Försvarets radioanstalt (FRA) är en svensk underrättelsemyndighet under Försvarsdepartementet. FRA arbetar med signalspaning och informationssäkerhet. Myndigheten samlar in och analyserar signaler i elektronisk kommunikation och ger stöd till andra myndigheter och statligt ägda bolag i frågor som rör informationssäkerhet.
Verksamhet FRA:s signalspaning delas in i två huvudområden: Kommunikationsspaning (KOS, engelska COMINT) – gäller telefoni och datakommunikation i civila och militära sammanhang. Arbetet omfattar inhämtning, bearbetning, analys och rapportering. Teknisk signalspaning (TES, engelska ELINT) – inriktas på t.ex. radar- och radiosignaler.
Organisation miniatyr|höger|FRA:s flagga
FRA är ett enrådighetsverk utan styrelse. Myndigheten leds av en generaldirektör; överdirektören är ställföreträdare.
Huvudkontoret ligger på Lovön väster om Stockholm. År 2009 hade myndigheten knappt 700 anställda. År 2017 uppgavs cirka 800 anställda.
Den operativa verksamheten är organiserad i fyra avdelningar: Signalunderrättelser Cyberverksamhet Verksamhetsstöd Teknisk utveckling
En ledningsstab och flera specialistfunktioner rapporterar direkt till generaldirektören.
FRA får inte initiera signalspaning på egen hand, utöver verksamhet för att utveckla egna metoder. Signalspaning får endast ske på uppdrag av Regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Polisens nationella operativa avdelning och Säkerhetspolisen (Säpo), efter beslut av Försvarsunderrättelsedomstolen.
Generaldirektörer Följande personer har varit generaldirektör för FRA: Torgil Thorén, 1942–1957 Gustaf Tham, 1957–1963 Karl Gustav Linden, 1963–1972 Lars Ljunggren, 1972–1985 Pär Kettis, 1985–1989 Bengt Wallroth, 1989–1994 Per Kjellnäs, 1994–2003 Ingvar Åkesson, 2003–2013 Dag Hartelius, 2013–2019 Björn Lyrvall, sedan 2020
Överdirektörer Följande personer har varit överdirektör vid FRA: Johan Tunberger, 2000–2003 Anders Wik, 2003–2008 Christina Malm, 2008–2015 Charlotta Gustafsson, 2017–2025 Maria Diamant, sedan 2025
Utrustning Signalspaning bedrivs från markstationer på strategiska platser, från fartyget (under utfasning) och HMS Artemis (A202), samt med flygplan av typ Gulfstream IV (S 102B).
I juni 2007 köpte FRA en superdator från Hewlett Packard som i november samma år var världens femte mest kraftfulla. Enligt stabschefen på FRA skulle den användas för "kryptologi och informationssäkerhet", inte för "signalspaning och avlyssning av telekommunikationer". I november 2011 hade superdatorn sjunkit till plats 126.Top500.org
Tillstånd och tillsyn
FRA:s signalspaning är noggrant reglerad och kontrolleras av flera myndigheter genom olika tillstånds- och tillsynsprocesser.
De huvudsakliga myndigheterna är: Försvarsunderrättelsedomstolen – Prövar varje ansökan om signalspaning, fastställer inriktningen, anger vilka sökbegrepp eller kategorier som får användas och beslutar vilka signalbärare, till exempel fiberkablar, FRA får använda. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) – Ser till att domstolens beslut följs. SIUN förmedlar åtkomsten till infrastruktur som omfattas av tillståndet och övervakar användningen av sökbegrepp, hantering av irrelevant information och rapportering. Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) – Utövar tillsyn över FRA:s hantering av personuppgifter och granskar att behandlingen sker enligt svensk lag och att enskildas integritet skyddas.
FRA-lagen
Efter utredningar (SOU 2003:30, Ds 2005:30) antog Sveriges riksdag den 18 juni 2008 proposition 2006/07:63. Lagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ger FRA rätt att signalspana i gränsöverskridande kabeltrafik. Flera ändringar har införts för att stärka integritetsskyddet, bland annat den 25 september 2008.
