Katrineholm är en tätort och centralort i Katrineholms kommun belägen i Södermanlands län och landskapet Södermanland. Tätorten grundades som ett stationssamhälle vid Västra stambanan och fick 1883 status som municipalsamhälle. År 1917 fick Katrineholm stadsrättigheter. Tätorten hade invånare år 2018.
Historia miniatyr|vänster|Katrineholms norra delar och Katrineholms gård på 1890-talet. Namnet Katrineholm kommer från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs, men dåvarande ägaren Jacob von der Linde ändrade namnet på 1660-talet för att hedra sin dotter Catharina. Många fynd visar att trakten var bebodd redan under stenåldern för över 6 000 år sedan.
Samhället Katrineholm uppstod på grund av att järnvägen skulle dras fram här och stationen fick sitt namn efter det närbelägna godset. Stationen byggdes upp på de båda gårdarna Mauritstorp och Stensätters marker, tillhöriga godsen Ericsberg och Stora Djulö. Järnvägsstationen invigdes 1862 vid Västra stambanan i vad som skulle bli Katrineholm.<ref name="kultur1988">'Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2</ref> En knutpunkt uppstod när dåvarande Östra stambanan anslöts år 1866. Östra stambanan ingår numera i Södra stambanan.
Efter järnvägsstationens invigning växte snart ett stationssamhälle upp och 1880 hade Katrineholm 400 invånare. Några initiativrika män insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier. Carl Fredrikson startade Carl Fredriksons snickerifabrik år 1876. August Kullberg startade en handelsfirma år 1878 och Gustav Robert Grönkvist började 1886 med en smedja. Efter detta kom Grönkvist att starta flera industrier som levt vidare till våra dagar. För att administrera tätorten inrättades ett municipalsamhälle år 1883, som utvidgades 1895 och 1913. Nyåret 1917 kunde de 6 615 invånarna fira att municipalsamhället blivit Katrineholms stad.
Redan 1901 hade både en teknisk aftonskola och Katrineholms samskola etablerats. Katrineholms praktiska skola grundades 1906 och från den utvecklades Katrineholms tekniska skola och från samma år hade samskolan ombildats till en kommunal mellanskola med behörighet att utfärda realexamen. Den kommunala mellanskolan blev en samrealskola 1930, ett gymnasium tillkom 1946 och skolan blev Katrineholms högre allmänna läroverk 1954. Katrineholms praktiska skola bytte namn till Katrineholms tekniska skola. Idag finns Viadidakt med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning i byggnaden Vita villan (eller Vita huset).
Än idag är Katrineholm inte minst känd som en järnvägsknut. Orten har goda tågförbindelser till bland annat Norrköping, Göteborg, Västerås, Karlstad, Oslo och Stockholm.
Administrativa tillhörigheter Katrineholm låg i Stora Malms socken vari vid kommunreformen 1862 inrättades Stora Malms landskommun. För orten inrättades 13 juli 1883 i denna landskommun Katrineholms municipalsamhälle, vilket utvidgades 1895 och 1913. År 1917 utbröts municipalsamhället med sitt närområde ur landskommunen och bildade Katrineholms stad. År 1971 ombildades staden till Katrineholms kommun med Katrineholm som centralort.
I kyrkligt hänseende hörde Katrineholm före 1961 till Stora Malms församling, sedan mellan 1961 och 2002 till Katrineholms församling, därefter till 2010 till Katrineholm-Stora Malms församling. Orten tillhör sedan 2010 Katrineholmsbygdens församling.
Katrineholm ingick till 1948 i Oppunda tingslag, därefter till 1971 i Oppunda och Villåttinge tingslag. Från 1971 till 2009 ingick orten i Katrineholms domsaga och orten ingår sedan 2009 i Nyköpings domkrets.
Befolkningsutveckling mini|Katrineholm uppstod kring järnvägen och stationen. Karta publicerad 1924.
Samhället Katrineholms stadsplan Katrineholm stadsplanerades efter en rutnätsplan som upprättats 1891 av förste lantmätaren Axel Wilhelm Lodén och fastställdes 1895 av konungens befallningshavande (dagens Länsstyrelsen). Staden växte upp kring Katrineholms järnvägsstation, invigd 1862 och ritad av SJ:s chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd. Stationen erhöll sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad på 1870-talet. Redan från början planerades den öppna plats som nu utgör Tingshusparken samt ett torg söder om järnvägsspåren, dagens Stora torget. Den som mest ivrade för att Katrineholm skulle få stadsrättigheter var direktören för Mellersta Sveriges Varuförsäkringsbolag, Adolf Weckman (1840–1919). Redan år 1901 väckte han frågan om att Katrineholm borde ansöka om stadsrättigheter. Det skulle dock dröja till 1 januari 1917 att ett stadsblivande förverkligas. Weckman kom sedan att ingå i Katrineholms allra första stadsfullmäktige.
