Sveriges ångsågshistoria omfattar den period då ångkraften ersatte vattenkraften som dominerande drivkälla inom landets sågverksindustri. Den första kommersiella ångsågen anlades 1849 i Tunadal utanför Sundsvall, och utvecklingen kom särskilt att prägla Sundsvallsdistriktet, där ett stort antal ångsågar etablerades under andra hälften av 1800-talet. Teknikskiftet gjorde det möjligt att förlägga sågverken närmare kuster och hamnar, vilket bidrog till en snabb expansion av trävaruexporten och framväxten av flera sågverkssamhällen. Ångsågar kom därmed att spela en central roll i den svenska träindustrins modernisering innan elektriciteten senare tog över som primär energikälla.

Historia 1800-talet Norrländska vattensågar hade funnits sedan 1500-talet, och lagar om flottning hade införts på 1700-talet i fiskeristadgarna. Exportmöjligheterna gjorde att många sågverksbolag uppstod och antalet vattensågar expanderade mycket snabbt vid 1800-talets mitt längs med Mellannorrlands kust. Den första kommersiella ångsågen i Sverige anlades 1849 i Tunadal utanför Sundsvall i Medelpad. Den följdes i Sundsvallsdistriktet av ångsågar i Mon 1851 och i Skönvik, Sundsbruk, 1856. I början av 1870-talet var antalet ångsågar i Medelpad uppe i 24 för att fördubblas till sekelskiftet 1900. På Alnön utanför Sundsvall fanns ett tag 16 sågverk. År 1860–1865 sågades mer virke med ångsågar än vattensågar. Ångsågarna revolutionerade sågverksindustrin genom att det tidigare starka beroendet av vattenkraft som drivkälla försvann. Nu kunde man förlägga sågverken till hamnarna vid älvmynningar, kuster och ute på öar.

Därmed kunde Sundsvallsområdet på kort tid utvecklas till Sveriges ledande distrikt för trävaruexport. Till det bidrog också att trävarutullarna avvecklades 1835–1864 och att de engelska importtullarna avskaffades. Ett pärlband av sågverkssamhällen växte fram i Sundsvallsdistriktet, som under 1880-talet svarade för 20 procent av rikets trävaruexport. Den kunskap som fanns sedan tidigare i regionen om skogsbruk, flottning och sågverk var viktig för skogsindustrins genombrott.

På ön Norrbyskär i Ångermanland, i nuvarande Umeå kommun, anlade Mo och Domsjö AB 1895 en ångsåg, Mo ångsåg, som blev en av norra Europas största. Det av bolagets VD Frans Kempe anlagda sågverkssamhället framstod som ett mönstersamhälle. Idag finns här bland annat väl bevarade arbetarbostäder och maskinhus.

När billig elektricitet började producerades i älvarna blev vattenkraften återigen den viktigaste drivkraften för sågverken, även om det nu genom elen skedde indirekt.

2000-talet Den i Skellefteå kommun belägna Drängsmarks ångsåg utsågs till Årets industriminne 2007.

Se även Forsa ångsåg Sandviks Ångsågs AB

Källor Sprängsvikens Ångsåg i Ådalen 1872-1911 Drängsmarks ångsåg Om Sveriges idag äldsta bevarade ångsågsbyggnad

Externa länkar

Kategori:Träindustri Kategori:Sveriges industrihistoria Kategori:Svenska sågverk