FRA-lagen mötte omfattande kritik. Många experter, riksdagsledamöter och delar av allmänheten protesterade mot den utökade avlyssningen, bland annat genom demonstrationer och via nya medier. En undersökning från Lunds universitet i januari 2014 visade att acceptansen för denna typ av övervakning är begränsad. 55 procent av 1 100 tillfrågade ansåg det oacceptabelt att FRA samlar in och bearbetar data om internetvanor.
Historik Sverige har bedrivit signalspaning sedan 1905, då Generalstaben och Marinstaben etablerade avdelningar för spaning och kryptoanalys. Under första världskriget lyckades dessa bryta delar av ryska Östersjöflottans krypterade meddelanden.
1930-talet Efter kriget minskade verksamheten i omfattning, men marinen fortsatte i begränsad skala. År 1933 lyckades den bryta chiffer från den sovjetiska säkerhetstjänsten OGPU, föregångare till KGB.
År 1937 bildades Försvarsstaben, där kryptoavdelningen tog över arbetet med att forcera utländska koder.
Andra världskriget När Tyskland ockuperade Norge och Danmark 1940 begärde landet att få använda det svenska telenätet. Svenska myndigheter beviljade tillstånd, och trafiken – ofta krypterad med Geheimfernschreiber – började avlyssnas.
I juni 1940 lyckades professorn Arne Beurling på två veckor lösa chiffret. Under kriget dekrypterades cirka 296 000 tyska meddelanden.
mini|right|Minnesskylt vid Karlaplan 4, Stockholm Den 30 juni 1942 beslutade regeringen att inrätta Försvarsväsendets radioanstalt som en egen myndighet.
Den första signalspaningsstationen låg vid Karlaplan men flyttades till Lidingö senare samma år. År 1943 flyttade myndigheten till nytt högkvarter på Lovön utanför Stockholm.
Operation Stella Polaris (1944)
I september 1944, under det finska hotet om sovjetisk ockupation, överfördes cirka 800 personer och avancerad signalspaningsutrustning från Finland till Sverige. Överföringen, kallad *Operation Stella Polaris*, genomfördes i hemlighet och bidrog till FRA:s fortsatta utveckling. Vissa av de finska signalspanarna anställdes.
Etablering och namnbyte År 1960 fick myndigheten namnet Försvarets radioanstalt. Högkvarterets exakta plats hölls länge hemlig.Försvarets radioanstalt 50 år – Jubileumsskrift från 1992 (Icke-hemlig skrift utdelad till anställda)
Kryptoteknik och datorutveckling Redan 1942 började FRA använda hålkortsmaskiner för kryptologiskt arbete.
FRA tog initiativ till svensk datorutveckling. Genom Ingenjörsvetenskapsakademien skickades Stig Ekelöf till USA. År 1948 försökte aktuarie Gunnar Berggren och Sigurd Lagerman från Marinförvaltningen köpa en dator från USA. När detta misslyckades bidrog FRA till att Matematikmaskinnämnden bildades och att datorerna BARK och BESK utvecklades.
Både BARK och BESK användes för kryptologiska analyser. FRA-matematikern Stig Comét deltog i BESK-projektet och blev tillförordnad arbetschef på Matematikmaskinnämnden.
År 1962 tog FRA i bruk sin första egna elektroniska dator, en Facit EDB. Senare införskaffades även datorer från IBM, Datasaab, Control Data Corporation, Silicon Graphics, Sun Microsystems och Hewlett-Packard.
Catalinaaffären (1952)
Den 13 juni 1952 försvann ett svenskt signalspaningsplan av typen Tp 79 Hugin öster om Gotland. Ombord fanns fem specialister från FRA och amerikansk signalspaningsutrustning. Regeringen uppgav initialt att planet deltagit i en navigationsövning.
Den 16 juni sköts ett räddningsflygplan av typen Tp 47 (Catalina) ned av sovjetiska MiG-15 under sökandet. Besättningen överlevde.
Sovjetunionen förnekade ansvar för nedskjutningen, men bevis i form av en livflotte med splitter från MiG-ammunition påträffades. År 1956 erkände Nikita Chrusjtjov nedskjutningen i samtal med statsminister Tage Erlander, men detta offentliggjordes inte vid den tiden. Formellt erkännande från Ryssland kom 1991.
År 2003 återfanns vraket av DC-3:an öster om Fårö. Undersökningar visade att planet hade beskjutits, och kvarlevor från besättningen återfanns.