Bebyggelsen miniatyr|vänster|Järnvägsstationen med hotellet 1880-tal. miniatyr|Katrineholms kyrka på ett äldre vykort. miniatyr|Järnvägsstationen i Katrineholm vid sekelskiftet. miniatyr|Stortorget på 1950-talet. Katrineholms gamla tingshus uppfördes 1938–1939 efter ritningar av Gustaf Clason. Det ersatte det äldre tingshuset från 1881. Väster om detta ligger Stinsbostaden samtida med järnvägsstationen och Kullbergska huset, uppfört efter ritningar av arkitekt Verner Northun 1902–1904 och det första Sparbankshuset uppfört 1893. Öster om Tingshuset ligger Katrineholms stadshotell uppfört 1914–1915, även detta efter ritningar av Verner Northun. Vid järnvägsstationen ligger Gamla posthuset från 1906 i nyrenässansstil, ritat av Gustaf Dahl. Både stationshuset och posthuset är byggnadsminneen. Stortorget var tidigare den plats där torghandeln ägde rum. Då Katrineholm fick stadsbebyggelse kom platsen att bli stadens centrum. Bland äldre byggnader märks här det stora rödfärgade godsmagasinet.
De flesta hus från stadens första tid är idag rivna. Längs Drottninggatan finns dock flera hus från 1880- och 1890-talen och utmed Köpmangatan mot Stortorget uppfördes i början av 1900-talet några av stadens mer påkostade hus. Kyrkans hus vid Bievägen finns också kvar. Det uppfördes 1893 åt Oppunda härads sparbank samt Apoteket Svanen. Andra våningen användes som bostad. 1930 köptes huset av Stora Malms församling och pastorsexpeditionen flyttades hit. Huset i rött tegel med sina höga trappgavlar är ett mycket karakteristiskt inslag i stadsbilden och av högt kulturhistoriskt värde.
Katrineholms kyrka uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Karl Flodin i nygotisk stil. Katrineholms gamla vattentorn ritades av Ivar Tengbom och Ernst Torulf stod färdigt 1907. Bland andra arkitektoniskt intressanta äldre byggnader märks Apotekarvillan vid Storgatan 6 uppfört 1895, Ackzellska villan vid Kapellgatan 14, Linnévägen 20, Villa Björkbacken vid Tegnérvägen 8 uppfört 1905 och Wengströmska villan vid Bondegatan 33 från 1907, de båda senare ritade av Ragnar Östberg.
Villa Gröna Kulle uppfördes 1901 som privatbostad för smeden och industrimannen Gustav Robert Grönkvist och blev 1927 Katrineholms stadshus. Bland andra intressanta byggnader är det anspråkslösa huset vid Djulögatan 38, en av stadens få bevarade "Lars-Petter-hus". Byggmästaren Lars-Petter Larsson uppförde i början av 1900-talet ett 50-tal bostadshus i Katrineholm. Från 1916, en expansiv tid i stadens historia, härstammar även det stora hyreshuset Hemgården vid Oppundavägen 25, uppfört för anställda vid AB Pumpseparator efter stil från engelska arbetarbostäder.
Från 1930-talet härstammar byggnaderna i Kvarteret Siken vid Tegnérvägen där även Frälsningsarméns byggnad från samma tid är belägen. Från 1930-talet härstammar även området söder om Friggagatan, och de så kallade småstugorna, egnahemsbebyggelse vid Värmlandsgatan och Dalagatan. Barnrikehusen vid Friggatan kallades lokalt Myrdalen efter paret Alva och Gunnar Myrdal. Ett representativt exempel på 1940-talets bebyggelse är kvarteret Leoparden vid Talltullsplan. Av 1950-talet bebyggelse märks särskilt kvarteret Gullvivan vid Vasavägens viadukt.
Under 1960-, 1970- och 1980-talen expanderade staden med nya hyres- och villaområden i Sandbäcken, Nävertorp, Gersnäs, Lasstorp och Värmbol. Industriområden har vuxit fram i Kerstinboda samt västerut längs Vingåkersvägen samt i nordost.
