskrifter i Halmstads kommun hittas till exempel Vapnöstenen vid Vapnö slott och en runristad gravhäll som numer finns att beskåda på Statens historiska museum i Stockholm. Ett annat exempel på kulturarv är Påarps gravfält som omfattar omkring omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar.
Kommunvapen
Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.
Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.
Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.
Se även Personer med anknytning till Halmstads kommun Halmstads Rådhus AB
Referenser Noter
Externa länkar
Halmstads kommun
Kategori:Sveriges kommuner