Internationella samarbeten
FRA kan samarbeta internationellt på försvarsunderrättelseområdet om regeringen godkänner det. Sådant samarbete kan innebära att Sverige får tillgång till information som rör svenska intressen. Detta lyftes av utrikesminister Carl Bildt och FRA:s dåvarande generaldirektör Ingvar Åkesson under debatten om FRA-lagen 2008.
Enligt uppgifter från visselblåsaren Edward Snowden har FRA samarbetat med bland andra amerikanska NSA och brittiska GCHQ. Efter dessa avslöjanden startade Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor en utredning om övervakning av EU-medborgare. Under utfrågningarna uppgav journalisten Duncan Campbell att FRA är en av USA:s och Storbritanniens samarbetspartners. Utskottet kallade FRA:s generaldirektör Dag Hartelius till utfrågning, men FRA valde att inte delta, vilket kritiserades av EU-parlamentarikern Cecilia Wikström.
Samarbete med NSA Enligt Snowden-dokumenten har FRA samarbetat med NSA sedan 1950-talet, bland annat om underrättelser kring Ryssland. Sedan 2011 har NSA tillgång till viss information som FRA inhämtar från telefon- och internetkablar genom Sverige. I dessa dokument framgår att FRA fått erkännande för underrättelser om ryska ledare, internpolitik och energi.
Enligt Uppdrag granskning har FRA och NSA samarbetat kring dataintrång. Genom sådana metoder har det enligt programmet varit möjligt att ta del av användares tangenttryckningar och lösenord. FRA har enligt programmet deltagit i ett hundratal sådana angrepp (december 2013).
FRA har enligt samma uppgifter tillgång till NSA:s verktyg XKeyscore, som används för att söka i stora datamängder, till exempel sökhistorik och e-post. Systemet kan användas för att analysera både svenskars och utländska medborgares internetanvändning. Journalisten Glenn Greenwald har uppgett att det inte bara är misstänkta terrorister som övervakas, utan även personer som inte är misstänkta för brott.
Kontroverser
Samtal om telefonavlyssning Vid en demonstration 2008 spelades ett inspelat samtal mellan Rickard Falkvinge och FRA:s överdirektör Anders Wik upp. Wik uppgav där att FRA avlyssnade mobiltelefonsamtal och att sådan spaning inte omfattades av svensk lag. Detta ledde till att riksdagsledamoten Max Andersson (MP) begärde en utredning. Försvarsminister Sten Tolgfors svarade att spaningen bedrevs på regeringens uppdrag och att lagstöd ansågs finnas.Samtal mellan Falkvinge och WikMax Andersson till justitieministernTolgfors om utredning mot FRA
Lagring av kommunikationsdata Enligt SVT har FRA under lång tid lagrat uppgifter om tele- och datakommunikation. FRA:s ledning har uppgett att endast trafikdata lagrades, inte innehållet i kommunikationen, och att insamlingen blivit mer selektiv efter ny lagstiftning. Efter anmälan valde Datainspektionen att inte utreda vidare.Rapport: FRA lagrar svenska telesamtal och mejl
Registrering av svenskar Datainspektionen mottog 2008 ett anonymt klagomål om FRA:s hantering av personuppgifter. Enligt medier rörde det data om svenskar med kontakt med Ryssland på 1990-talet. Vid tillsyn fann myndigheten inget att anmärka på enligt då gällande lag, men rekommenderade bättre rutiner för gallring.
Granskning av personuppgiftshantering Mellan 2009 och 2014 riktade Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) vid upprepade tillfällen kritik mot FRA:s hantering av personuppgifter, bland annat otillåtna sökbegrepp och brister i gallringen av databaser.
Se även FRA-lagen Försvarsunderrättelsedomstolen Försvarets underrättelsenämnd MUST Signalspaning Titan
Referenser
Publikationer Jönsson, Martin (2005). ”FRA och NSA”. Rapport till Journalistfonden.
Externa länkar DN Debatt: Polischefer vill ge FRA bättre medel att avlyssna
Kategori:Myndigheter under svenska Försvarsdepartementet Kategori:Svenska underrättelseorgan Kategori:Signalspaning Kategori:Organisationer bildade 1942 Kategori:Militär underrättelseverksamhet