Byggnader i urval I kronologisk ordning efter nybyggnadsår (datum i parentes).
Utbildning Grundskolor Kunskapsskolan är den enda friskolan i Katrineholm och öppnades hösten 2012. Nyhemskolan som ligger närmare Värmbol var en grundskola för årskurserna 1-9 fram till våren 2016, och är sedan hösten 2016 en grundskola för årskurserna 1-6. Sandbäcksskolan är en skola för förskoleklass och årskurserna 1-6, och där går drygt 600 elever. Skogsborgsskolan ligger strax söder om Södra skolan och Tallåsskolan. Skogsborg har två små förskolor och en skola för årskurserna 1-6. Det går totalt ca 350 elever på skolan. Järvenskolan är den enda kommunala högstadieskolan som finns i Katrineholm. Skolan bestod tidigare av de båda enheterna Tallåsskolan och Södra skolan. Skolan är döpt efter kvarter Järven, där skolan befinner sig. Byggnaderna som tidigare utgjorde Södra- och Tallåsskolan heter idag Järvenskolan Södra och Järvenskolan Tallås. Järvenskolan har cirka 1000 elever som går mellan årskurserna 7-9. Skolan erbjuder inte längre inriktningar sedan hösten 2019. Västra skolan ligger i nordvästra delen av staden och har en förskoleklass samt årskurserna 1-6. Bland skolans byggnader märks tre skolhus från 1882, 1893 och 1899 samt lärarbostad Östra skolan ligger på Norr och är en grundskola för elever i årskurs 1-6. 2007 firade skolan 100-årsjubileum, men är nu stängd. Stensättersskolan ligger på Norr och invigdes 2022. Det är en grundskola för cirka 600 elever i åk F-6. miniatyr|Västra skolan.
Gymnasieskolor mini|Duveholmsgymnasiet. Duveholmsgymnasiet (tidigare Duveholmsskolan) är Katrineholms största gymnasieskola med drygt 600 elever. Den stod klar 1972 och ligger vid Duveholmssjön i anslutning till Duveholmshallen. I sporthallen finns två gym, en simhall, en bowlinghall, en tennisplan samt ett antal hallar som nyttjas av ortens skolelever. På skolan finns de nationella gymnasieprogrammen Estetisk, Media, Introduktion och Samhälle. KTC - Katrineholms Tekniska College. Startades 2011 och erbjuder programmen Teknik, Natur, Industri, El, Bygg, samt Fordon och Industri. El-programmet flyttades under 2012 från Lindengymnasiet till KTC. Bygg flyttades från Duveholmsgymnasiet till KTC men stannade i samma lokaler och geografiskt är det ingen skillnad på skolorna. Efter Ellwynska skolans nedläggning hösten 2017 flyttade vård- och omsorgsutbildningen till KTC. Lindengymnasiet är en liten skola med cirka 500 elever och har utbildningar som Hotell, Restaurang Handel, Hantverk och Ekonomi. Skolan har fått sitt namn från den stora mängd lindar som finns i Katrineholm, som även har kallats "Lindarnas stad".
Kultur miniatyr|Uta Jacobs fontänskulptur Bäcken rinner åter längs Köpmangatan. I staden finns ett flertal kulturmöjligheter. För de konstintresserade finns Kulturhuset Ängeln, som innehåller ett bibliotek, konsthall, hörsal och kafé. Här har olika kända konstnärer ställt ut sin konst, bland annat Ragna Berlin. Kerstin Ekman, känd författare, har skrivit romansviten Kvinnorna och staden som inspirerats av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Det finns även ett flertal offentliga utsmyckningar runt om i Katrineholm, bland annat "Blåklockan", skapad av Niclas Mulari.
Vid Djulögatan återfinns "Musikens Hus" som öppnade 1995 sina portar i före detta Baptistkyrkan uppförd 1935 efter ritningar av arkitekt Birger Lindberg. Den ideella föreningen Musikens Hus Akademien ansvarar för och samordnar verksamheten i huset enligt kommunens uppdrag att främja musiklivet i Katrineholms kommun.
I Stadsparken finns många olika konstverk, till exempel skulpturerna "Morgon" gjord av Axel Wallenberg och "Fru Krokodil" av Eric Langert. Det finns också en scen som ger möjlighet till olika framträdanden.